Undersköterska

I genomsnitt var tredje anställd i äldreomsorgen har en tidsbegränsad anställning. Situationen skapar stora brister i arbetsmiljö, kontinuitet och omsorgskvalitet. Problemen med otrygga anställningar är mer utbredda bland vårdbiträden än undersköterskor, och mer utbredd i äldreomsorgen än i hälso- och sjukvården. Många undersköterskor och vårdbiträden arbetar dessutom deltid. Deltidsanställda har oftast bara arbetstidsförläggning då arbetsbelastningen är som högst.

Därför driver Kommunal bland annat följande frågor: 

• Minst 90 procent av undersköterskor och vårdbiträden ska vara tillsvidareanställda och heltid ska vara norm.

Undersköterskor och vårdbiträden arbetar ofta under tidspress. Problem med underbemanning, hög arbetsbelastning, litet inflytande över eget arbete och frånvarande chefer är utbrett både i äldreomsorgen och i sjukvården. Höga krav i kombination med låg kontroll skapar en obalans som får negativa konsekvenser, både för verksamheten och för medarbetarnas hälsa. Alltför ofta får den enskilde arbetstagaren själv prioritera bort insatser som patienter och brukare har rätt till, på grund av underbemanning, detaljstyrning och bristande arbetsledning.

Specifikt i hälso- och sjukvården gäller utmaningar till stor del bristande bemanning och för få vårdplatser med överbeläggningar som följd. Det skapar en tung arbetssituation med stress och oro. Brist på inflytande över schemat gör att medlemmarna inte kan påverka sin arbetssituation. Långa pass, lite tid för återhämtning, oregelbundna arbetstider, högt tempo och hög arbetsbelastning är faktorer som utgör risker för medlemmar som arbetar inom hälso- och sjukvården. I äldreomsorgen är det även vanligt med delade turer och minutstyrda scheman, vilket får negativ påverkan på medlemmarnas sociala liv och hälsa och påverkar även inflytandet över arbetets utförande.

Andra aktuella arbetsmiljöfrågor i branschen är risk för smitta och hot och våld.

Därför driver Kommunal bland annat följande frågor: 

• Bemanningen behöver öka där den idag är för låg för att kunna tillgodose varje patient eller äldres behov av vård och omsorg. Grundbemanningen ska alltid matchas mot kraven i arbetet.
• Färre anställda per chef samt krav om att de behöver tillräckligt med resurser och förutsättningar för att leda arbetet.
• Schemaläggningen ska flyttas tillbaka dit den hör hemma: till medlemmarna på arbetsplatsen
• Delade turer och minutstyrning måste bort från schemaläggningen. Avskaffa (o)hälsosamma scheman och inför hållbara arbetstider.

Idag saknar många som arbetar i äldreomsorg, främst vårdbiträden, rätt yrkesutbildning. Det leder till brister i verksamheternas kvalitet, patientsäkerheten och arbetsmiljö. Idag finns yrkespaket till vårdbiträde och undersköterska. Otydliga yrkesroller leder till sämre arbetsvillkor och ger branschen låg status. Små möjligheter till yrkesutveckling har en negativ påverkan på viljan att stanna kvar i yrket.

Ännu en viktig fråga är att rusta individer med språkkunskaper. Bristande språkkunskaper hos personalen kan skapa kommunikationsmissar, brister i dokumentation samt påverkar känslan av trygghet och sammanhang för patienter eller brukare. Det är ofta de med en svag position på arbetsplatsen, de med otrygga anställningar, visstid och deltid som har språkbrister.

Därför driver Kommunal bland annat följande frågor: 

• Samtlig personal ska vara yrkesutbildad inom vård och omsorg, eller under utbildning. Lägsta utbildningsnivå i äldreomsorgen ska vara utbildat vårdbiträde, oavsett insats. Alla anställda ska ha en individuell yrkesutvecklingsplan.
• All personal ska ha rätt till yrkesutveckling på arbetstid.
• Brister i språkkunskaper hänger ihop med brister i utbildningssystemet, men också med bristen på språkutveckling på arbetsplatsen. Kommunal kräver åtgärder som sammantaget syftar till att förbättra språkkunskaper och skapa språkutvecklande arbetsplatser. Ett exempel är att arbeta med språkombud på arbetsplatsen.