Foto: Kommunal

Avtalsrörelse 2024

Allt du behöver veta om avtalsrörelsen 2024

Under 2024 förhandlar Kommunal tre centrala kollektivavtal för medlemmarnas räkning. Här samlar vi information om vad som händer under året och svarar på vanliga frågor. Följ hur det går i förhandlingarna för just ditt avtal - du hittar länk längre ned på sidan.

Vad är en avtalsrörelse?

En avtalsrörelse innebär att flera förhandlingar om nya kollektivavtal pågår samtidigt. Det är fackförbunden och arbetsgivarnas organisationer som förhandlar om vilka löner och villkor som ska gälla på arbetsplatsen.

När media rapporterar om en avtalsrörelse läggs ofta fokus på löneökningar, men förhandlingarna gäller också exempelvis arbetstider, uppsägningstid, rätt till yrkesutveckling och extra semesterdagar. Som medlem har du alltid rätt att föreslå vilka förbättringar som Kommunal ska driva i avtalsrörelsen.

FACKTA | Så förhandlas ditt avtal
FACKTA | Så förhandlas ditt avtal

Vilka frågor driver Kommunal i avtalsrörelsen?

De övergripande huvudkrav som Kommunal driver i avtalsrörelsen 2024 är: 

  • Löneökningar till alla, där de som har minst får mest.
  • Ordning och reda vid individuell lönesättning med hjälp av ett skriftlighetskrav. 
  • Hållbara arbetstider och fredad återhämtning.

Hur går det i förhandlingarna för mitt avtal?

På sidan Hitta ditt avtal finns länkar till alla avtalssidor. Där hittar du information om när ditt avtal går ut och hur det går i förhandlingarna. Status för varje avtal kommer aktiveras när förhandlingarna för avtalet drar igång. 

Sveriges kommuner och regioner - SKR och Sobona

Avtalet med Sveriges kommuner och regioner samt Sobona heter HÖK AB och kallas i folkmun "SKR-avtalet". Det berör medlemmar som arbetar inom kommuner och regioner.

Information om pågående förhandlingar om SKR-avtalet

Räddningstjänst i beredskap (RiB)

Du som jobbar inom räddningstjänst i beredskap (RIB) omfattas av kollektivavtalet som Kommunal tecknar med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Sobona. Det kallas i folkmun "RIB-avtalet". 

Information om pågående förhandlingar om RIB-avtalet

Sveriges skorstensfejarmästares riksförbund (SSR)

Information om förhandlingarna med Sveriges skorstensfejarmästares riksförbund.

Vilket kollektivavtal gäller för mig?

Är du osäker på vilket kollektivavtal som gäller för dig kan du fråga din arbetsgivare eller ringa Kommunal Direkt  010-442 70 00. Du kan även logga in på Mina sidor med Bank-ID för mer information om ditt kollektivavtal. 

Avtal som Kommunal förhandlar 2023-2024

Alla kollektivavtal

Kommun och region

Gäller alla medlemmar som arbetar inom kommuner och regioner (före detta landsting). Yrken som berörs är exempelvis äldreomsorg, hälso- och sjukvård, förskolor och skolor, räddningstjänst, personlig assistans, parkarbetare, ambulanssjukvårdare med flera. 

Avtal med följande arbetsgivarorganisationer: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona. Här ryms även yrkesintroduktionsavtal med mera. Dessa kollektivavtal gäller till 2024 och ska inte omförhandlas 2023.

Räddningstjänstpersonal i beredskap

Kollektivavtalet för räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB).

Fastighet, service, kök, gata och park

Gäller alla medlemmar som arbetar i privata bolag inom fastighet, kök, gata, park och serviceyrken. Exempelvis arbete vid bad- och idrottsanläggningar, inom fastighetsskötsel, vid läns- och regionmuseer, inom besöksnäringen, sotning, energi, parkering, VA, återvinning, hemservice/hushållsnära tjänster m.m.

Kollektivavtal med följande arbetsgivarorganisationer: Almega Tjänsteföretagen, Almega Tjänsteförbunden, Arbetsgivaralliansen, Fastigo, Fremia, Sobona, Sveriges Skorstensfejarmästarens Riksförbund och Visita.Privat vård och personlig assistansbolag

Gäller alla medlemmar som arbetar inom privata vård-, behandlings-, omsorgs- och personlig assistansföretag.

Kollektivavtal med följande arbetsgivarorganisationer: Arbetsgivaralliansen, Fremia, Sobona och Vårdföretagarna.

Trafik

Gäller alla medlemmar som arbetar inom trafiken. 

Kollektivavtal med följande arbetsgivarorganisationer: Sveriges Bussföretag och Sobona.

Grön sektor/djur och natur

Gäller alla medlemmar som arbetar inom lantbruk, travbanor, golfbanor, djursjukvården samt på ridhusföretag, trädgårdsanläggningar eller inom trädgårdsodling. 

Kollektivavtal med följande arbetsgivarorganisationer: Gröna Arbetsgivare, Almega Tjänsteföretagen och Fremia.

Kyrkor och trossamfund

Gäller alla medlemmar som arbetar inom kyrkor och trossamfund. 

Kollektivavtal med följande arbetsgivarorganisationer: Arbetsgivaralliansen och Svenska Kyrkans Arbetsgivarorganisation.

Friskolor och privata förskolor

Gäller alla medlemmar som arbetar inom privata förskolor och friskolor, folkhögskolor och fritidshem.

Kollektivavtal med följande arbetsgivarorganisationer: Almega Tjänsteföretagen, Arbetsgivaralliansen och Fremia.

Företagsavtal

Gäller medlemmar som arbetar på Liseberg - Visita, Ambius eller Caverion.

Avtal samförhandlade av LO

Gäller medlemmar som arbetar på Samhall eller olika bemanningsföretag.

Avtal med följande arbetsgivarorganisationer: Almega kompetensföretagen och Fremia.

Frågor och svar om avtalsrörelsen

Så tycker Kommunal

Vilka krav ställer Kommunal i avtalsrörelsen?

Som i alla avtalsrörelser har Kommunal som fackförening många krav som vi driver mot arbetsgivarna för att förbättra lönerna, arbetsvillkoren och arbetsmiljön för medlemmarna i Kommunal. Vilka de är skiljer sig åt på varje avtalsområde. Både för att avtalen har lite olika förutsättningar, men också för att det är medlemmarna som prioriterar vilka krav som vi ska driva. Det gör medlemmarna genom att skicka in avtalsförslag och också genom avtalsdelegationen som består av yrkesverksamma medlemmar och som utses av förbundsstyrelsen för att bistå i förhandlingsarbetet.

Kommunal driver ett antal övergripande huvudkrav i avtalsrörelsen: 

Löneökningar till alla och som ger mest till de som har minst

  • Löneökningar om 4,4 procent
  • Extra låglönesatsning riktad mot de lägst avlönade på respektive avtalsområde
  • En särskild höjning av de lägstalöner som regleras i kollektivavtalen

Ordning och reda vid individuell lönesättning

Kommunal yrkar att det införs ett skriftlighetskrav för lönesamtalen som bägge parter (arbetstagare och lönesättande chef) skriver under. Detta krävs om systemet med individuell och differentierad lönesättning ska kunna fungera.

Hållbara arbetstider och fredad återhämtning

Kommunal yrkar att arbetstagarnas rättigheter enligt gällande minimikrav för säkerhet och hälsa vid förläggningen av arbetstiden tydliggörs och säkerställs i det centrala kollektivavtalet.

Utöver detta kan det alltså finnas gott om bransch- eller avtalsspecifika frågor som medlemmarna på respektive avtalsområde väljer att prioritera i avtalsrörelsen.

Varför vill Kommunal satsa på de med lägst löner?

På grund av den tuffa inflationsekonomi Sverige befinner sig i måste vi satsa lite extra på de med minst marginaler. Kommunal menar att vi inte kan acceptera att vi ska ha fattiga arbetare i Sverige. Vi tänker därför inte enbart be välfärdens lägst avlönade att bita ihop och vänta på bättre tider. Att ta ansvar är att driva en solidarisk lönepolitik där vi tillsammans säkerställer att alla som arbetar ska kunna leva, och inte bara överleva, på sin lön. För du ska kunna leva på en arbetarlön. 

Är det bara det med lägst löner som kommer få lönehöjningar i årets avtalsrörelse?

Nej, Kommunal kräver löneökningar till alla medlemmar. Men på grund av den tuffa inflationsekonomi Sverige befinner sig i måste vi satsa lite extra på de med minst marginaler. Kommunal menar att vi inte kan acceptera att vi ska ha fattiga arbetare i Sverige. Vi tänker därför inte enbart be välfärdens lägst avlönade att bita ihop och vänta på bättre tider. Att ta ansvar är att driva en solidarisk lönepolitik där vi tillsammans säkerställer att alla som arbetar ska kunna leva, och inte bara överleva, på sin lön.

Så går avtalsrörelsen till

Hur går det för mitt avtal?

På sidan Hitta ditt avtal finns länkar till alla avtalssidor. Där hittar du information om när ditt avtal går ut och hur det går i förhandlingarna. Status för varje avtal kommer aktiveras när förhandlingarna för avtalet drar igång. 

När vet jag att förhandlingarna har dragit igång på mitt avtal?

Kommunal förhandlar ett 60-tal centrala kollektivavtal under 2023. Kollektivavtalen löper ut vid olika tidpunkter vilket gör att förbundet har kommit olika långt i förhandlingarna. Alla centrala kollektivavtal ska vara klara till årsskiftet.   

Genom att hålla kontaktuppgifter och arbetsplats uppdaterade på Mina sidor får du aktuell information rörande ditt kollektivavtal direkt i din mejlkorg. Du kan även ringa till Kommunal Direkt om du har allmänna frågor om ditt kollektivavtal, 010 442 70 00. 

På sidan Hitta ditt avtal finns länkar till alla avtalssidor. Där hittar du information om när ditt avtal går ut och hur det går i förhandlingarna. Status för varje avtal kommer aktiveras när förhandlingarna för avtalet drar igång. 

När kommer min löneförhöjning?

Löneförhöjning sker efter att de centrala kollektivavtalen är tecknade. Vissa centrala kollektivavtal reglerar en lokal process innan löneförhöjning sker. 

Vet du inte vilket avtalsområde du tillhör hittar du uppgifter om det när du loggar in på Mina sidor.

Kontakta din sektion om du har frågor vad som gäller för dig

Du kan även kontakta lönekontoret där du arbetar, för närmare information om din löneförhöjning.

Jag är timavlönad korttidsvikarie, får jag inte löneförhöjning?

En arbetsgivare får inte göra skillnad på personer som är tillsvidareanställda och de som har tidsbegränsade anställningar. Det finns lagstiftning som skyddar i de situationerna.

Kommer det att bli strejk om vi inte får igenom våra krav?

Så länge det centrala kollektivavtalet gäller får parterna inte gå ut i konflikt. Om kollektivavtalet har löpt ut och arbetsgivaren och Kommunal inte kommit överens om ett nytt kollektivavtal, så kan sista utvägen vara att välja att varsla om konflikt. Syftet är att sätta press på motparten.

Målet är att alltid få till en överenskommelse, men går det inte kan Kommunal välja att varsla om strejk eller att vägra övertidsarbete.

Får jag verkligen strejka?

Strejkrätten för fackliga organisationer är grundlagsskyddad i regeringsformen. Det innebär att när fredsplikt inte råder, alltså när ett kollektivavtal löpt ut eller sagts upp, får den fackliga organisationen vidta stridsåtgärder, som till exempel strejk eller blockad. 

En enskild arbetstagare får inte strejka på eget bevåg, utan det är facket som tar ut sina medlemmar i strejk. Vid en strejk väljer facket ut ett antal strejkobjekt och tar ut sina medlemmar där, så de flesta verksamheter kan oftast ändå hållas igång på en miniminivå.

Den enda begränsningen av yrkesgrupper gäller offentliganställda i myndighetsutövning, där bara vissa stridsåtgärder är tillåtna. I övrigt finns inga begränsningar om att vissa yrken inte skulle få strejka. 

Vidare gäller att en strejk inte får vara samhällsfarlig, men exakt vad som gör en strejk samhällsfarlig är inte på förhand definierat eller preciserat till att gälla en viss yrkesgrupp. Det finns en nämnd som från fall till fall kan få i uppdrag att avgöra om en konfliktåtgärd är samhällsfarlig eller inte, men det är ytterst sällsynt att det går så långt som till nämnden. Istället brukar en konflikts eventuella samhällsrisker hanteras mellan parterna i konflikten. 

Arbetsgivaren kan också hävda att ett arbete är skyddsarbete och därför ska undantas. Att avgöra detta kan också bli ett ärende för en nämnd, men även det är ytterst ovanligt. Det brukar det lösas genom att facket ger dispens för vissa arbeten.

Men det som gäller för dig är att blir du uttagen i strejk så ska du strejka. Kommunal är ansvarig för att strejken följer alla regler, inte du som arbetstagare. Om din arbetsgivare påstår att du måste utföra arbete trots att du är uttagen i strejk så ska du fortsätta strejka, men vänd dig till Kommunal så att vi kan diskutera detta med din arbetsgivare. 

Vad är märket som man pratar om?

Löneökningarna i det kollektivavtal som parterna inom industrin sluter, sätter nivån (det vill säga blir ett märke) för lönerna i övriga centrala kollektivavtal. 

I filmen "Märket: Vad bestämmer löneökningarna i kollektivavtalen" kan du lära dig mer. 

Vad är reallöneökning?

Med reallöneutveckling menas den del av löneökningen som blir kvar när man dragit bort prisökningar på varor och tjänster. Det vill säga löneökning minus inflation.  

Förenklat innebär det att om det du konsumerar ökar i pris sjunker din reallön. Det motsatta sker om varor eller tjänster minskar i pris, då ökar din reallön. Det kan vara lätt att blanda ihop reallön med nominell lön, vilket är den siffra du ser i din lönespecifikation. Även om din nominella lön är oförändrad kan alltså reallönen både öka och minska. 

Vad är en avtalsdelegation?

Avtalsdelegationen består av medlemmar som berörs av aktuellt kollektivavtal och har till uppgift att vara förbundsstyrelsen behjälplig med att ta fram ett nytt kollektivavtal.

Vilka fattar beslut om att teckna nytt kollektivavtal?

Det formella beslutet om ett nytt centralt kollektivavtal tas av förbundsstyrelsen, efter rekommendation av aktuell avtalsdelegation.

Vad händer efter att centralt kollektivavtal är tecknat?

De förändringar som är gjorda i det centrala kollektivavtalet gäller. Vissa kollektivavtal reglerar lokal förhandling innan lönehöjningar kan ske. 

Lär dig mer om hur en avtalsrörelse fungerar.

Varför behöver Kommunal så många medlemmar? Även om man inte är medlem, får man löneförhöjning ändå?

Många medlemmar innebär en styrka för Kommunal i en avtalsrörelse. Är många av arbetstagarna inte medlemmar har de inte gett förbundet mandat att förhandla deras löner och anställningsvillkor vilket kan leda till att motparten avstår från att teckna nytt centralt kollektivavtal. Utan centralt kollektivavtal finns det ingen skyldighet för arbetsgivare att höja lönerna eller betala ersättning vid till exempel övertidsarbete eller arbete på obekväm arbetstid.

Vad betyder prolongerat?

Att nuvarande centralt kollektivavtal är förlängt. Villkoren i kollektivavtalet fortsätter att gälla, vilket till exempel innebär att man fortsätter få tillägg för OB, jour, beredskap och övertid.

Vad är LO-samordningen?

Syftet med LO samordningen är att LO-förbunden gemensamt driver flera skarpa avtalskrav gentemot arbetsgivarna. Ett LO-förbund som får problem i avtalsförhandlingarna kan då få stöd från andra LO-förbund.

Ordlista för avtalsrörelsen - svenska och engelska

Löneglidning, märket, stridsåtgärd eller Opo. Vad betyder allt egentligen? Här finns avtalsordlistan som förklarar vanliga begrepp.

Här finns också en svensk-engelsk ordlista.

Vill du lära dig mer om avtalsrörelsen?

När vi närmar oss avtalsrörelsen blir vi mer aktiva i olika kanaler.

I podcasten Förhandlarna pratar Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog och chefsjurist Malin Sjunnebo om vad som händer just nu inom kollektivavtal, förhandlingar och andra aktuella frågor på arbetsmarknaden.

På Kommunal bloggar kan du följa och ta del av aktuellt avtalssnack.

Du kan också följa Kommunal i sociala medier för att få fler uppdateringar om avtalsrörelsen. 

Råd och tips när du värvar i avtalstider!

Att du som förtroendevald pratar med medlemmar och potentiella medlemmar om avtalsrörelsen är en nyckel för att vi ska lyckas.

Till tipsen!

Dela sidan

Kontakta Kommunal

Har du frågor om medlemskap eller behöver du hjälp i något som rör ditt arbetsliv? Ring, så hjälper vi dig!

010-442 70 00Öppettider och andra kontaktvägar