I jättarnas land
Blogginlägg
År 2022 stod de 20 största företagen inom utbildning och vård, omsorg och sociala tjänster för mellan 29 och 51 procent av marknadsandelarna. Visserligen är en övervägande majoritet av företagen inom branscherna småföretag men välfärdsmarknaderna blir alltmer koncentrerade då de dominerande jättarna växer sig större.
Under 90-talet var ett av huvudargumenten för privatiseringen av skola, vård och omsorg att öka mångfalden av aktörer. En mångfald av aktörer skulle stärka konkurrensen och driva fram bättre kvalitet i verksamheterna. Som fackförbund hoppades Kommunal att fler arbetsgivare skulle innebära konkurrens om arbetskraften med bättre arbetsvillkor och höjda löner som följd.
I en rykande färsk rapporthar vi på Kommunal undersökt den privata ”marknaden” för utbildning, hälso- och sjukvård, vård och omsorg med boende samt öppna sociala insatser. Det vi ser är att offentligt finansierad utbildning och vård och omsorg utförd av föreningar och stiftelser, som ofta lyftes fram som en central del i mångfaldsargumentet, om något har minskat de senaste 15 åren. Samtidigt har det blivit allt vanligare att det offentliga köper välfärdsverksamhet från vinstdrivande företag.
Mellan 92 och 99,6 procent av företagen i de fyra branscherna var småföretag (med färre än 50 anställda) år 2022, men branscherna domineras av ett fåtal jättar (med mer än 250 anställda) som blivit allt fler och större under tidens gång. Beroende på bransch varierade koncentrationen, de 20 största företagen inom utbildning, hälso- och sjukvård respektive öppna sociala insatser hade 29–30 procent av marknadsandelarna. Inom vård och omsorg med boende var motsvarande siffra 51 procent. Störst ökning under perioden 2007–2022 skedde för de 20 största utbildningsföretagen, som i genomsnitt ökade sina intäkter med 306 procent.
Enligt en rapport från Almega är det en felaktig bild att eventuell vinst från den privata verksamheten kommer på bekostnad av tjänstens kvalitet eller personalens löner och villkor. Ändå är färre tidsbegränsat anställda och deltidsanställda i offentligt driven för- och grundskola samt vård och omsorg
I genomsnitt var rörelseresultatet, det vill säga vinsten från själva verksamheten, för de 20 största företagen år 2022 mellan 25 och 73 miljoner kronor beroende på bransch. Enligt en rapport från Almega är det en felaktig bild att eventuell vinst från den privata verksamheten kommer på bekostnad av tjänstens kvalitet eller personalens löner och villkor. Ändå är färre tidsbegränsat anställda och deltidsanställda i offentligt driven för- och grundskola samt vård och omsorg. Dessutom är utbildningsnivån, en förutsättning för omsorg av god kvalitet, högre i offentligt än privat driven verksamhet.
Bakom välfärdsföretagen finns stora koncerner, varav vissa har verksamhet i andra länder och/eller en internationell ägarstruktur. Att följa hur företagens medel flyttas till koncernerna och vidare till aktieägarna är inte alltid transparent. Såväl flytt av medel mellan koncernens företag inom och utom Sverige som aktieutdelningar kan paketeras och döljas på olika sätt som försvårar analys av de faktiska vinsterna och utdelningarna.
På senare tid har skandalerna duggat tätt kring kanske framför allt de företag som bedriver äldreomsorg. Granskningar har visat allt från larver i sår till fusk med tidrapportering. På skolområdet kan nämnas Skolinspektionens kritik mot Thoréngruppen gällande allvarliga brister i koncernens skolor, vilket har lett till att koncernen nu har fått nya ägare.
Det kanske största problemet är dock att människor, såväl barn, elever, patienter och brukare som personal, riskerar att fara illa i en välfärd som styrs av vinst
I diskussionen om skillnaderna mellan privata och offentliga aktörer i välfärden är såklart kvaliteten och effektiviteten i själva verksamheterna central. En rättvisande debatt får dock inte stanna där, den måste också ta hänsyn till hur mycket resurser som kommuner, regioner och staten lägger på att reglera, skriva avtal och kontrollera inte bara privata men även offentliga verksamheter för att upprätthålla systemet. För en korrekt helhetsbild måste hänsyn därutöver tas till riskerna att oseriösa aktörer tillförskansar sig medel trots att de inte har rätt till dem, när sådana kontroller brister. I de värsta fallen vet vi att det göder kriminell verksamhet.
Det kanske största problemet är dock att människor, såväl barn, elever, patienter och brukare som personal, riskerar att fara illa i en välfärd som styrs av vinst. Kommunals ståndpunkt är att skattemedel som är avsedda för välfärd ska användas i verksamheten och komma barn, elever, patienter och brukare till del.
Relaterat innehåll
I jättarnas land - en rapport om välfärdsföretagens vinster
De privata företagens andel av välfärdsmarknaden växer. I sektorn finns många små aktörer, men den domineras av stora och medelstora bolag. I denna rapport ser vi att rörelseresultatet bland de 20 största företagen inom utbildning, vård och omsorg hade kunnat bli till 6 800 fler arbetstillfällen. Det motsvarar i genomsnitt sju procent mer till personalkostnader, om de inte hade försvunnit ur verksamheterna.
Blogginlägg av Douglas Knutsson
Politikerna måste säkra välfärdens finansiering – eller erkänna att de skär ner
I den höga inflationens kölvatten har det talats mycket om effektiviseringar och nedskärningar för att få kommunernas och regionernas ekonomi att gå ihop. Även diskussioner om kommunsektorns finansiering har seglat upp som ämne, inte bara här på Kommunals blogg utan även på andra håll i samhället.
