Trygghetsskaparna– en rapport om elevstödjarna i skolan och fritidshemmet
Nästan fyra av tio elevstödjare uppger att bemanningen på deras arbetsplats är så låg att den innebär risker för elevernas trygghet och säkerhet minst en gång i veckan. Samtidigt utsätts fler än var femte för hot eller våld i sitt arbete lika ofta. Det visar Kommunals nya rapport Trygghetsskaparna.
Enligt rapporten förväntas elevstödjande skolpersonal ta ett allt större ansvar för skolans sociala uppdrag samtidigt som många arbetar i verksamheter med låg bemanning och otydliga uppdrag. Kommunal menar därför att många saknar de förutsättningar som krävs för att klara uppdraget.
Dessutom uppger fler än var femte elevstödjare att de utsätts för hot eller våld dagligen eller varje vecka. Kommunal menar att problemen hänger samman med underbemanning, hög arbetsbelastning och bristande förutsättningar att förebygga och hantera konflikter.
Kommunal menar att utvecklingen är resultatet av åratal av underfinansiering och att elevstödjande personal alltför ofta behandlas som en flexibel reserv i stället för en yrkesgrupp med ett eget viktigt uppdrag.
Kommunals krav
- En ny gemensam yrkestitel, elevstödjare med ett reglerat uppdrag.
- Nationella utbildnings- och kompetenskrav samt ett utbildningslyft för yrkesgruppen.
- Nationella krav på personaltäthet och gruppstorlek i fritidshemmen.
- En nollvision mot hot och våld i skolan.
- En långsiktig och hållbar finansiering genom höjda och indexerade statsbidrag samt ett reformerat skolpengssystem.
Om rapporten
Rapporten bygger huvudsakligen på en medlemsundersökning med 5 855 personer som arbetar inom verksamheter som omfattas av skollagen. Resultaten visar att många elevstödjare upplever underbemanning, återkommande hot och våld samt otydliga yrkesroller. Rapporten bygger även på statistik från SCB och Skolverket.
