Vårdbiträde

Var tredje anställd i äldreomsorgen har i genomsnitt en tidsbegränsad anställning. Det skapar en otrygg arbetssituation och leder till sämre arbetsmiljö, sämre kontinuitet och lägre kvalitet i omsorgen. 

Otrygga anställningar är vanligare bland vårdbiträden än bland undersköterskor. De är också vanligare i äldreomsorgen än i hälso- och sjukvården.

Många undersköterskor och vårdbiträden arbetar deltid. Deltidsanställda får ofta arbeta när belastningen är som högst.

Kommunal kräver:

• Minst 90 procent av undersköterskor och vårdbiträdena ska vara tillsvidareanställda och heltid ska vara det vanliga.

Undersköterskor och vårdbiträden har ofta för mycket att göra och för lite tid. Det saknas personal, arbetsbelastningen är hög och många har litet inflytande över sitt arbete. 

Chefer är ofta inte tillräckligt närvarande. Problemen finns både i äldreomsorgen och i hälso- och sjukvården. När kraven är höga och möjligheten att påverka arbetet är liten påverkas både kvaliteten i verksamheten och personalens hälsa negativt.

Många anställda tvingas prioritera bort arbetsuppgifter som patienter och brukare har rätt till. Det beror på personalbrist, detaljerad styrning och brist på stöd från chefer.

Inom hälso- och sjukvården är personalbristen särskilt stor. Det finns också för få vårdplatser, vilket leder till överbeläggningar. Arbetssituationen blir då mycket pressad och skapar stress och oro. 

Många kan inte påverka sina scheman. Långa arbetspass, lite vila mellan passen, oregelbundna arbetstider och högt tempo ökar risken för ohälsa.

I äldreomsorgen är delade turer och minutstyrda scheman vanliga. Det gör det svårt att få ihop vardagen och påverkar både hälsan och privatlivet negativt.

Andra vanliga arbetsmiljörisker är smitta samt hot och våld.

Kommunal kräver:

• Bemanningen måste öka där den i dag är för låg. Det behövs för att varje patient och äldre person ska få den vård och omsorg de har rätt till. Antalet anställda ska alltid anpassas efter hur krävande arbetet är.
• Chefer ska ha ansvar för färre medarbetare. De måste också få tillräckliga resurser och rätt förutsättningar för att kunna leda arbetet på ett bra sätt.
• De som arbetar på arbetsplatsen ska ha större inflytande över schemaläggningen. Planeringen av arbetstider ska ligga nära verksamheten och de anställda.
• Delade turer och minutstyrda scheman ska tas bort. Osunda scheman ska avskaffas och ersättas med hållbara arbetstider som ger möjlighet till återhämtning.

I dag saknar många som arbetar i äldreomsorgen rätt yrkesutbildning. Det gäller särskilt vårdbiträden. 

Brist på utbildning försämrar kvaliteten i verksamheten, hotar patientsäkerheten och påverkar arbetsmiljön negativt. 

Det finns i dag yrkespaket för både vårdbiträden och undersköterskor, men yrkesrollerna är ofta otydliga. Otydliga roller leder till sämre arbetsvillkor och bidrar till att branschen har låg status. När möjligheterna till utveckling är små väljer många att lämna yrket.

En annan viktig fråga är språkkunskaper. Bristande språkkunskaper hos personalen kan leda till missförstånd, brister i dokumentationen och minskad trygghet för patienter och brukare. 

Det är ofta personer med otrygga anställningar, till exempel visstids- och deltidsanställda, som har sämre språkkunskaper.

Kommunal kräver:  

• All personal ska ha rätt utbildning inom vård och omsorg, eller gå en sådan utbildning. I äldreomsorgen ska den lägsta utbildningsnivån vara vårdbiträde, oavsett vilka arbetsuppgifter man har. Alla anställda ska också ha en personlig plan för sin yrkesutveckling.
• Alla ska ha möjlighet att utvecklas i sitt yrke på arbetstid.
• Brister i språkkunskaper hänger ihop med både utbildningssystemet och bristen på språkutveckling på arbetsplatsen. Därför behövs flera åtgärder samtidigt. Kommunal vill förbättra språkkunskaperna och skapa arbetsplatser där språket utvecklas i det dagliga arbetet. Ett sätt är att använda språkombud på arbetsplatsen.