Utbildningsgapet — vi behöver fler yrkesutbildade inom vård och omsorg

År: 2018
Författare: Anna Spånt Enbuske

Svensk arbetsmarknad står inför flera utmaningar. Inom de närmaste åren kommer behovet av välfärdstjänster att öka bland både unga och äldre, samtidigt som arbetskraftens andel av befolkningen minskar. Vi vet med säkerhet att det kommer att ske en kraftig ökning av antalet äldre (80+), vilket hittills har sammanfallit med ett ökat behov av vård och omsorg. Flera prognoser visar att arbetsgivarnas konkurrens om arbetskraften kommer att öka, både mellan och inom respektive verksamhet. Att det finns yrkesutbildade undersköterskor och vårdbiträden är avgörande för verksamheten. 

Kartläggningen visar att bristen på yrkesutbildade främst beror på en kombination av alltför små utbildningsvolymer i gymnasieprogrammet, höjda kompetenskrav och en omfattande generationsväxling med behov av både ersättnings- och nyrekrytering. 

Under flera år har antalet examinerade från yrkesprogrammet minskat och många elever väljer att studera vidare vid högskolan istället för att jobba kvar i yrket. Istället är det den kommunala yrkesinriktade vuxenutbildningen som utbildar dagens och morgondagens medarbetare inom vård och omsorg, men den är uppbyggd av kurser istället för sammanhållna yrkesprogram. Svårigheten för vuxenelever att kombinera kurser som motsvarar yrkesprogrammet innebär att många läser alltför få kurser i förhållande till arbetslivets krav. 

Det årliga antalet nyutbildade motsvarar ungefär hälften av arbetsmarknadens behov. Där troligtvis nära dubbelt så många vuxenelever som gymnasieelever avslutar en gymnasial yrkesutbildning till undersköterska – uppemot 4 000 vuxna i förhållande till 2 500 ungdomar. Men det saknas offentlig statistik över antalet vuxenelever som avslutar en kurskombination som motsvarar yrkesprogrammet. 

För att kunna möta verksamhetens föränderliga krav krävs en nationell sammanhållen yrkesutbildning att stå på. Därför driver Kommunal en utbildningspolitik som bidrar till rätt och likvärdig kompetens för alla nyexaminerade oavsett om utbildningsvägen är ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller kurser inom den kommunala yrkesinriktade vuxenutbildningen. Där ingår att det nationella och de lokala programråden ska bidra till en tydlig koppling mellan skola och arbetsliv. 

Behovet av yrkesutbildning och utveckling för redan anställda är ingen nyhet. Bristen på yrkesutbildade och den framtida rekryteringen av yrkesutbildade kräver även insatser av studie- och yrkesvägledning, utveckling av en nationell valideringsmodell och kontinuerliga kompletterande yrkesutbildningar till tidsbegränsat anställda. Yrkeshögskolan och Vård- och omsorgscollege är två positiva exempel på samverkan mellan utbildningsanordnarna och arbetslivet, där utvecklingen går mot ett nationellt innehåll i utbildningarna. 

För en framgångsrik rekrytering till vård och omsorg krävs både en säkerställd yrkes- och vidareutbildning med rätt innehåll, en bra arbetsmiljö och mer attraktiva arbetsgivare med en långsiktig plan för yrkes- och löneutveckling där normen är tillsvidareanställning och heltidsarbete. För att lyckas med rekryteringen behövs även kraftfulla insatser för att förbättra arbetsmiljön. Möjlighet till yrkes- och löneutveckling krävs för att fler erfarna ska vilja stanna krav, återvända och senarelägga sin pension.