I jättarnas land – välfärdsföretagens vinster i svensk skola, vård och omsorg

År: 2025
Författare: Douglas Knutsson

Välfärdsbranscherna skola, vård och omsorg är personalintensiva branscher där yrkesskicklig personal arbetar för att skapa den bästa möjliga utbildningen, vården och omsorgen för barn, elever, patienter och brukare. De senaste decennierna har privata aktörer blivit ett allt vanligare inslag i dessa branscher. Kommunal undersöker i denna rapport företagen i de privata ”marknaderna” inom skola, vård och omsorg eftersom vinstdriften riskerar ge incitament som inte bara påverkar de anställda i välfärdsyrkena utan även kvaliteten av välfärdstjänsterna som levereras till barn, patienter och brukare. Genom att jämföra arbetsmiljö och resurser mellan privat och kommunal drift vill Kommunal uppmuntra företagen att trumfa kommunerna när det gäller arbetsvillkor och kvalitet i välfärdstjänsterna. 

Ett av målen med att privatisera välfärdsverksamheterna var att bidra till en större mångfald av aktörer. I praktiken har dock den ideella sektorns andel av utförandet varit relativt konstant medan de vinstdrivande företagen har tagit en allt större del av ”marknaden” inom utbildning samt vård och omsorg. Även bland företagen är koncentrationen stor, över 90 procent av företagen inom utbildning samt vård och omsorg är småföretag (färre än 50 anställda) men branscherna domineras av mellanstora och stora företag. 

Inom utbildning hade de 20 största företagen 29 procent av marknadsandelarna. Intäkterna (nettoomsättningen) för dessa företag ökade med 306 procent mellan 2007 och 2022. Rörelseresultatet, det vill säga vinsten från själva verksamheten, för dessa företag år 2022 var i genomsnitt 73 miljoner kronor. Samtidigt var andelen tidsbegränsat anställda respektive deltidsanställda arbetare 15 respektive 9 procentenheter högre i privat än offentligt driven för- och grundskola. I genomsnitt arbetade anställda arbetare i privat sektor 1,8 timmar mindre per vecka än sina offentligt anställda kollegor.

Kvaliteten i välfärdstjänsterna är svår att mäta, något som är ett stort problem som försvårar granskning och uppföljning av måluppfyllelse samt jämförelser mellan offentliga och privata aktörer. Indikatorer av strukturkvalitet tenderar dock att vara bättre i kommunal än privat sektor. Jämförelsen mellan privata och kommunala huvudmän i skolan visar att: 

• Medan personaltätheten var relativt lik i privat och kommunalt driven förskola var andelen som hade någon sorts pedagogisk utbildning 12 procentenheter lägre bland privata aktörer. 
• Personaltätheten i privata grundskolor var lägre än i kommunala skolor (13,3 elever per lärare jämfört med 11,8). Bland de privata huvudmännen hade dessutom färre arbetstagare en pedagogisk högskoleexamen (13 procentenheter). 
• Personaltätheten i privata gymnasieskolor var lägre än i kommunala (14,6 elever per lärare jämfört med 11,5). De privata huvudmännen hade dessutom åtta procentenheter färre heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen.

Under perioden 2007–2022 ökade omsättningen för de 20 största företagen inom hälso- och sjukvård med 94 procent och år 2022 hade de sammanlagt 30 procent av marknadsandelarna. I genomsnitt hade de rörelseresultat på 63 miljoner kronor. Inom vård och omsorg med boende ökade omsättningen för de 20 största företagen med 155 procent och år 2022 hade de 51 procent av marknadsandelarna inom sin bransch, och rörelseresultat var i genomsnitt 43 miljoner kronor. Motsvarande siffror inom öppna sociala insatser var en ökning med 189 procent, 30 procent av marknadsandelarna och ett rörelseresultat på i genomsnitt 25 miljoner kronor. Även inom vård, omsorg och sociala tjänster var anställningsvillkoren sämre än i offentlig sektor, 8 procentenheter fler arbetare hade tidsbegränsade anställningar och 16 procentenheter fler var deltidsanställda. I genomsnitt arbetade arbetare i privat sektor 2,4 timmar mindre per vecka än sina offentligt anställda kollegor. 

Bakom välfärdsföretagen finns stora koncerner, vissa av dessa koncerner har verksamhet i andra länder och det förekommer även internationella ägare. Att följa hur företagens medel flyttas till koncernerna och vidare till aktieägarna är inte alltid transparent, såväl flytt av medel som utdelningar kan paketeras och döljas på olika sätt som försvårar analys av de faktiska vinsterna. Några av dessa tas upp i rapporten.