Hälso- och sjukvård
Framtida arbetsmarknad inom hälso- och sjukvård
Rekryteringsbehovet är stort på grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan. Till exempel behövs det 129 000 nya undersköterskor fram till 2022 enligt en prognos som Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram.
Viktiga frågor för branschen hälso- och sjukvård
Utmaningar som branschen har att ta itu med är förvirringen kring titlar, tendensen att rekrytera tjänstemän för allt fler arbetsuppgifter, bemanningsproblem och otrygga anställningar.
Yrkestitlar inte kopplade till utbildning
Yrkestitulatur är ett problem inom branschen. Yrkestitlarna är inte kopplade till de utbildningar som finns. Det innebär att samma arbetsuppgifter kan ha olika titlar. Inom denna bransch är det mest tydligt när det gäller skötare. Det kan finnas ett flertal titlar som till exempel mentalskötare, behandlingsassistent och behandlingspedagog – som alla handlar om att ge vård, omsorg och behandling till individer med psykiatrisk problematik.
”Tjänstemannafiering” ger sämre vårdkvalitet
Det pågår en trend med ”tjänstemannafiering” i Sverige, vilket innebär att arbetsgivare tror att lösningen på alla problem är att bemanna med personal med högskoleutbildning. Inom hälso- och sjukvård kan det innebära att underskötersketjänster konverteras till sjukskötersketjänster. Det genomförs ofta utan ordentliga analyser av arbetsmiljö, samhällsekonomi och patientsäkerhet. Resurserna till hälso- och sjukvården har inte höjts, vilket innebär att det har blivit totalt färre anställda i hälso- och sjukvården. Kommunal ser att en minskning av antalet undersköterskor leder till en sämre kvalitet i vården eftersom den patientnära omvårdnaden blir lidande. Utan medlemmarna i Kommunal haltar vården!
Även inom den prehospitala vården pågår samma trend. Landstingen väljer inte sällan att sätta två sjuksköterskor i varje ambulans. En bättre fördelning av resurserna vore att använda ett team bestående av en sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Med en specialistutbildad ambulanssjukvårdare i ena stolen har ambulansen fortfarande proffs på båda stolarna. Var och en med sin unika kompetens. Läs mer om hur Kommunal vill att ambulanser ska bemannas.
Överbeläggning och underbemanning
Sjukhusen är ofta överbelagda, och bemanningen är i underkant. Det skapar en tung arbetssituation med stress och oro. Brist på inflytande över arbetsschemat gör att medlemmarna inte kan påverka sin situation. Kommunal arbetar för att förbättra anställningsvillkoren för medlemmarna så att de kan utnyttja sin kunskap på rätt sätt och må bättre.
Alltför få har rätt till heltid
Det är inom vård och omsorg som ofrivillig deltidsarbetslöshet är vanligast. Det får konsekvenser i form av minskat inflytande, sämre utvecklingsmöjligheter och osäker privatekonomi. Deltidsarbete ger en mycket sämre pension. Dessutom bidrar deltidsarbete, tidsbegränsade anställningar och oregelbundna arbetstider till psykisk stress. Kommunal kräver att heltid ska vara norm och att arbetsmiljö och villkor ska vara sådana att medlemmarna kan arbeta heltid till pensionen.
Kommunal är med i samarbetet Vård- och omsorgscollege
Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund och utbildare som arbetar för att öka intresset för utbildningar och yrken inom vård och omsorg. Eleverna får en modern och attraktiv utbildning och den kompetens de behöver för att få jobb. Redan anställda får utveckling i sitt arbete. Certifieringen till VO-College är en kvalitetsstämpel.
Aktuella rapporter
Kommunal har gett ut ett flertal rapporter som berör branschen, exempelvis:
Framtidens sjukvård kräver patientnära proffs - om undersköterskona i hälso- och sjukvården