Sepideh Westerberg

Ekot rapporterade imorse att Liberalerna svänger i frågan och numera inser att lagstiftning behövs avseende barngruppernas storlek i förskolan. Kommunal, som drivit detta politiska krav, välkomnar detta. När varannan barngrupp i landet är för stor är detta självklart ett helt nödvändigt beslut. Men det räcker inte att göra ”halva jobbet” utan det behövs även lagstiftning om personaltätheten.

Månaden februari omnämns ofta som ”vabruari” för det är månaden då smittorna går som värst på förskolorna och föräldrar oftare behöver ”vabba” (vab=vård av sjukt barn). Många inom personalen blir självklart också sjuka och behöver stanna hemma – dessutom har de egna barn som också blir sjuka. I kontaktnära yrken som barnskötare och särskilt i arbetet på förskolan med barn där infektionerna går på högvarv innebär det en större risk att bli sjuk på jobbet.

Idag släpper Kommunal en ny rapport om förskolans underbemanning och de växande barngrupperna. Rapporten visar alarmerande siffror kring barns trygghet och säkerhet på förskolan. Men situationen går att förändra genom lagstiftning, om den politiska viljan finns.

Förra veckan kom resultaten från PISA-undersökningen och ganska väntat visade den på försämrade resultat. Skolverket har i sina kommentarer lyft två viktiga punkter: pandemins negativa påverkan på elevernas resultat samt att gapet mellan svagpresterande och högpresterande elever ökar.

Idag är det skolans dag. En hårt pressad skola där det från olika håll i landet rapporteras det om nedskärningar som väntar. Det sparas främst in på elevassistenter och barnskötare. Elevassistenter utgör den näst största yrkesgruppen i skolan efter lärarna. De är ofta spindeln i nätet som arbetar i både skol- och fritidsverksamheten.

Runt den tredje torsdagen i maj firas förskolans dag runtom i Sverige – en dag som i allra högsta grad är värd att fira. Men applåder hjälper inte barnskötarna som drabbas av nedskärningar runtom i landet. Det som behövs är bättre bemanning och politiska prioriteringar.

Runtomkring i Sverige firades fritidshemmets dag i veckan. Det är bra och viktigt att fritidshemmen uppmärksammas för den fantastiska verksamheten det är - och framför allt har potential att vara om det resurssätts så att det går att leva upp till uppdraget skollagen tillskriver den.

Det har i veckan rapporterats om hur bl.a. elev- och lärarassistenter, som skapar trygghet och studiero i skolan och på fritidshemmen, blir uppsagda på flera håll i landet. Trots att regeringen säger att de vill öka tillgången till särskilt stöd i skolorna ser vi motsatt utveckling.

Kommuner larmar om att elever äter mer mat i skolan sedan hushållens ekonomiska situation försämrats. Det svenska skollunchprogrammet har bevisat positiva effekter på elevers utbildning, hälsa och framtida inkomster. Trots det väljer många kommuner nu att spara in på den pedagogiska måltiden.

I SVT:s Aktuellt 1/3 uppmärksammades vinstdrivande friskoleföretags komplicerade bolagsstrukturer. Samma ägare har ofta flera verksamheter med kopplingar till varandra och där uppstår en rad frågetecken om vad våra gemensamma skattemedel egentligen går till.