Barns säkerhet och förskolans kvalitet kräver bättre bemanning
Blogginlägg
Idag släpper Kommunal en ny rapport om förskolans underbemanning och de växande barngrupperna. Rapporten visar alarmerande siffror kring barns trygghet och säkerhet på förskolan. Men situationen går att förändra genom lagstiftning, om den politiska viljan finns.
Rapporten visar bland annat att:
- 27 procent av barnskötarna anser att den otillräckliga bemanningen utgör en risk för barnen dagligen eller minst någon gång i veckan.
- Underbemanningen verkar ha normaliserats då endast 13 procent svarade ”aldrig” på frågan om hur ofta den otillräckliga bemanningen utgör en risk för barnen i 2021 års medlemsundersökning, i jämförelse med 28 procent som svarade ”aldrig” i 2017 års medlemsundersökning.
Personalen har över tid fått tyngre arbetsbelastning. Förskolans uppdrag har vuxit, fler yngre barn (åldern 1-3) är inskrivna på förskolan och förskolebarnens vistelsetider ökade (mellan 2005-2012). Varannan barngrupp är för stor och barngrupperna blir igen större och kurvorna vänder åt fel håll, vilket även konstateras av LO i nya rapporten Välfärdsgapet. Dessutom har det över tid skurits ner på annan personal såsom rektorer och andra yrkesgrupper. Trots alla dessa förändringar har antalet barn per anställd legat relativt stabilt vilket i praktiken betyder mer påfrestning och utbrändhet av befintlig personal. Utifrån detta redan hårt pressade läge rapporteras det om kommande nedskärningar i kommunbudgetar.
Underfinansieringen gör att verksamheterna alltför ofta i praktiken måste bryta mot skollag och läroplan och inte ge barnen den förskola de har laglig rätt till.
Svaren från barnskötare reflekterar högt stresspåslag hos personalen och att kvaliteten inte blir som den borde när rapporten visar att:
- 32 procent av barnskötarna anser att bemanningen sällan eller aldrig är tillräcklig.
- 34 procent uppger att de inte dagligen känner sig trygga och har förutsättningarna att vid hämtning/lämning ta ansvar för barnens säkerhet om barngrupperna överstiger Skolverkets riktmärken.
- 63 procent svarar att de undviker att planera aktiviteter på grund av bristande bemanning.
Sverige är en kunskapsnation som med rätta har höga ambitioner för förskolan genom skollagen och läroplanen. Förskolan lägger grunden för fortsatta lärandet i skolan. Alla barn i Sverige har rätt att gå på en likvärdig och högkvalitativ förskola. Problemet är inte de höga målen som staten ställer genom skollag och läroplan, utan att de inte matchas rätt på kommunal nivå som resursätter förskolan. Underfinansieringen gör att verksamheterna alltför ofta i praktiken måste bryta mot skollag och läroplan och inte ge barnen den förskola de har laglig rätt till.
För att råda bot på olikvärdigheten och ha ett minimum för ”antal barn per anställd” måste Kommunals krav om att följa det norska exemplet att lagstifta om personaltätheten införas.
Sveriges 290 olika kommuner har varierande ambitioner och förutsättningar. Kommunal och Sveriges Lärare är överens om vad som är en rimlig personaltäthet för att förskolan ska klara av att leverera på skollag och läroplan. Våra krav för personaltätheten är i linje med Skolverkets riktmärken för barngruppernas storlek och liknar den norska lagstiftningen om personaltäthet i förskolan. Kommunal vill att det ska lagstiftas om personaltätheten och barngruppsstorleken enligt nedanstående modell:
- I åldern 1–3 ska det vara högst tre barn per heltidsanställd och högst 12 barn i barngruppen
- I åldern 4–5 ska det vara högst fem barn per heltidsanställd och högst 15 barn i barngruppen
För att råda bot på olikvärdigheten och ha ett minimum för ”antal barn per anställd” måste Kommunals krav om att följa det norska exemplet att lagstifta om personaltätheten införas. Samtidigt måste Skolverkets riktmärken för barngruppsstorlekarna bli skarp lag – inte stanna vid ”rekommendationer”. I Norge gick förskolorna på tre år från att 55 procent levde upp till bemanningsnormen (2017) till att 99 procent levde upp till den, drygt ett år efter att lagstiftningen infördes 2020. Det är imponerande och visar på reglers kraft. Det är möjligt att ändra på rådande situation genom lagstiftning om den politiska viljan finns.
Relaterat innehåll
Bemanningen i förskolan låg – risk för olyckor ökar
Förskolans uppdrag har vuxit de senaste trettio åren, men personaltätheten har inte ökat. Varannan barngrupp är för stor, barnen i förskolan är yngre och vistelsetiderna har ökat. Detta har i sin tur lett till att belastningen på personalen ökat.
Blogginlägg av Sepideh Westerberg
Bättre sent än aldrig – nu är det upp till skolministern att visa politisk handling!
Förra veckan kom resultaten från PISA-undersökningen och ganska väntat visade den på försämrade resultat. Skolverket har i sina kommentarer lyft två viktiga punkter: pandemins negativa påverkan på elevernas resultat samt att gapet mellan svagpresterande och högpresterande elever ökar.
