Brandmännens utbildning och kompetens

År: 2024
Författare: Mikael Svanberg

Dagens höga krav på räddningstjänsten kommer att öka ytterligare med klimatförändringar, samhällsutvecklingen och den ökade risken för krig och kriser inom och runt vårt land. Förmågan på räddningstjänstens utryckningsstyrkor är av yttersta vikt för att kunna möta dessa utmaningar. Räddningstjänstens operativa förmåga består av flera viktiga komponenter, inklusive materiel, personal, utbildning, övningar, samarbeten, planering, logistik och olika andra system. Även egenskaper som mod, vilja och laganda är avgörande för en effektiv räddningsinsats. Effektivitet och snabbhet i insatserna, baserade på omfattande utbildning och träning, är avgörande för att rädda liv och egendom i kritiska situationer. 

Utbildningskraven för brandmän är i dag för låga och varierade i landet. Det finns inga nationella krav på examensbevis från genomgången yrkesutbildning för att bli brandman. Det är upp till de lokala räddningstjänsterna i kommunerna att själva avgöra vilken utbildningsbakgrund som krävs, trots att arbetet är mycket krävande och många gånger utsätter såväl brandmannen som allmänheten för omfattande risker och faror. Brandmäns utbildning har tidigare varit reglerad i Räddnings tjänstens förordning (1986:1107), men är det inte i Lagen om skydd mot olyckor (2003:778). 

Endast 60 procent av brandmännen och brandbefälen i en undersökning genomförd bland medlemmarna i Kommunal 2024 hade genomgått MSB:s tvååriga brandmansutbildning (SMO). 19,5 procent hade gått en äldre 15 veckors utbildning genom MSB, 16 procent någon av MSB:s kortare kurser för RiB. 4,5 procent hade annan utbildning. 

Cirka var fjärde brandman/brandbefäl (18,6 procent) anser att de utför arbetsuppgifter i samband med räddningsinsatser som de inte har fått utbildning för, enligt Kommunals undersökning. 33 pro cent svarade att de har upplevt en situation där arbetet vid en större räddningsinsats var ineffektiv, riskfylld och/eller bristfällig på grund av olikheter i grundutbildningen. 

Vilka krav på utbildning och fysisk förmåga som finns vid en nyanställning av brandmän är splittrad och varierad bland Sveriges 290 kommuner som ansvarar för räddningstjänsten. Endast 71 procent av arbetsgivarna ställer krav på att de som söker tjänsten brandman på heltid ska ha genomgått MSB:s tvååriga brandmansutbildning (SMO), enligt MSB:s egen kartläggning 2022. 69 procent stäl ler krav på annan motsvarande utbildning, vilket exempelvis kan innebära GriB eller annan träning för att bli RiB. Trots tillgången på välbeprövade tester använder de flesta arbetsgivare sina egna anställningstester vid rekrytering till lediga tjänster. 

Två tredjedelar av de cirka 16 000 anställda inom räddningstjänsten, är Räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB), även kallat deltidsbrandmän. Grundutbildningen för räddningstjänstpersonal i beredskap (GriB) är endast sex veckor om den genomförs i MSB:s regi på MSB:s skolor eller andra utbildningsanordnare. Men utbildningen kan också anordnas helt av arbetsgivaren själv. Långt ifrån alla RiB erbjuds den, enligt Kommunal, nödvändiga nationellt harmoniserade grundutbildningen som behövs för att klara av såväl vardagsolyckor som mer komplexa och svåra räddningsinsatser.

Återuppbyggnaden av civilförsvaret är prioriterade frågor av regeringen, där räddningstjänsten har en viktig funktion, även i och med NATO-inträdet. Men redan i dag har räddningstjänsterna i kommunerna problem med personalförsörjning. Sju av tio räddningstjänstorganisationer hade svårigheter att rekrytera RiB under 2023, enligt MSB. Dessutom anser Kommunal att storleken på utryckningsstyrkorna generellt är för små, både när det kommer till heltidsanställda och RiB. Bristen på brandmän har pågått i över 20 års tid, och blir extra kritisk inför somrarna då brandrisken är förhöjd ute i skogar och mark. 

Kommunal ser en risk att arbetsgivarna kommer att sänka anställningskraven och i större utsträckning ta bort SMO-utbildning som lokala krav för heltidsbrandmän för att få till personalförsörjningen. MSB har för få utbildningsplatser och för få examineras från SMO- utbildningen, enligt Kommunals uppfattning. 

Klimatförändringarna är ett faktum som ställer omfattande krav på räddningstjänsten. De behöver fortsatt rustas för att hantera omfattande skogsbränder, som bränderna 2014 och de 2018, som kom att bli de värsta och mest omfattande i modern tid. Redan 2018 var förmågan till räddningsinsats och bemanning alldeles för låg för att klara av att släcka bränderna effektivt, vilket många brand män kritiserade i efterhand. Trots det är det marginellt fler heltidsanställda i räddningstjänstens utryckningsstyrkor i dag, i jämförelse med 2018. Kapacitet och förmåga att klara liknande omfattande räddningsinsatser är ännu inte tillräckligt hög. Arbetet skulle ytterligare kunna effektiviseras om alla som arbetade med räddningsinsatserna hade en likartad harmoniserad statlig utbildning för exempelvis mark- och skogsbrandsläckning.