Hälso- och sjukvård
Framtida arbetsmarknad inom hälso- och sjukvård
Rekryteringsbehovet är stort på grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan. Till exempel behövs det 129 000 nya undersköterskor fram till 2022 enligt en prognos som Sveriges Kommuner och Regioner har tagit fram.
Viktiga frågor för branschen hälso- och sjukvård
Rekrytering, arbetsmiljö och otrygga anställningar är de största utmaningarna inom hälso- och sjukvård.
Utbildningen får nationell status
Från och med sommaren 2021 införs nationell standard på Vård- och omsorgsprogrammet (gymnasienivå) samt på vuxenutbildningen. Det innebär att du ska ha godkänd yrkesutbildning på gymansienivå för att bli undersköterska. Kravet för att bli vårdbiträde är godkänt yrkespaket som motsvarar lite drygt hälften av utbildningen till undersköterna.
De som idag arbetar inom hälso- och sjukvård och har den tidigare formella vårdbiträdesutbildningen och/eller yrkeserfarenhet ska få möjlighet till validering. Ett nationellt valideringssystem måste säkerställas. Alla ska också ha rätt till en yrkesutveckling.
Kommunal har drivit frågan att undersköterska ska bli ett legitimationsyrke för ökad patientsäkerhet och kvalitet, attraktivitet, effektivitet samt fastslå undersköterskans roll - för bättre villkor. Regeringen tillsatte en utredning om undersköterskelegitimation under 2017.
Utredningens förslag är skyddad yrkestitel för undersköterskor. Förslag har varit ute på remiss och beslut väntas fattas av riksdagen under våren 2021. Läs mer
Utmaningar inom ambulanssjukvården
Regionerna väljer inte sällan att sätta två sjuksköterskor i varje ambulans. En bättre fördelning av resurserna vore att använda ett team bestående av en ambulanssjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Med en specialistutbildad ambulanssjukvårdare i ena stolen har ambulansen fortfarande proffs på båda stolarna. Var och en med sin unika kompetens. Läs mer om hur Kommunal vill att ambulanser ska bemannas.
Förbättra arbetsmiljön
Sjukhusen är ofta överbelagda, och bemanningen är i underkant. Det skapar en tung arbetssituation med stress och oro. Brist på inflytande över arbetsschemat gör att medlemmarna inte kan påverka sin situation.
Kommunal arbetar för att förbättra anställningsvillkoren och arbetsmijön för medlemmarna så att de kan utnyttja sin kunskap på rätt sätt och må bättre.
Alltför få har rätt till heltid
Inom hälso- och sjukvård är det vanligt med ofrivillig deltid. Det får konsekvenser i form av minskat inflytande, sämre utvecklingsmöjligheter och osäker privatekonomi. Deltidsarbete ger dessutom mycket sämre pension. Deltidsarbete, tidsbegränsade anställningar och oregelbundna arbetstider bidrar även till psykisk ohälsa.
Kommunal arbetar för att heltidarbete ska vara norm och att arbetsmiljö och villkor ska vara sådana att medlemmarna orkar och kan arbeta heltid till pensionen.
Kommunal är med i samarbetet Vård- och omsorgscollege
Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsgivare, Kommunal och utbildare som arbetar för att öka intresset för utbildningar och yrken inom vård och omsorg. Certifieringen till VO-College är en kvalitetsstämpel.
Vård och omsorgscollage jobbar också gemensamt för att få nationell sammanhållen yrkesutbildningar på YH-nivå.
Aktuella rapporter
Kommunal har gett ut ett flertal rapporter som berör branschen, exempelvis:
Välfärdsteknik för hälsa, trygghet och utveckling i arbetet
Varannan anställd i vård och omsorgsyrken överväger sluta
Utbildningsgapet - vi behöver fler yrkesutbildade inom vård och omsorg
Livräddarna – en rapport om lokalvårdare i hälso- och sjukvården
Flexibilitetens pris - rapport om en vittrande anställningstrygghet i vård och omsorg
Ekonomiska drivkrafter för en hållbar hälsa i vård- och omsorgssektorn
Bostadsbrist ger personalbrist inom vård och omsorg
Framtidens sjukvård kräver patientnära proffs - om undersköterskona i hälso- och sjukvården