Räddningstjänstens förmåga och bemanning 2026

År: 2026
Författare: Mikael Svanberg

Kommunals kartläggning av räddningstjänstens förmåga sommaren 2026 visar att flera räddningstjänster arbetar med små marginaler under årets mest belastade period. Flertalet yrkesverksamma brandmän och brandbefäl bedömer att förmågan att hantera mark- och skogsbränder påverkas under semesterperioden, trots att sommaren samtidigt är den period då risken för omfattande bränder normalt är som störst. Nästan var fjärde respondent uppger att förmågan påverkas negativt eller mycket negativt. 

Endast var tredje respondent uppger att de deltagit i MCF:s utbildning för effektiva insatser vid mark- och skogsbränder under de senaste fem åren. Detta kan innebära en avsaknad av gemensam nationell kompetens och i sig påverka samverkan, ledning och operativ effektivitet vid större skogsbrandsinsatser. Det är särskilt allvarligt mot bakgrund av de senaste årens ökade klimatrelaterade risker, erfarenheterna från skogsbränderna 2018 samt att både statliga utredningar, myndigheter och forskningsaktörer under flera år har varnat för ökade risker kopplade till torka, värmeböljor och varma somrar. 

Vidare påverkas räddningstjänstens övriga verksamhet. Uppdrag enligt Lagen om skydd mot olyckor omfattar hela året, men under tre av årets månader uppger respondenterna att kommunernas ambitionsnivå i praktiken sänks genom minskad tillsyn, färre övningar och begränsat underhåll. 

Antalet heltidsanställda brandmän är enligt MCF samma till antal som 2024 och 2025. En majoritet av räddningstjänsterna har enligt respondenterna inte lyckats att anställa tillräckligt med semestervikarier. Dessutom finns det brister i deras utbildningsbakgrund och/eller så genomgår de fortfarande utbildning SMO hos MCF och är ännu inte examinerade. En majoritet av räddningstjänsterna kommer att använda sig av övertid och/eller schemaändringar för att klara bemanningen under semesterperioden. 

De inkomna svaren visar fortsatt på skillnader i faktisk operativ förmåga mellan olika räddningstjänster. Fyra av tio respondenter uppger att brandstationerna endast i begränsad omfattning, eller inte alls, har förmåga att samtidigt genomföra invändig livräddande rökdykning och livräddning via fönsterutrymning vid brand i flerbostadshus. 

Respondenternas vittnesmål synliggör brister i delaktighet kring räddningstjänstens handlingsprogram enligt LSO. Handlingsprogrammet är räddningstjänstens styrdokument och fungerar som ett kvitto på vilken förmåga medborgarna kan förvänta sig av räddningstjänsten. Trots detta uppger en majoritet av förtroendevalda att de inte varit involverade i arbetet med att ta fram eller revidera handlingsprogrammen. 

Kommunal fortsätter också med att kartlägga arbetet med att stärka räddningstjänstens förmåga inför höjd beredskap och civilt försvar. Fler räddningstjänster genomför utbildning och praktiska övningar inom RUHB jämfört med tidigare år och många räddningstjänster har påbörjat kompetensuppbyggnad inom områden som CBRNE, OXA/EOD och räddningsinsatser i rasmassor. Men skillnaderna mellan olika räddningstjänster är även här stora, både vad gäller antal genomförda teoretiska och praktiska utbildnings- samt övningstimmar. Samtidigt går kompetensuppbyggnaden långsamt. Kommunal menar att utvecklingen visar behovet av ett nationellt räddningstjänstlyft med långsiktiga satsningar på bemanning, utbildning, kompetensförsörjning och operativ förmåga. Målet måste vara en mer uthållig och likvärdig räddningstjänst som klarar både vardagens olyckor, sommarens ökade belastning och framtida kriser eller krig.