”Vabruari” är här - karensen och strama förskolebudgetar måste bort!


Sepideh Westerberg

Blogginlägg

av Sepideh Westerberg

Månaden februari omnämns ofta som ”vabruari” för det är månaden då smittorna går som värst på förskolorna och föräldrar oftare behöver ”vabba” (vab=vård av sjukt barn). Många inom personalen blir självklart också sjuka och behöver stanna hemma – dessutom har de egna barn som också blir sjuka. I kontaktnära yrken som barnskötare och särskilt i arbetet på förskolan med barn där infektionerna går på högvarv innebär det en större risk att bli sjuk på jobbet.

Då straffas barnskötarna först av karensavdraget och sedan av det dåliga samvetet att deras kollegor straffas med en personal färre i arbetslaget i en underbemannad verksamhet som dagens förskola är. Avseende karensavdraget är Sverige det enda landet i Norden som har kvar karensen i sjukförsäkringen. Det görs inte heller några undantag för kontaktnära yrken som lättare blir smittade på jobbet och som inte kan jobba hemifrån. Det leder till att det först blir ett löneavdrag sedan att kollegorna drabbas.

I Kommunals rapport Inkomst att leva på - allt fler lever på den yttersta marginalen finns det fiktiva exemplet med undersköterskan Sonia med en grundlön på 27 400 kr i månaden som under en vinter blir sjuk och förlorar fyra arbetsdagar och åker på två karensdagar under en vinter: ” I och med karensavdraget förlorar Sonia cirka 2 026 kr sammanlagt för månaden och får därmed ett underskott i sin månadsbudget på 1420 kr. Om karensavdraget inte funnits hade Sonia fått sjuklön från och med sin första sjukdag, det vill säga 808 kr för en 8 timmars arbetsdag. Då hade hon bara förlorat 406 kr i stället för 2 026 kr.”

Ingen ska behöva gå till jobbet av hänsyn till kollegornas arbetsbelastning eller för att man straffas ekonomiskt för att man har valt ett kontaktnära yrke.

I Kommunals medlemsundersökning från 2021 uppger 47 procent av barnskötarna att de gått till jobbet trots att de varit sjuka. Det vanligaste skälet till att de gått sjuka till arbetet, 67 procent, är av hänsyn till kollegors arbetsbelastning och det näst vanligaste skälet, 15 procent, är karensavdraget

Majoriteten som går till jobbet sjuka gör det av hänsyn till kollegors arbetsbelastning och förskolorna har svårt att med strama budgetar ta in vikarier. Som rapporten Rätt bemanning och barngruppsstorlek visar uppgav 40 procent att arbetsgivaren sällan eller aldrig tar in vikarier/ersättare när någon är frånvarande. Samtidigt som det är viktigt att få ta in en vikarie så är det även viktigt att verksamheten har marginaler i bemanningen att kunna ”investera i och kunna lära upp” vikarier. Helt enkelt ha rutinerade vikarier som helst känner verksamheten och barnen. I möjligheten att ta in rutinerade vikararier skiljer det sig både beroende på enhetsstorlek och på driftsform vilket kommer redovisas närmare i en kommande rapport om bemanningen utifrån driftsformer. 

I Kommunals medlemsundersökning från 2021 uppger 47 procent av barnskötarna att de gått till jobbet trots att de varit sjuka.

I en enkät 2023 ställde Kommunal frågan: ”Hur ofta händer det att nya, för barnen okända, vikarier kommer in i barngruppen?” Det finns tydliga svarsskillnader utifrån enhetsstorlek; barnskötare på små enheter (upp till 25 barn) svarar 26 procent ”Aldrig, vi har fasta vikarier som barnen känner igen”, jämfört med 10 procent för enheter med ”76 eller fler barn”.

För att verksamheterna ska kunna klara ”vabuari” bättre behövs både bättre marginaler i verksamheten och slopad karensavdrag. Kommunal driver både krav på lagstiftning om personaltäthet och barngruppernas storlek men även att karensen i sjukförsäkringen tas bort. Ingen ska behöva gå till jobbet av hänsyn till kollegornas arbetsbelastning eller för att man straffas ekonomiskt för att man har valt ett kontaktnära yrke. Karensavdrag är en straffavgift för välfärdsarbetare!

Dela sidan

Kontakta Kommunal

Har du frågor om medlemskap eller behöver du hjälp i något som rör ditt arbetsliv? Ring, så hjälper vi dig!

010-442 70 00Öppettider och andra kontaktvägar