Bäst i test? En jämförelse av löner, anställningsvillkor och kvalitet i privat och kommunalt driven förskola

Förskolan är den första länken i Sveriges utbildningskedja och central för välfärden. Den här rapporten visar att vinstdrift i förskolan får konsekvenser för likvärdigheten i och med att den kopplas till besparingar på såväl löner, pensioner och anställningsvillkor som kvalitet.

Barn och pedagog leker utomhus framför en röd byggnad.
Foto: Kommunal

År: 2025
Författare: Anders Bucht och Douglas Knutsson

Privatiseringar i välfärden har länge motiverats av att de har en positiv inverkan på såväl kvalitet i verksamheterna som på personalens löner och villkor. Den svenska förskolan har nu varit öppen för aktiebolag i drygt tre decennier och Sverige har i dag en väl utvecklad förskolemarknad, med allt från kommunala förskolor, föräldra- och personalkooperativ samt små vinstdrivande enheter till koncernledda huvudmän som samlar tusentals barn. 

Kommunal har nu för första gången tagit fram rapporten Bäst i test? som analyserar löner och villkor, men också kvalitativa aspekter, inom den kommunala och privat drivna förskolan. Har utvecklingen lett till de förändringar förespråkarna förutspådde? 

Den statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Skolverket som rapporten bygger på visar att lönerna är lägre och deltids- och visstidsanställningarna fler inom privat verksamhet. Det finns också kvalitativa skillnader mellan privata och offentliga huvudmän. 

Skillnaderna är främst kopplade till de vinstdrivande bolagen, som har lägre löner och pensioner, men också lägre personaltäthet och utbildningsnivåer än sina kommunala motsvarigheter. I kontrast har de ideella verksamheterna i genomsnitt något högre löner, personaltäthet och utbildningsnivå, men lägre pensioner än de kommunala förskolorna. 

Personaltätheten och utbildningsnivån är de två enskilt viktigaste mätbara faktorerna för kvalitet i förskolan. Att de vinstdrivande bolagen sticker ut negativt indikerar att det råder en omvänd korrelation mellan vinst och kvalitet samt mellan vinst och personalens löner. 

Skillnaden mellan driftsformerna går inte att spåra till finansiering. Privat drivna förskolor ersätts med samma summa som kommunala. Systemet leder snarare till en viss överkompensation till de privata aktörerna, eftersom dessa har ett smalare uppdrag än kommunerna som till exempel ansvarar för platsgarantin. 

Rapportens resultat i korthet

  • Heltidsanställda barnskötare i kommunalt driven förskola tjänar i genomsnitt 1 800 kronor mer per månad jämfört med heltidsanställda i de vinstdrivande bolage. Skillnaderna är som störst bland de som tjänar minst. 
  • I privat driven förskola hade 43 procent av arbetarna en visstidsanställning år 2024, jämfört med 23 procent i offentligt driven förskola. 
  • Var tredje arbetare i privat driven förskola var deltidsanställd år 2024, jämfört med var fjärde i offentlig drift. 
  • Bolagsdrivna förskolor hade sämre personaltäthet och lägre utbildningsnivå i jämförelse med kommunala förskolor.

Kontakta Kommunal

Har du frågor om medlemskap eller behöver du hjälp i något som rör ditt arbetsliv? Ring, så hjälper vi dig!

010-442 70 00Öppettider och andra kontaktvägar