Skyddad yrkestitel undersköterska

Kommunal har drivit frågan om en legitimation sedan Kommunals kongress 2016.

2021 ansåg också riksdagen att kompetensen hos yrkesgruppen undersköterskor behöver säkerställas och att det därför ska införas en skyddad yrkestitel för yrket.

Kommunal tycker att en yrkesreglering behövs behövs för att:

• Förbättra patientsäkerheten och öka kvaliteten inom äldreomsorg och hälso och sjukvård.
• Höja statusen och öka attraktionen till yrket.
• Förbättra villkoren för personalen genom att yrkesrollen och ansvarsområdet blir tydligare.

Endast den som har ett bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska ska få använda titeln i yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och i verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Den som saknar ett sånt bevis ska inte heller få använda en titel som går att förväxla med yrkestiteln undersköterska.

Om du är tidsbegränsat anställd måste du ansöka om skyddad yrkestitel för att arbeta som undersköterska från och med den 1 juli 2023. Om du saknar skyddad yrkestitel kan du jobba som vårdbiträde.

Om du är tillsvidareanställd kan du fortsätta att arbeta som undersköterska utan att ansöka fram till år 2033. Efter att skyddad yrkestitel är införd den 1 juli 2023 har du därmed tio år på dig att ansöka.

Socialstyrelsen ska från och med 2023 pröva ansökningar om bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska. Socialstyrelsen är enligt förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer behörig myndighet för alla reglerade yrken inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsen kommer därför även att bli behörig myndighet för det nya reglerade yrket undersköterska.

Ett bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska kommer inte kunna återkallas – där skiljer en skyddad yrkestitel från en legitimation.

Kommunal vill att yrkesutbildning ska löna sig, bland annat för undersköterskor.  För att på lång sikt kunna höja lönen för undersköterskor är skyddandet av yrkestiteln ett viktigt verktyg, tillsammans med viss standardiserad yrkesutbildning.

Hittills har arbetsgivaren kunnat bestämma själv vem som är utbildad undersköterska, och det har funnits en stor variation i hur man ser på utbildningen. Det ska inte vara arbetsgivaren som bestämmer vem som är värd den här extra satsningen på yrkesutbildade, det ska vara självklart. Vid den årliga lönerevisionen ska det vara självklart vem som är undersköterska.

När definitionen av vem som är undersköterska är på plats - i och med skyddad yrkestitel - så blir det lättare att argumentera att den här yrkesgruppen är värd en högre lön. Lönen ska grunda sig på undersköterskors höga yrkeskompetens, som vi alla vet är absolut nödvändig i vård och omsorg.

Enligt propositionen föreslås att endast den som har ett bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska ska få använda titeln i yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och i verksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Den som saknar ett sådant bevis ska inte heller få använda en titel som kan förväxlas med yrkestiteln undersköterska. Grunden för att få en skyddad yrkestitel kommer att vara det nya utbildningsinnehållet i gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram.

De nya bestämmelserna om skyddad yrkestitel för undersköterska ska träda i kraft den 1 juli 2023. Den som är tillsvidareanställd med yrkestiteln undersköterska när de nya reglerna om skyddad yrkestitel träder i kraft ska få fortsätta att använda titeln trots att han eller hon inte har fått bevis om rätt att använda den, dock längst fram till och med den 30 juni 2033. Om en ansökan om bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska lämnas in senast den 30 juni 2033, ska bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska utfärdas till den som har en utbildning med inriktning mot vård och omsorg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning enligt de bestämmelser om utbildningsinnehåll som gäller eller har gällt före den 1 juli 2023.

Med en skyddad yrkestitel blir det tydliga kompetenskrav och reglerade utbildningsvägar för att få titulera sig som undersköterska. 

Bland Kommunals medlemmar har cirka 85 procent av undersköterskorna yrkesutbildning och har därmed goda möjligheter att direkt kvalificera sig för en skyddad yrkestitel.

Idag har många undersköterskor kompetens att utföra arbetsuppgifter som utförs av andra yrkesgrupper. Det skulle förenkla samarbetet i vårdteamet när rollerna blir tydligare. En skyddad yrkestitel kan skapa ett tydligare ansvarsområde.

Från och med 1 juli 2022 ska den som har hemtjänst erbjudas en fast omsorgkontakt. Från och med 1 juli 2023 ska den som utses till fast omsorgskontakt ha yrkestiteln undersköterska. Utredningen om en äldreomsorgslag (SOU 2022:41) föreslår att fast omsorgskontakt ska även erbjudas till boenden på särskilda boenden.

Kommunal anser att du ska erbjudas validering och eventuellt kompletteringsutbildning – till exempel inom ramarna för Äldreomsorgslyftet. Läs mer om äldreomsorgslyftet.

Validering är när man får sina kunskaper, kompetenser bedömda och kartlagda på ett strukturerat sätt oavsett om du fått kunskapen via yrkeserfarenhet eller utbildning. Efter genomgången validering får man ett skriftlig intyg.

Validering av yrkesverksamma undersköterskor sker inom ramen för vuxenutbildningen. 

Kommunal har drivit frågan om en yrkeslegitimation för undersköterskor sedan kongressen 2016.

Regeringen beslutade i oktober 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur yrket undersköterska skulle kunna regleras i syfte att öka kvaliteten och säkerheten i hälso- och sjukvården och omsorgen. I april 2019 överlämnades betänkandet Stärkt kompetens i vård och omsorg (SOU 2019:20) till regeringen. I betänkandet föreslås ett införande av skyddad yrkestitel för undersköterska.

Regeringen beslutade i december 2019 om ändringar i gymnasieförordningen (2010:2039) och i förordningen (SKOLFS 2010:14) om examensmål för gymnasieskolans nationella program. Ändringarna innebär bland annat att fler ämnen kommer att bli obligatoriska för alla elever inom vård- och omsorgsprogrammet. Förändringar i vård- och omsorgsprogrammet som träder i kraft 1 juli 2020.

Den 11 juni 2020 remitterades departementspromemorian Reglering av undersköterskeyrket – kompetenskrav och övergångsbestämmelser (Ds 2020:15) som tagits fram inom Socialdepartementet med förslag till lagändringar med delvis annan utformning än betänkandets.

Den 15 juni 2021 röstade riksdagen igenom förslaget. Du kan se debatten här.

I slutet av augusti remitterades Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om skyddad yrkestitel för undersköterskor. Beslut om de slutgiltiga kraven förväntas under vår 2023.

Man ska kunna ansöka om skyddad yrkestitel från och med 1 juli 2023.

Du som är tidsbegränsat anställd måste ansöka från den 1 juli 2023 för att få fortsätta använda titeln undersköterska.

Du omfattas inte av övergångsperioden 2023-2033, den gäller bara tillsvidareanställda.

Lagändringarna kommer att träda i kraft den 1 juli 2023. Från och med 2033 krävs skyddad yrkestitel för att arbeta som undersköterska. Skyddad yrkestitel ska krävas både i hälso- och sjukvården och i omsorgen, i regioner och kommuner.

Är du tillsvidareanställd som undersköterska 2023 får du fortsätta använda titeln 2023–2033.

Den som vid ikraftträdandet är tillsvidareanställd med yrkestiteln undersköterska ska under en tioårsperiod räknat från ikraftträdandet få fortsätta att använda titeln även om han eller hon inte har fått bevis om rätt att använda den. Under samma tidsperiod ska även bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska kunna ges till den som har en utbildning med inriktning mot vård och omsorg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning.

Nej, detta gäller alla som har en gymnasial vård- och omsorgsutbildning (gymnasiet eller komvux). Närliggande yrkeskategorier såsom behandlingsassistenter och skötare, vårdare och boendestödjare kan ha en utbildning med inriktning mot vård och omsorg. De kan komma att ansöka om skyddad yrkestitel för undersköterska.

Kommunal kommer vidare fortsätta med arbetet att få till nationellt reglerade specialistutbildningar på YH-nivå inom vård och omsorg. Alla yrken ska ha en yrkesutveckling och kunna bli specialiserade inom sitt yrkesval.

Mot bakgrund av det stora rekryteringsbehov som finns i vård och omsorg och att alldeles för få väljer att utbilda sig till undersköterska kommer det att behövas vårdbiträden även i framtiden. I dag är vårdbiträden en yrkestitel för både dem som har formell vårdutbildning och de som helt saknar vård- och omsorgsutbildning. Målet är att alla vårdbiträden på sikt ska ha vårdbiträdesutbildning.

Alla andra nordiska länder har reglerat yrket undersköterskor. Sverige sticker ut som det enda landet där undersköterska är helt oreglerat både gällande titel och gällande arbetsinnehåll. 

Grunden för att få en skyddad yrkestitel kommer att vara det nya utbildningsinnehållet i gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram.

De nya bestämmelserna om skyddad yrkestitel för undersköterska träder i kraft den 1 juli 2023. Den som är tillsvidareanställd med yrkestiteln undersköterska när de nya reglerna om skyddad yrkestitel träder i kraft ska få fortsätta att använda titeln trots att han eller hon inte har fått bevis om rätt att använda den, dock längst fram till och med den 30 juni 2033.

Socialstyrelsen har i augusti remitterat föreskrifter om vilka krav som kommer att ställas för att få ett bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska.

Socialstyrelsen föreslår olika bestämmelser för utbildningar med respektive utan gymnasiepoäng:

För utbildningar med gymnasiepoängföreslår Socialstyrelsen ett krav på godkända betyg om 1 240 gymnasiepoäng i ämnen eller kurser med inriktning mot vård och omsorg.

Den som inte helt uppfyller kraven på godkända betyg under vissa förutsättningar ändå kan få ett bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska om han eller hon också har andra meriter som till exempel viss arbetslivserfarenhet.

Gymnasiepoängen infördes först på 1990-talet, dessförinnan styrdes utbildningens omfattning och uppdelning i ämnen av timplaner. Eleverna fick terminsbetyg och ett avgångsbetyg i samband med avslutad utbildning. Av betygen framgick inte i vilken omfattning som en elev hade läst ett visst ämne. Kraven på godkända betyg kan därför inte utformas på samma eller liknande sätt för dessa äldre utbildningar som för utbildningar med gymnasiepoäng.

Bestämmelsen innebär att den som har gått en av de utbildningar som anges (vårdlinjen, social servicelinjen, omvårdnadslinjen och annan motsvarande utbildning) ska ha godkända betyg i alla de ämnen eller kurser med inriktning mot vård och omsorg som ingick i utbildningen för att kunna få bevis om yrkestiteln. Därutöver krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk.

Socialstyrelsen föreslår krav på godkända betyg i 100 gymnasiepoäng i ämnet svenska eller svenska som andraspråk (5 §). Det motsvarar vad som ingår i de programgemensamma ämnena i vård- och omsorgsprogrammet, yrkespaketet undersköterska och Vård- och omsorgscolleges krav för diplom för undersköterskor.

För den som påbörjade sin utbildning före den 1 juli 2023 föreslår Socialstyrelsen ett lägre krav på godkända betyg om minst 80 gymnasiepoäng i svenska eller svenska som andraspråk. Det beror på att kursen Svenska A under en period omfattade 80 gymnasiepoäng.

Många kan också ha gått flera olika utbildningar. Det kan till exempel handla om personer som har kompletterat viss gymnasieutbildning med uppdragsutbildning via sin arbetsgivare, utbildning på folkhögskola eller inom kommunal vuxenutbildning. Andra kan ha viss vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå utan att nå upp till kraven på godkända betyg i de föreslagna 5 och 6 §§, men genom andra meriter ha rätt kompetens för att få den skyddade yrkestiteln undersköterska.

För att säkerställa att personer med rätt kompetens inte utesluts från möjligheten att få den skyddade yrkestiteln föreslår Socialstyrelsen också en bestämmelse som innebär att en person som har en kombination av utbildningar med och utan gymnasiepoäng, men där ingen av utbildningarna i sig är tillräckliga för att få titeln, ska kunna få titeln ändå om utbildningarna tillsammans kan anses motsvara nivån på kraven i bestämmelserna. Det kan t.ex. röra sig om personer som har en äldre utbildning utan gymnasiepoäng men inte helt uppfyller kraven på godkända betyg i den utbildningen och som sedan har kompletterat med utbildning med gymnasiepoäng inom den kommunala vuxenutbildningen.

I förslaget till föreskrifter och allmänna råd om skyddad yrkestitel för undersköterskor föreslår Socialstyrelsen även en regel som är avsedd att möjliggöra för personer som har vård- och omsorgsutbildning på gymnasienivå utan att helt nå upp till kraven på godkända betyg men som genom andra meriter kan anses ha rätt kompetens för arbetet som undersköterska att få den skyddade yrkestiteln. För att omfattas av regeln gäller att man ska ha viss utbildning på gymnasienivå med inriktning mot vård och omsorg och en eller flera andra relevanta meriter.  De meriter som anges i bestämmelsen är arbetslivserfarenhet, högre utbildning inom vård och omsorg och andra relevanta meriter. Arbetslivserfarenheten ska vara från arbete som undersköterska eller i något annat närliggande yrke.

Socialstyrelsens förslag innebär därför att arbete som undersköterska eller i ett närliggande yrke endast får beaktas i bedömningen om arbetslivserfarenhetens omfattning motsvarar heltid under minst ett år de senaste fem åren före ansökan. Det krävs också att meriterna sammantaget motsvarar nivån på kraven som ställs i bestämmelserna om godkända betyg för att bevis om rätt att använda den skyddade yrkestiteln ska kunna utfärdas.

Det är en sammantagen bedömning som måste göras i varje enskilt fall.

Syftet med reformen är att säkerställa en enhetlig kompetensnivå inom vården och omsorgen. Det är nödvändigt då utbildningsbakgrunden hos de yrkesverksamma undersköterskorna varierar mycket.

Grundutbildning till olika yrken inom vård och omsorg har under åren sett olika ut. Det har varit helt upp till arbetsgivarna vad som de ansett vara tillräcklig utbildning för att få en viss yrkestitel.

I och med att vård- och omsorgsutbildningen blev nationellt reglerad från sista juni 2021 både på gymnasiet och vuxenutbildning kommer den att säkra upp en grundutbildning för samtliga branscher inom psykiatri, funktionshinder, äldreomsorg och hälso- och sjukvård.

Socialstyrelsen kommer troligtvis att ta ut en avgift för prövning av en ansökan om bevis om rätt att få använda yrkestiteln undersköterska, men vi vet inte än hur stor avgift det kommer att bli. 

Den personal som arbetar sina sista år i yrket 2023-2033 kommer inte att behöva ansöka om någon skyddad yrkestitel.

Ja, du behöver ansöka. Men de som går den nya vård- och omsorgsutbildningen uppfyller självklart kraven.

Ja.