Barnskötare

Idag är 41 procent av barnskötarna visstidsanställda och över hälften av alla anställda arbetar deltid. Nära 20 procent av de som arbetar deltid, har inte erbjudits heltid av sin arbetsgivare eller hittat en heltidstjänst. Otrygga anställningar äventyrar inte bara den enskildes ekonomiska trygghet utan också kontinuiteten som är så viktig för verksamheten och inte minst för barnen. Flera kommuner har tagit politiska beslut om att endast anställa förskollärare på tillsvidareanställningar. Det har inneburit att barnskötares yrkesroll och anställningsvillkor åsidosatts.

Därför driver Kommunal bland annat följande frågor:

• Inför tillsvidareanställning och heltidsarbete som norm i förskolan.
• Politiska beslut att endast tillsvidareanställa förskollärare ska upphävas

Arbetsmiljön är tydligt eftersatt på landets förskolor. En stor andel av barnskötarna upplever arbetet som psykiskt ansträngande och läget har förvärrats sedan Kommunals första undersökning 2012.

I Kommunals senaste medlemsundersökning uppgav fler än var fjärde barnskötare att bemanningen i förskolan är så låg att det innebär risker för barnen minst en gång i veckan. Det här handlar inte om att personalen saknar tid och resurser till det lilla extra för barnen. Det handlar om oro över att inte kunna tillgodose grundläggande behov, som att få en blöja bytt i tid.  Läget är oförsvarligt.

Förskolan tillsammans med skolan, toppar också antalet anmälda arbetssjukdomar kopplat till buller på arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket, 2016). Höga buller och ljudnivåer, kan leda till sämre hälsa, till exempel hörselskador, ökad hjärtfrekvens och högre blodtryck.

Därför driver Kommunal bland annat följande frågor:

• Gör Skolverkets riktmärken för storlek på barngrupper till lag (6-12 barn i åldern 1-3 och 9-15 barn för barn i åldern 4-5) och öka personalresurserna genom att införa lagstadgade krav på minimibemanning. 
• En statlig och konkret bemanningsnorm måste införas.
• Kontinuerliga mätningar i syfte att kartlägga problem med buller. Vid överstigande gränsvärden genomföra risk och konsekvensanalys.

Idag får personal titeln barnskötare, trots att de saknar relevant utbildning. Andelen utbildade barnskötare i kommunerna varierar mellan 6 och 49 procent. Skillnaderna mellan förskolor inom en kommun kan vara ännu större. Det får konsekvenser för barnskötarnas många gånger otydliga uppdrag samt för likvärdighet och kvalitet.

Därför driver Kommunal bland annat följande frågor:

• Det ska krävas en utbildning på barn och fritidsprogrammet eller motsvarande utbildning på vuxenutbildningen för att få titeln barnskötare.
• Utbildning och kontinuerlig yrkesutveckling ska löna sig. Lönenivå och löneutvecklingen för barnskötare behöver bli bättre.
• Inför nationell standard på vuxenutbildningen.
• Inför ett nationellt kunskapslyft för att alla som arbetar som barnskötare ska ha utbildning att arbeta som barnskötare.
• Upprätta utbildningsplaner för redan anställd personal, med möjlighet att validera kunskaper och möjlighet till yrkesutveckling genom hela arbetslivet.