Hoppa över menyn och gå direkt till innehållet
Frågor och svar med anledning av coronaviruset covid-19
Foto: Kommunal

Frågor och svar om corona (covid-19)

Coronaviruset väcker många frågor och funderingar. Här finner du information och svar på vanligt förekommande frågor. Uppdaterad 2021-05-11.

På den här sidan

Vaccinering

Gravida

A-kassa – nya regler med anledning av corona

Arbetsgivarens ansvar

Arbetsmiljö

Arbetsskada

Arbetstid och schema

Förskola och skola

Försäkringar

Skolkök

Grön sektor - djursjukvård

Korttidspermittering

Krislägesavtalet

Lön och ersättning

Semester

Varsel

In English:

Questions and answers regarding corona (covid-19) 

Vaccinering

När får jag vaccin?

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att följande grupper vaccineras först:

  • FAS 1: Personer som bor på särskilda boenden för äldre eller har hemtjänst.
  • FAS 2: Personal inom äldreomsorg, hälso- och sjukvård och övrig omsorgspersonal som arbetar nära personer enligt ovan. Personer som är 65 år och äldre, varav de äldsta vaccineras först. Personer i särskilda riskgrupper (se Folkhälsomyndighetens hemsida)
  • FAS 3: Personer i åldern 60 – 64 år samt personer i särskilda riskgrupper (se Folkhälsomyndighetens hemsida)
  • FAS 4: I den fjärde och sista fasen inkluderas personer som är 18 år och äldre, som inte har prioriteras i tidigare faser.

Kan en arbetsgivare tvinga en arbetstagare att vaccinera sig? 

En arbetsgivare kan inte tvinga arbetstagare att ta ett vaccin. I Sverige finns ett grundlagsskydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp.  Att en arbetstagare inte är vaccinerad innebär ingen rätt för arbetsgivaren att vidta arbetsrättsliga åtgärder. 

En arbetsgivare kan däremot under vissa förutsättningar behöva göra förändringar i verksamheten för att förhindra smittspridning. Eventuella förändringar kring arbetsplats eller arbetsuppgifter, för arbetstagare som saknar vaccination i en sådan situation, ska ske inom ramen för arbetsskyldigheten i anställningen. Sådana åtgärder ska dock endast vidtas om det finns särskilda skäl för det utifrån verksamhetens behov. Ett sådant ställningstagande kräver en bedömning utifrån omständigheterna i varje enskilt fall.

Ska jag fortsätta att använda fullständig personlig skyddsutrustning om jag har vaccineras? 

Ja. Vaccinationen skyddar mot sjukdommen men det finns fortfarande risk för att du kan föra smitta vidare. Därför måste du fortsätta att använda personlig skyddsutrustning. 

Kan en arbetsgivare förflytta arbetstagare som inte är vaccinerade mot covid-19?

Det finns i nuläget inga rekommendationer från ansvarig myndighet som innebär att arbetsgivare ska behandla arbetstagare som inte är vaccinerad på något annat sätt än de som är vaccinerade.

Det finns i nuläget inga belägg för att en arbetstagare som är vaccinerad inte sprider smitta till tredje man. Arbetstagare ska mot bakgrund av detta fortsätta sitt arbete precis som tidigare i enlighet med de rutiner som finns för skyddsutrustning, basal hygien och liknande. 

Arbetsrättsliga åtgärder, såsom förflyttningar med mera, ska enbart vidtas om det finns särskilda skäl utifrån verksamheten.

Bekostar arbetsgivaren extra utgifter vid omplacering?

Ta upp frågan med din arbetsgivare om det blir aktuellt och försöka få någon form av ekonomisk ersättning för detta. Ta kontakt med din sektion om du behöver hjälp. 

Vad gäller om vaccinet medför biverkningar?

Vaccin omfattas av läkemedelsförsäkringen. Kammarkollegiet (myndighet) och Läkemedelsförsäkringen har tecknat en överenskommelse om skadereglering och ersättning för eventuella läkemedelskostnader i samband med covid-19-vaccination. Den innebär att samtliga covid-19 vacciner från bolag som inte är anslutna till Läkemedelsförsäkringen nu omfattas av försäkringen.

Var hittar jag mer infomation om vaccination?

Socialstyrelsen har samlat frågor och svar om vaccination. Läs mer här.  

Var hittar jag information om vaccinationer på andra språk än svenska? 

Folkhälsomyndigheten har översatt information om vaccination på 18 olika språk. Läs mer här 

Gravida

Vilka restriktioner gäller för mig som är gravid på jobbet?

Sedan en tid tillbaka kan arbetsgivare förbjuda gravida arbetstagare från att arbeta från graviditetsvecka 20. Det beror på att ny forskning visar att covid-19-infektion hos gravida kan öka risken för tidig förlossning från graviditetsvecka 22. Därför klassar nu Socialstyrelsen denna grupp som en corona-riskgrupp. Folkhälsomyndigheten har tidigare konstaterat att gravida löper en något högre risk att bli allvarligt sjuka i covid-19. Och nu ser man också att risken för tidig födsel ökar.

Det här gör att arbetsgivare kan förbjuda gravida arbetstagare från att arbeta från graviditetsvecka 20/22. Om man förbjuds att arbeta kan man ansöka om graviditetspenning hos Försäkringskassan (läs mer om det nedan).

Innan en arbetsgivare kan stänga av en gravid från arbetet måste de göra en riskbedömning.

Hur kan arbetsgivaren förändra arbetsmiljön för gravida anställda? 

När det kommer till riskfaktorer för gravida anställda, ska arbetsgivaren göra vad man kan, i fråga om förebyggande arbetsmiljöåtgärder. Till exempel kan arbetsgivaren förändra arbetsmiljön (till exempel ta bort krävande arbetsmoment) eller ge den anställde andra arbetsuppgifter om det finns risk för covid-smitta.

Vad gäller just corona-viruset, ska arbetsgivaren ta särskild hänsyn till smittrisker genom omfattande sociala kontakter för gravida efter vecka 20. Om man inte kan förändra arbetsmiljön eller ge alternativa arbetsuppgifter, och arbetet inte heller kan skötas hemifrån, så kan arbetsgivaren alltså förbjuda den anställda från att arbeta. Arbetsmiljöverket rekommenderar starkt att försiktighetsprincipen ska råda här, att man hellre ska vidta fler skyddsåtgärder än för få.

Kan min arbetsgivare tvinga mig att vara hemma för att jag är gravid?

Ja, du får inte arbeta om din arbetsgivare förbjudit dig efter att ha gjort en riskbedömning. Det handlar om att skydda dig från smitta och säkerställa att du inte utsätts för smittorisk på jobbet.

Om din arbetsgivares riskbedömning leder till att arbetsgivaren förbjuder dig att arbeta, så kan du ansöka om graviditetspenning hos Försäkringskassan. Du kan få graviditetspenning från och med den dagen förbudet gäller. Graviditetspenningen ger dig knappt 80 procent av din lön, men högst 759 kronor per dag.

När har jag rätt till graviditetspenning?

Du har rätt till graviditetspenning om du är gravid och:

  • inte kan bli omplacerad av din arbetsgivare till ett lättare eller mindre riskfyllt arbete.
  • inte kan arbeta för att du har ett fysiskt ansträngande arbete eller har risker i arbetsmiljön.
  • går miste om arbetsinkomst. Du kan få graviditetspenning på 25 procent, 50 procent, 75 procent eller 100 procent.
  • är försäkrad i Sverige. Det är du oftast om du bor eller arbetar här.
  • har en sjukpenninggrundande inkomst, SGI.

I de fall du inte har rätt till graviditetspenning, har du möjlighet att ansöka om föräldrapenning från den 60:e dagen innan beräknad förlossning.


Måste jag berätta att jag är gravid?

Det är frivilligt att informera arbetsgivaren om att man är gravid. Men det är samtidigt viktigt att arbetsgivaren informeras, så att hen kan vidta eventuella åtgärder för att undanröja risker i arbetsmiljön eller ta fram andra lösningar. Även andra kan behöva få veta om graviditeten så att man exempelvis kan planera framtida bemanning.

Är det samma restriktioner oavsett vilken arbetsplats?

Oavsett arbetsplats ska arbetsgivaren göra vad man kan ifråga om förebyggande försiktighetsåtgärder om det finns riskfaktorer för gravida anställda. Vad gäller just corona-viruset, ska arbetsgivaren ta särskild hänsyn till smittrisker genom omfattande sociala kontakter.

Jag har inte råd att vara hemma med gravidpenning, vad ska jag göra? Jag vill ju jobba!

Många studier visar att förvärvsarbete under en graviditet är positivt för hälsan. Därför är det samtidigt viktigt att den som är gravid kan vara kvar i sitt arbete så länge som möjligt under en graviditet. Graviditetspenning ger tyvärr inte full täckning för inkomstbortfall. Rekommendationerna man ger görs utifrån det man vet idag att efter vecka 22 tillhör man riskgrupp om man blir smittad av covid19 och är gravid.

Prata med din arbetsgivare och sektion för att komma fram till en så bra lösning som möjligt. Men arbetsgivaren kan tvinga hem dig om de inte kan säkerhetsställa en trygg arbesmiljö. 

A-kassa – nya regler med anledning av corona

Regeringen har fattat ett antal beslut som ska göra att fler kan få a-kassa. Här finns frågor och svar om vilka regler som gäller från den 13 april 2020.

Hur länge måste jag ha varit medlem för att ha rätt till a-kassa?

Varje månad du är medlem räknas som fyra månader under perioden mars-december 2020. Det betyder att du redan efter tre månaders medlemskap i a-kassan kan ha rätt till inkomstbaserad ersättning, upp till 80 procent av din tidigare lön. I normala fall måste du ha varit medlem minst tolv månader. 

 

Gäller för alla som får beslut om en ersättningsperiod daterade efter 13 april 2020.

 

Vad krävs för att jag ska ha rätt till a-kassa?

För att uppfylla arbetsvillkoret krävs nu att du arbetat minst 60 timmar i månaden under sex månader eller 420 timmar under sex månader i följd med minst 40 timmar under varje månad. I normala fall krävs att du under tolv månader ska ha arbetat minst 80 timmar i månaden under sex månader eller 480 timmar under sex månader i följd och då minst 50 timmar per månad.

Gäller för alla som får beslut om en ersättningsperiod daterade efter 13 april 2020.

Vad ligger ersättningen på om jag inte uppfyller medlemsvillkoret?

Om du inte uppfyller medlemsvillkoret betalas ett grundbelopp ut. Grundbeloppet höjs från 365 kronor per dag till 510 kronor per dag. För att få 510 kr ska du ha arbetat heltid under 1 år.
Gäller: 13 april 2020 till och med den 3 januari 2021.

 

Vad ligger den inkomstbaserade ersättningen på?

Denhögsta ersättningen de 100 första dagarna höjs från 910 kr per dag till 1 200 kr per dag. Gäller: 13 april 2020 till och med den 3 januari 2021.

 

Har jag karensdagar?

Från och med tidrapporten vecka 14 till och med vecka 53 2020 dras inga karensdagar.
Gäller för alla: Det dras inga karensdagar under vecka 14 – 53 2020.

 

Läs mer om a-kassan här. 

Arbetsgivarens ansvar 

Hur bör besök på äldreboende hanteras på ett säkert sätt?

Det allmänna besöksförbudet på särskilda boende hävdes den 30 september 2020. Dock så har Folkhäslomyndigheter och regeringen öppat upp för att regionerna kan införa lokala besöksförbud.

Det är din arbetsgivares ansvar att tillsammans med Kommunals skyddsombud göra en riskbedömning för hur de särskilda boendena blir påverkade när de tar emot besök från anhöriga. Riskbedömningen ska beakta personalens arbetsmiljö och risken för att bli utsatt för eventuell smitta.

Arbetsgivaren ansvarar även för att du som är anställd ska veta hur du ska undvika riskerna för eventuell  smitta när anhöriga kommer på besök. Rutinerna ska vara väl kända för dig och dina kollegor.

Har du inte kännedom om vilka rutiner som gäller på din arbetsplats så fråga i första hand din chef. Du kan också vända dig till ditt skyddsombud eller till Kommunal lokalt. 

Kan arbetsgivaren omplacera mig eller ge mig andra arbetsuppgifter med anledning av Corona?

Ja, du har arbetsskyldighet på arbetsgivarens alla arbetsplatser under förutsättning att du har tillräckliga kvalifikationer för de arbetsuppgifter som ska utföras.

Bekostar arbetsgivaren extra utgifter vid omplacering?

Ta upp frågan med din arbetsgivare om det blir aktuellt och försöka få någon form av ekonomisk ersättning för detta.

Behöver arbetsgivare göra en riskbedömning vid risk för smittspridning?

Ja, för att minimera risken för smittspridning ska alla arbetsgivare göra en riskbedömning enligt arbetsmiljölagens regler samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete ( AFS 2001:1). I riskbedömningen ska det finnas en planering om hur eventuell smitta eller misstänkt smitta ska handhas. Din arbetsgivare ska informera dig om vad som gäller.

I det fall du blir förkyld eller sjuk av annan anledning stannar du hemma och sjukanmäler dig, precis som i normala fall.

Vad kan jag göra om arbetsgivaren inte hittar vikarier i till exempel hemtjänsten?

Det är arbetsgivarens ansvar att bemanna verksamheten. Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete ( AFS 2001:1) göra en riskbedömning av arbetsmiljön. Det är arbetsgivarens ansvar att prioritera bland arbetsuppgifter om det saknas personal. 

Arbetsmiljö

Kan arbetsgivaren tvinga mig att stanna hemma om jag är sjuk?

Om du har symtom som skulle kunna vara covid är du skyldig att stanna hemma. Det är bra att testa dig om du misstänker att du har covid-19. 

Som sjuk har du rätt att vara hemma, först med sjuklön och om du är sjuk längre än 14 dagar så har du rätt till sjukpenning.

Får jag karensavdrag om jag är sjuk?

Regeringen har beslutat om tillfällig ersättning för karens gäller till den 30 juni 2021. Vi hoppas att regeringen förlänger den. 

Ansök om ersättning för karens hos Försäkringskassan

Läs mer om den höjda ersättningen hos regeringen

Behöver jag läkarintyg om jag är hemma på grund av sjukdom?

Aktuell information om ersättningar vid sjukdom hittar du hos Försäkringskassan. 

Försäkringskassan om Coronaviruset – det här gäller

Kan arbetsgivaren hindra den som varit i kontakt med en smittad person från att komma till arbetsplatsen?

Ja, arbetsgivaren kan hindra dig från att komma till arbetsplatsen i syfte att hindra en potentiell smittspridning. Utgångspunkten är dock alltjämt att arbetsgivaren är skyldig att utge lön eftersom hen inte är sjuk och står till förfogande för arbete. Arbetsgivaren ska informera dig vad som gäller på din arbetsplats. Vid oklarheter ska du kontakta din sektion, alternativt Kommunal Direkt.

Jag har blivit omplacerad till en annan arbetsplats, måste jag gå med på det?

Ja, det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet inom sin verksamhet, arbetsgivaren måste dock följa vissa spelregler. Ta kontakt med din sektion för att se om arbetsgivaren gjort rätt.

Kan jag kräva att arbetsgivaren omplacerar mig så att jag inte utsätts för risk att smittas?

Nej, det kan du inte. Däremot ska arbetsgivaren tillhandahålla rätt personlig skyddsutrustning.

Läs mer här om personlig skyddsutrustning.

Vad är det för skillnad mellan munskydd och andningskydd?

Munskydd - Är en medicinteknisk utrustning, vilket betyder att de används av en person för att skydda den man har framför sig, som exempelvis en patient.

Munskydd är i formell mening inte någon personlig skyddsutrustning, som omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om personlig skyddsutrustning,

Munskydd ger ett visst skydd mot de större dropparna när man hostar, pratar eller nyser. De stoppar inte de små droppar, som vi kallar aerosol.

Munskydd är engångsutrustning, och måste därför kastas efter användning. Det är viktigt att arbetsgivaren ger anvisningar hur ofta man skall byta ett munskydd, eftersom dessa skydd har visat sig ge besvär, exempelvis eksem runt munnen.

Munskydd finns i tre klasser, där de som heter II R är vätskeavvisande och därmed ger mest skydd.

Andningsskydd - Är en personlig skyddsutrustning. De enklaste andningsskydden är engångsskydd och kan inte återanvändas. De som är aktuella som skydd mot Coronavirus heter FFP2 och FFP3. FFP3 skyddar något bättre mot de allra minsta partiklarna.

Dessa andningsskydd finns med eller utan en liten utandningsventil. Ventilen gör skyddet något lättare att använda, eftersom utandningsluften går ut den vägen. Via ventilen kan tyvärr coronaviruspartiklar komma ut, varför man måste överväga vilka andra skyddsåtgärder som kan behövas för att skydda patienten eller den andra personen.

Det är viktigt att andningsskyddet sitter ordentligt. Det ska sitta hårt för att ge skydd.

Vad gäller om jag misstänker att jag själv bär på smittan?

Om du misstänker att du bär på smittan bör du omedelbart stanna hemma och testa dig för covid. 

Varför har det varit så stort fokus på vårdpersonal och bussförare men inte lika stort på till exempel personal inom skolan?

Det har varit ett stort fokus på vissa yrkesgrupper av olika anledningar men det är av stor vikt att även andra yrkesgrupper skyddas. Här måste det ställas krav på arbetsgivaren så de anpassar verksamheten utifrån folkhälsomyndigheten rekommendationer.

Personlig skyddsutrustning - vad är det som gäller?

Kommunals krav är att personlig skyddsutrustning ska användas vid misstänkt eller konstaterad covid-19. Den personliga skyddsutrustningen ska komplettera den basala skyddsutrustningen. 

Läs mer här om personlig skyddsutrustning! 

Vilka yrkesgrupper omfattas av de basala hygienrutinerna?

Socialstyrelsen har en föreskrift (SOSFS 2015:10) som handlar om basal hygien. Man kan säga att en föreskrift betyder att något är bindande. Man har helt enkelt kommit överens om att detta ska gälla. 

Socialstyrelsen föreskrift om basal hygien gäller för:

  • personal inom hälso- och sjukvård och tandvård
  • personal i gruppbostäder, hemtjänst och särskilt boende för äldre
  • personliga assistenter som arbetar vid de särskilda boenden som omfattas av föreskrifterna.

Reglerna gäller inte de personliga assistenter som arbetar i den enskildes hem eller personal i daglig verksamhet. OBS! Det innebär dock inte att man ska arbeta utan skyddsutrustning vid misstänkt eller bekräftad smitta.

På Socialstyrelsens hemsida hittar du mer information.

Är jag skyldig att arbeta om det inte finns rätt skyddsutrustning?

Arbetsgivaren ska tillhandahålla den skyddsutrustning som behövs och även informera om smittrisker. I en situation där det saknas skyddsutrustning måste arbetsgivaren göra en riskbedömning i samverkan med skyddsombudet om hur situationen ska hanteras. Hör av dig till din sektion om du behöver stöd och hjälp. 

Läs mer om riskbedömningar och brist på skyddsutrustning

Vad gäller om jag tillhör en riskgrupp?

Riksdagen har fattat beslut om ersättning för personer i riskgrupper. Syftet med regleringen är att bidra till ett ökat skydd för de individer som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19.

Försäkringskassan om Coronaviruset

För att ersättning ska kunna betalas ut krävs att det saknas möjlighet att utföra arbetet i hemmet. Det krävs även att arbetsgivaren inte heller kan erbjuda andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen, eller att det i övrigt inte går att anpassa arbetssituationen så att lämpligt avstånd kan hållas till andra för att undvika smittspridning. Reglerna innebär att personer i vissa riskgrupper, som helt eller delvis avstår från arbete för att undvika att smittas av covid-19, har rätt till förebyggande sjukpenning. Ersättning lämnas med som mest 804 kronor per dag under 90 dagar.

Vad gäller om jag har en nära anhörig som tillhör en riskgrupp?

Riksdagen har fattat beslut om utvidgad rätt till smittbärarpenning för närstående. Syftet med regleringen är att bidra till ett ökat skydd för de individer som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19.

Med närstående avses anhöriga som i samma hushåll arbetar som personlig assistent eller uppbär närståendepenning för vård av närstående. Den utvidgade rätten till ersättning gäller för anhöriga som, utöver den vård eller stöd och service den anhöriga ger den närstående, även arbetar. För att ersättning ska kunna betalas ut krävs att det saknas möjlighet att utföra förvärvsarbetet i hemmet. Det krävs även att arbetsgivaren inte heller kan erbjuda andra arbetsuppgifter inom ramen för anställningen, eller att det i övrigt inte går att anpassa arbetssituationen så att lämpligt avstånd kan hållas till andra för att undvika smittspridning. Ersättning lämnas med som mest 804 kronor per dag under 90 dagar.

Det saknas möjlighet att följa de basala hygienrutinerna på min arbetsplats inom hemtjänsten. Vad ska jag göra?

Ta kontakt med ditt skyddsombud som kan hjälpa dig. 

Kan en läkare tvinga mig att testa mig?

Covid-19 är klassad som en allmänfarlig sjukdom och faller under smittskyddslagen. Om en läkare bedömer att dina besvär eller omständigheter tyder på allmänfarlig sjukdom är du skyldig att testa dig.

Blir du ombedd att testa sig med anledning av att läkare beslutat om detta så är du skyldig att medverka till detta. Eftersom detta är en lagstadgad plikt så kommer du att behöva genomgå testning även om det är en ledig dag eller semester. Arbetsgivare behöver inte utge särskild ersättning för detta.

Hur varmt får det vara på jobbet? 

Hur många grader får det vara på min arbetsplats? Var går gränsen? Det finns ingen exakt temperaturangivelse för vad som är ett arbetsmiljöproblem. Det beror så mycket på arbetsuppgifterna, ventilation och AC, hur mycket man rör på sig, om man har tillgång till vatten och kan ta rast och så vidare. Om du och dina kollegor upplever att temperaturen är ett problem för er – då är den det. Prata med arbetsgivaren om lösningar som fungerar för er.

Läs mer här om de regler som gäller.

Arbetsskada

Om jag blir sjuk i covid-19 och smittas på jobbet, räknas det som en som arbetsskada då?

Det finns en lista/förordning över vilka smittsamma sjukdomar som kan klassas som arbetsskada och Covid-19 finns på den listan.

Om du blivit sjuk 1 februari 2020 eller senare, kan din sjukdom bedömas som arbetsskada både vad gäller den lagstiftade ersättningen och den kollektivavtalade försäkringen TFA/TFA-KL. Prata med din sektion, så hjälper de dig hur du ska göra. 

Hur gör jag en anmälan om arbetsskada när det gäller Covid-19?

Man gör precis som vid vilken arbetsskadeanmälan som helst. En anmälan till Försäkringskassan och en till AFA. Prata med din sektion om du behöver hjälp. 

Kan jag oavsett yrke få Covid-19 klassat som arbetsskada?

Nej. För att du covid ska klassas som en arbetsskada så behöver man uppfylla några kriterier: 

  • i arbete vid sjukvårdsinrättning,
  • i annat arbete vid behandling, vård eller omhändertagande av smittförande person eller vid omhänderhavande eller hantering av smittförande djur eller material,
  • sysselsättning vid laboratorium där arbete med smittämnet bedrivs.

Det innebär alltså att inte alla som blivit smittade i sitt arbete kan få Covid-19 klassat som arbetsskada.

Har jag rätt till någon form av arbetsskadeersättning om jag blivit smittad av Covid-19 på mitt jobb?

Du kan till exempel få ersättning för inkomstförlust eller ersättning för utgifter som hänger ihop med skadan. Dock måste du ha varit sjuk i mer än 180 dagar för att kunna få ersättning (du får då ersättningen retroaktivt).

Skulle du få bestående men, till exempel en nedsatt lungfunktion, kan du också få ersättning trots att du inte varit sjukskriven i 180 dagar.

Om jag inte får ersättning för inkomstförlust eller ersättning för utgifter som hänger ihop med skadan, får jag bara sjukpenning då?

Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS/AGS-KL) betalas ut som vanligt som ett tillskott till sjukpenningen. Glöm inte att anmäla hos AFA.

För dig som omfattas av ITP-avtalet får du ersättning från Alecta från dag 91. Din arbetsgivare ska anmäla dig dit. Behöver du hjälp, ta kontakt med din sektion. 

Jag har smittbärarpenning, kan jag få avtalsgruppsförsäkringen, AGS/AGS-KL?

Ja. Från och med dag 15 kan du ansöka om detta hos AFA Försäkring. Behöver du hjälp, ta kontakt med din sektion.  

Arbetstid och schema

Arbetsgivaren vill göra schemaändringar med kort varsel. Vad är det som gäller?

När det gäller schemaförändringar så gäller bestämmelserna i kollektivavtalet. Dessa kan se olika ut beroende på vilket kollektivavtal som det gäller. 

Hur många timmar får jag jobba i sträck och hur lång tid måste jag ha mellan mina pass?

Arbetstidslagen säger att raster ska läggas så att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Det kan finnas avvikelser från detta i olika kollektivavtal. Lagen har också regler om dygnsvila. Dygnsvila minst elva timmar sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar, även här kan det finnas avvikelser i kollektivavtal.  

Förskola och skola 

Uppdaterade rekommendationer för förskola och skola

Folkhälsomyndigheten uppdaterade den 1 december 2020 rekommendationerna för förskola och skola. 

Även symptomfria barn ska stanna hemma om någon i hushållet har konstaterad covid-19. Rekommendationen gäller förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasium. 

Barn, elever och arbetstagare ska som alla andra i samhället stanna hemma så länge man känner sig sjuk. Man ska vara symtomfri i minst två dagar innan man kan återgå till förskola eller skola. Om barnet eller eleven efter sju dygn känner sig friskt men fortfarande har milda symtom som torrhosta och/eller lätt snuva kan de gå tillbaka till förskola och skola.

Lindriga och tillfälliga symtom hos ett i övrigt piggt och opåverkat barn, som t.ex. lätt snuva efter utevistelse, gråt eller enstaka hostningar ska inte bedömas som nytillkommen infektion och möjlig covid-19. Barnet ska då kunna gå till förskolan.

Inom äldrevården finns basala hygienrutiner. Vad finns inom förskola och skola? 

För att minimera risken för smittspridning ska alla arbetsgivare göra en riskbedömning enligt arbetsmiljölagens regler. I riskbedömningen ska det finnas en planering för hur en eventuell smitta eller misstänkt smitta ska hanteras. Riskbedömningen ska göras i samverkan med skyddsombudet, personalen och arbetsgivaren.  Arbetsgivaren ansvarar för att alla arbetstagare informeras om riskbedömningen. Personalens hälsa får dock inte riskeras! Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö!

Arbetsgivaren ska säkerställa rutiner – alla måste och ska veta hur man ska agera, göra regelbundna riskbedömningar samt säkerhetställa att hygienrutiner ska följas. 

Ska vårdnadshavare som är sjuka lämna och hämta sina barn?

Enligt nya rekommendationer från 1 december 2020 ska barn hållas hemma om någon i hushållet har konstaterad covid-19. Detta gäller även symptomfria barn. 

Vad händer om avdelningar slås ihop på grund av personalbrist eller färre barn?

Arbetsgivaren kan omplacera er till annan avdelning.

Kan arbetsgivaren omplacera mig eller ge mig andra arbetsuppgifter, med anledning av corona?

Ja, du har arbetsskyldighet på arbetsgivarens alla arbetsplatser under förutsättning att du har tillräckliga kvalifikationer för de arbetsuppgifter som ska utföras.

Kan vi som arbetar på skolan kräva grundläggande hygienmaterial och annat skyddsmaterial?

Arbetsgivaren ansvarar för att det finns grundläggande hygienartiklar och annat skyddsmaterial samt tydliga instruktioner, på arbetsplatsen. Vid problem kontakta skyddsombudet eller din sektion. 

Vilket är arbetsgivarens ansvar för att minska vår oro?

Tillsammans med skyddsombudet och arbetstagarna ska arbetsgivaren göra kontinuerliga riskbedömningar av hur myndigheternas rekommendationer kan följas: vilka risker finns förknippade med olika arbetsuppgifter, vilka konsekvenser får det och vilka åtgärder behöver vidtas för att minska riskerna?

Vad gör vi om ett barn blir sjuk under dagen?

Tills vårdnadshavare kommer är det lämpligt att ha ett avskilt utrymme där barnet kan vara. I rummet ska det finnas grundläggande hygienutrustning.

Hur ska vårdnadshavarna exakt veta hur de ska bete sig vid lämning och hämtning?

Ni som arbetstagare ska inte "agera poliser” Detta är ett ansvar för arbetsgivaren.

Vilka nya rutiner vid städning behöver tillföras, tex. avtorkning av leksaker och skärmar?

Dessa frågor ska hanteras vid de kontinuerliga riskbedömningarna.

Vad händer med min lön om jag blir omplacerad?

Din lön ska inte påverkas, dvs. du ska få samma lön som innan.

Vad händer med min OB-ersättning om jag blir omplacerad?

Om ditt ordinarie jobb innehöll arbete på obekväm arbetstid, dvs. OB-ersättning utgick, men du blir omplacerad till ett arbete som inte är på obekväm arbetstid utgår inte OB-ersättning.

Jag jobbar på ett privat företag. Kan jag bli omplacerad då?

Är det en privat arbetsgivare kan förflyttning bli aktuellt, frågan är då om denna möjlighet finns. Det kan bli fråga om ”utlåning” till annat företag, detta är dock något som du själv måste godkänna.

Jag har blivit permitterad på 60% i 6 månader. Får jag har kvar mina barn på förskolan på heltid?

Vi hänvisar till de regler kommunen har som man bor i.

Vad säger Kommunal om att medlemmar blir omplacerade som följd av arbetsplatser som stängs?

Alla åtgärder som kommer att sättas in är i syfte att medlem inte ska bli uppsagd eller arbetslös. Hur detta ska hanteras är lokala frågor. Kommunal har gått ut med riktlinjer om avsteg ska göras från centralt kollektivavtal. Där finns även information om ”utlåning”.

Jobbar Kommunal för att förskolepersonal som är i riskgrupper ska få vara hemma med lön?

Det är alltid arbetsgivarens skyldighet att vidta alla åtgärder för att skapa en säker arbetsmiljö. Arbetsgivaren får ta ställning från fall till fall beroende på vilka arbetsuppgifter den anställda har och göra en avvägning om vad som är möjligt.

Om det finns en underliggande sjukdom, den anställde tillhör en riskgrupp som gör det farligt att arbeta där det finns smittade så måste arbetsgivaren anpassa arbetet, bestämma om man får gå hemma med lön eller om det finns andra arbetsuppgifter som går att utföra utan risk för att bli smittad. Gör arbetsgivaren ingenting så rekommenderar Kommunal att man stoppar just de arbetsuppgifter som är riskfyllda för just den arbetstagaren. Ta kontakt med skyddsombudet på arbetsplatsen, sektionen eller Kommunal Direkt. 

Försäkringar 

Vilka försäkringar ingår i mitt medlemskap? 

Läs mer om Kommunals medlemsförsäkringar hos Folksam

Vad gäller vid inställda evenemang inköpta med betal- och kreditkort från EnterCard?

Om du har evenemangsskyddet i din kortförsäkring så gäller samma villkor. Enbart avbokning på grund av  sjukdom, olycksfall eller dödsfall som drabbat den försäkrade eller nära anhörig. Här finns mer info, men texten ovan sammanfattar läget: https://www.erv.se/privat/dolda/om-coronaviruset/

Vad gäller för AFA Försäkring?

AFA Försäkring har information på sin hemsida om försäkringar, rehabiliteringsstöd och arbetsskada om man jobbar hemifrån.

AFA Försäkring – vilka försäkringar gäller?
 

Skolkök

 

Vad föreslår Kommunal när det gäller skydd mot smitta för oss som arbetar i skolkök?

Fokuset har i stor utsträckning varit på vård och omsorg sidan men ökat på andra områden. Många av reglerna omfattar alla branscher. För att minimera risken för smittspridning ska alla arbetsgivare göra en riskbedömning enligt arbetsmiljölagens regler. I riskbedömningen ska det finnas en planering för hur en eventuell smitta eller misstänkt smitta ska hanteras. Riskbedömningen ska göras i samverkan med skyddsombudet, personalen och arbetsgivaren. Arbetsgivaren ansvarar för att alla arbetstagare informeras om riskbedömningen. Personalens hälsa får dock inte riskeras! Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö! Arbetsgivaren ska säkerställa rutiner – alla måste och ska veta hur man ska agera, göra regelbundna riskbedömningar samt att hygienrutiner ska följas. 

Grön sektor - djursjukvård

Vad rekommenderar Jordbruksverket att personal som arbetar inom djursjukvården ska använda för skydd när de behandlar ett djur som man misstänker bär på Corona-viruset?

Den samlade bedömningen i dagsläget när det gäller risken för att djur som eventuellt bär på Corona-viruset skulle smitta människor är minimal. Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2013:14) om förebyggande och särskilda åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen, syftar till att minska risken för spridning av smittämnen inom djurens hälso- och sjukvård. Alla verksamheter som bedriver veterinärmedicinsk vård ska ha en och arbeta enligt en hygienplan (vårdhygien). Denna plan ska fungera som en arbetsbeskrivning för hur smittvägar, mellan djur och mellan djur och människor, kan brytas. Detta arbete bygger ju på principerna för basala vårdhygienrutiner. Det är den som ansvarar för verksamheten som är ansvarig för att det finns en hygienplan och för att personalen arbetar enligt denna. Användningen av skyddsutrustning ingår som en del i basala hygienrutiner. Beroende på vilken typ av arbetsmoment, vilken smitta det handlar om, varierar det vilken typ av skyddsutrustning som är aktuell och lämplig. Basala hygienrutiner är grunden för att minska riskerna för smittspridning.

Dessutom är arbetsgivaren skyldig att följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) avseende smittrisker i verksamheten. Arbetsgivaren ska också följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete där det finns regler om att arbetsgivaren regelbundet ska undersöka arbetsförhållandena och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten. Där finns också regler om att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att förebygga ohälsa. Jordbruksverkets råd i detta fall är att arbetsgivaren måste göra en riskbedömning och föra en dialog med personalen. Om det är personer som är oroliga och som tillhör särskild riskgrupp för smitta så kanske det finns möjlighet att styra om arbetet så att dessa personer kan undvika kontakten med eventuellt misstänkta djur. Här kan en diskussion med Arbetsmiljöverket vara aktuell. 

Korttidspermittering

Vad är korttidsarbete och korttidspermittering?

Från och med den 16 mars 2020 har vi ett nytt system för statligt stöd till företag som drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter på grund av minskning av efterfrågan. Arbetsgivaren ansöker om statligt stöd för att täcka delar av sina lönekostnader, och du som anställd får din arbetstid minskad men din lön minskar inte i samma grad.

Kan jag bli korttidspermitterad 2021?

Regeringen kommer föreslå att korttidspermittering förlängs fram till den 30 juni 2021. I praktiken innebär det att korttidspermitteringar som har beviljats under 2020 kommer kunna förlängas med upp till ytterligare sju månader, eller som längst till 30 juni 2021.

Hur påverkas min lön, om jag blir korttidspermitterad 2021?

Under perioden fram till den 30 juni 2021 kommer stödet fortsatt vara förstärkt jämfört med de ordinarie nivåerna i lagen. Fram till 30 juni 2021 kommer subventioneringsgraden att vara 75 procent. 

Vad innebär reglerna om korttidspermittering i praktiken?

Korttidspermitteringen kan ske i tre fasta steg, det är inte möjligt att avtala om andra varianter av korttidspermittering inom ramen för lagen. Avtalet om de olika stegen träffas i det lokala avtalet mellan Kommunal och arbetsgivaren, inte med dig som anställd.

De olika stegen är:

  • Vid arbetstidsminskning med 20 % får du 96 % av lönen.
  • Vid arbetstidsminskning med 40 % får du 94 % av lönen.
  • Vid arbetstidsminskning med 60 % får du 92,5 % av lönen.
  • Vid arbetstidsminskning med 80 % får du 88 % av lönen.

För vilka arbetsgivare gäller reglerna om korttidspermittering?

Utgångspunkten är att alla företag omfattas av reglerna om korttidspermittering.

Vad behöver arbetsgivaren göra för att få statligt stöd?

För att få statligt stöd krävs att den enskilde arbetsgivaren gör en ansökan hos Tillväxtverket. För att Tillväxtverket ska godkänna ansökan måste följande kriterier vara uppfyllda:

  1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, 
  2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll,
  3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, och
  4. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

Hur träffas ett avtal om korttidspermittering?

För att en arbetsgivare som omfattas av kollektivavtal ska kunna använda sig av korttidspermittering måste det finns ett centralt avtal om korttidspermittering mellan den arbetsgivarorganisation som arbetsgivaren är medlem i och den fackliga organisationen. Därefter måste den enskilda arbetsgivaren träffar ett lokalt avtal om korttidspermittering där det anges vilka arbetstagare som omfattas av korttidspermitteringen samt på vilka nivåer.

Vilka centrala avtal om korttidspermittering har Kommunal träffat?

Per den 25 mars 2021 har Kommunal träffat avtal med: Almega Kompetensföretagen, Arbetsgivaralliansen, Gröna arbetsgivare, Fremia,, Sobona, Almega Vårdföretagarna, Svenska Kyrkan, Sveriges Bussföretag, Visita och Sveriges Skorstensfejarmästares Riksförbund (SSR).

Vad gäller för korttidspermittering om min arbetsgivare saknar kollektivavtal?

Korttidspermittering med statligt stöd kan användas även av en arbetsgivare som inte har kollektivavtal, dock ser förutsättningarna lite annorlunda ut. Om du arbetar på en arbetsplats utan kollektivavtal och arbetsgivaren vill teckna avtal om korttidspermittering så kan du ta kontakt med din sektion för rådgivning.

Får jag behålla min sjukpenninggrundande inkomst (SGI) även om det införs korttidspermittering på min arbetsplats och jag går ner i tid?

Om korttidspermittering införs på din arbetsplats inom ramen för lagen om korttidsarbete med statligt stöd behåller du den sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som du hade innan du gick ner i tid.

Kan jag få a-kassa för den del av tiden jag inte jobbar med stöd av korttidspermittering?

Nej, reglerna om arbetslöshetsförsäkring innebär att den som deltar i inte kan få arbetslöshetsersättning för arbetstidsminskningen. Om du har närmare frågor om din rätt till arbetslöshetsersättning, bör du vända dig till din a-kassa.

Kan visstidsanställa med till exempel sex månaders anställning omfattas av avtalet om korttidspermittering?

Ja, även tidsbegränsat anställda arbetstagare kan omfattas av korttidspermittering med stöd av lag.

Har man rätt att ta något annat jobb de dagar man inte jobbar?

Nej, man har ingen given rätt att ta annat jobb under tiden med korttidsarbete med statligt stöd. Lojalitetsplikten gentemot arbetsgivaren består alltjämt, så det behövs i så fall ett godkännande från arbetsgivarens sida.

Kan korttidspermittering användas under uppsägningstiden?

Nej, i de avtal som Kommunal har tecknat finns ingen sådan möjlighet

Kan jag vägra korttidsarbetet och istället bli uppsagd?

Om korttidspermitteringen har stöd i centralt och lokalt kollektivavtal, så gäller det. Vägrar du trots det ställa upp på korttidsarbetet så kan det anses utgöra arbetsvägran och saklig grund för uppsägning (personliga skäl).  

Lön och ersättning

Vad är det för skillnad på vanlig övertid och beordrad övertid?

Det står i de flesta kollektivavtal att övertiden ska vara beordrad på förhand eller, om det inte kunnat göras, godkänd av behörig överordnad i efterhand. Syftet för arbetsgivaren är att ha koll på behovet av övertid. Vi hävdar att den tid som görs utöver den överenskomna arbetstiden ska ersättas enligt övertidsreglerna i kollektivavtalet.

När får jag ut min övertidsersättning?

Enligt de flesta av Kommunals kollektivavtal betalas övertidsersättning ut med lönen månaden efter övertiden fullgjorts.

Mitt barn har varit hemma sjukt mer än en vecka, måste jag ha sjukintyg för att få ytterligare ersättning för vab?

Aktuell information om intyg vid vab hittar du hos Försäkringskassan. 

Försäkringskassan om Coronaviruset – det här gäller

Min arbetsgivare säger att jag ska lämna förstadagsintyg vid sjukdom, vad gör jag?

Kravet på förstadagsintyg vid sjukdom är inte borttaget.

Kan arbetsgivare tvinga arbetstagare att vaccinera sig?

Nej. Läs mer under frågorna om vaccinering.  

Semester

Jag är orolig för att inte kunna få ta ut en sammanhållen semester på fyra veckor i sommar. Vad kan jag göra?

Det är viktigt med återhämtning och många har jobbat väldigt hårt det senaste året. Din semesterrätt är reglerad i semesterlagen som säger att du har rätt till fyra veckor sammanhållen semester under semesterperioden. Du hittar din semesterperiod i ditt kollektivavtal. 

Prata med din arbetsgivare och sektion. Det är viktigt att arbetsgivaren planerar för sommarvikiarier så att ordinarie personal kan ta ut sin semester. 

Kan arbetsgivare skjuta fram eller dela upp semestern?

Utgångspunkten är att beviljad semester inte kan återkallas ensidigt av arbetsgivaren utan att det finns fog för det. I en situation då ett stort antal arbetstagare plötsligt blir sjuka och verksamheten inte kan fortgå utan att arbetstagarens beviljade semester dras in eller påbörjad semester avbryts, kan det finnas fog för att återkalla redan beviljad semester.

Utgår ersättning om semestern skjuts fram eller delas upp?

Det aktuella centrala kollektivavtalet och semesterlagen utgör regelverket för hur semester och eventuell ersättning ska hanteras, i vissa delar går det göra lokala kollektivavtal om avsteg ifrån dessa. Om arbetsgivaren eller den fackliga organisationen vill göra lokala avsteg så upptas det en förhandling om detta.

Under sommaren 2020 så gjordes flera olika lokala överenskommelser kring semestern. Just nu jobbar Kommunals lokala organisation med dessa frågor. 

Kan arbetsgivaren förskjuta all semester till hösten på grund av covid-19?

Kommunals uppfattning är att medlemmarna behöver ha semester under sommaren om det inte är så att medlemmen själv vill ha den under annan period. Huvudregeln är att semester ska förläggas juni till augusti. Det kan finnas avvikelser i kollektivavtal runt semesterförläggning. Ta kontakt med din sektion.

I flera regioner är just nu Krislägesavtalet (KLA) aktiverat, och i vissa av dessa regioner är medarbetare anvisade att arbeta på KLA. Hur blir det med semester om jag är anvisad på Krislägesavtalet? 

Arbetsgivaren ska planera för semester som vanligt, men om regionen har aktiverat KLA kan det innebära att enskilda anställda blir tvungna att avbryta sin semester alternativt inte får sin semester som planerat.

I KLA regleras inte semester. Det betyder att du inte kan vara anvisad att jobba på KLA och ha semester samtidigt, utan då behöver arbetsgivaren avbryta anvisningen och du ska gå på ditt vanliga kollektivavtal i stället.

Kan arbetsgivaren sätta alla som har semester i beredskap?

Nej, arbetsgivaren kan inte begära att du ska ha beredskap när du fått beviljad semester.

Kan arbetsgivaren begära att man under semestern ska stå ”stand by” för att kunna jobba?

Nej, arbetsgivaren kan inte begära att du ska vara stand by när du fått beviljad semester.

Huvudsemester vad är det?

Med huvudsemester menas att arbetstagaren har rätt till fyra veckors ledighet under juni till augusti enligt Semesterlagen. Undantag kan göras via centralt kollektivavtal. 

Varför gäller inte semesterlagen?

Vissa delar av semesterlagen går det att göra avvikelser ifrån genom kollektivavtal. Då gäller kollektivavtalet istället. Ta kontakt med din sektion om du har frågor. 

Vem bestämmer över semestern?

I slutänden är det arbetsgivaren som bestämmer utifrån verksamhetens behov samt säkerhet på arbetsplatsen och samhällsviktiga funktioner. Arbetsgivaren måste dock förhandla med den fackliga organisationen.

Är jag skyldig att jobba även om jag har semester?

Om arbetsgivaren bryter din semester är du skyldig att jobba. Det ska vara ett kort och tillfälligt avbrott. Arbetsgivaren måste ha fog för att avbryta beviljad semester. Det ska finnas orsak till avbrottet och arbetsgivaren ska försöka lösa behovet på ett annat sätt som till exempel att ta in vikarier eller genom övertidsarbete. 

Har jag inte rätt att vara ledig när barnen är lediga från skolan?

Arbetsgivaren ska eftersträva semesterförläggning juni till augusti. Om det inte är möjligt utifrån bemanning och verksamhetens krav så kan det bli annan tid. Arbetsgivaren ska dock göra allt vad den kan för att semesterförläggningen sker under juni till augusti.

Måste jag kolla telefonen hela tiden utifall jag behövs på jobbet när jag är ledig?

Nej, det finns ingenting som säger att du måste kolla telefonen hela tiden under din semester. Vid oklarheter: kontakta din sektion.

Jag vill ha semester på sommaren, varför får jag inte det?

Kommunals uppfattning är att semester i första hand ska förläggas under juni till augusti, enligt semesterlagen men har arbetsgivaren uttömt alla möjligheter till sådan förläggning av semester på sommaren kan arbetsgivaren förlägga semestern vid annat tillfälle. Detta ska då föregås av en förhandling med Kommunal.  

Semester - nedan gäller utifrån centralt kollektivavtal för dig som arbetar i kommun, region och Sobona-företag (före detta Pacta)

Huvudsemester vad är det?

Med huvudsemester menas att arbetstagaren har rätt till fyra veckors ledighet under juni till augusti enligt Semesterlagen. Undantag kan göras via centralt kollektivavtal. I kollektivavtalet som gäller för Kommuner, Regioner och Sobona företag kan arbetsgivaren efter MBL förhandling förlägga huvudsemestern till maj och september.

Varför semester i september?

Fyra veckors semester ska i första hand förläggas juni till augusti. Om inte det är möjligt utifrån bemanning och säkerhet i verksamheten finns möjligheten utifrån kollektivavtalet att förlägga huvudsemester i september efter att arbetsgivaren har MBL förhandlat med facket. Förläggning av semester i september ska i första hand vara frivillig.

Jag vill ha semester på sommaren, varför får jag inte det?

Kommunals uppfattning är att semester i första hand ska förläggas under juni till augusti. Har arbetsgivaren uttömt alla möjligheter till sådan förläggning av semester finns det enligt centralt kollektivavtal och efter MBL förhandling möjlighet att förlägga semester till september. Det ska i första hand vara frivilligt.

Ersättning vid annan semester än juni-augusti?

Om du som arbetstagare får högst 14 semesterdagar förlagda under juni till augusti så får du 2 betalda extra semesterdagar under semesteråret/kalenderåret. Om du som arbetstagare får 15-19 semesterdagar förlagda till juni till augusti så får du 1 extra semesterdag under semesteråret/kalenderåret.

Det tillkommer nu ett engångbelopp utöver de extra betalda semesterdagar som regleras i avtalet, beloppet utbetalas om arbetstagaren får semestern förlagd till tid före eller efter juni till augusti. För förläggning av högst 14 dagar under juni till augusti utges ett belopp på 5 000 kronor. För förläggning av 15-19 dagar under juni – augusti utges 3 000 kronor.

Vilken ersättning utges när arbetsgivaren bryter semestern?
Utifrån kollektivalets regler så får du som fått din semester avbruten en extra semesterdag i kompensation för varje avbruten semesterdag och du får tillbaka dina semesterdagar. Kompensation kan lämnas med högst fem semesterdagar. Om du vistas på annan ort så får du ersättning för extra kostnader som den avbrutna semestern kan orsaka dig och som kan anses skäliga.  

Tystnadsplikt och sekretess

Hur är det med tystnadsplikt och sekretess när det gäller coronasmitta?

Den anstränging som det nya coronaviruset har medfört är att många verksamheter befinner sig i vad som kallas för en extraordinär händelse. En extraordinär händelse är en händelse som ligger mellan normaltillstånd och höjd beredskap.

Under en extraordinär händelse gäller speciella regler för tystnadsplikt. Dessa gäller för den som arbetar, eller har arbetat med Coronaviruset. Bestämmelserna innebär att man inte får avslöja vad man fått reda på för någon utomstående.

Gäller inte meddelandefriheten under corona?

Tystnadsplikten under en extraordinär händelse sätter meddelarfriheten ur spel. Den som deltar eller har deltagit i arbetet mot coronaviruset får inte lämna uppgifter till media för publicering.

Har förtroendevalda rätt till information?

Det finns bestämmelser i medbestämmandelagen, 11 § och 19 §, som garanterar de fackliga organisationerna rätt till information. Dessutom finns bestämmelser i arbetsmiljölagen som garanterar att skyddsombud har rätt att få information (6 kap. 6 § arbetsmiljölagen).

Vilka uppgifter har skyddsombud rätt att ta del av, enligt arbetsmiljölagen?

Enligt arbetsmiljölagen har skyddsombud rätt att ta del av handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet. Detta innebär att skyddsombud ska få ta del av upplysningar om Coronaviruset. Den sekretess som gäller för anställda i övrigt angående coronaviruset, gäller också då skyddsombudet.

Skyddsombudet får, trots tystnadsplikten, föra en uppgift vidare till en ledamot i den lokala arbetstagarorganisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör. 

Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten också för denne. 

Varsel

Kan arbetsgivaren förhandla bort eller förkorta uppsägningstid i samband med uppsägning på grund av arbetsbrist som berpr på Corona?

Den uppsägningstid som följer av kollektivavtalet eller lag gäller. Det är möjligt att förkorta uppsägningstiden, men det förutsätter att du och din arbetsgivare kommer överens om det. Det finns ingen skyldighet att träffa en sådan överenskommelse.

Arbetsgivaren hotar med varsel, vad kan jag göra?

Om din arbetsgivare ska varsla så ska arbetsgivaren förhandla det med den fackliga organisationen. Du kan kontakta din sektion.

Kan en arbetsgivare beordra personal att vikariera för en kollega och utföra arbetsuppgifter som ligger utanför både det ordinarie arbetet och avtalsområdet?

I nuvarande situation med snabb smittspridning av Covid-19, är frågan om att säkra bemanningen i verksamheterna av största vikt. Vissa verksamheter har mindre arbetsbelastning än vanligt, medan andra har högtryck. Arbetsgivaren kan behöva ta snabba beslut att exempelvis beordra övertid, byta scheman, tillfälligt byta arbetsplats, vikariera för annan arbetstagare eller fullgöra jour och beredskap.

Förändringar gällande när, var och med vilka arbetsuppgifter arbetstagaren utför arbetet bör i första hand ske med grund i frivillighet från arbetstagaren. Det är självfallet också viktigt att arbetsgivaren är lyhörd för om arbetstagare har giltiga skäl att avstå. Lika viktigt är det att arbetsgivaren också tar hänsyn till vilken kompetens arbetstagaren har och inte ger andra arbetsuppgifter än som arbetstagaren faktiskt förmår utföra. 

Hittar du inte svaret på just din fråga?

Som medlem kan du kontakta Kommunal på flera sätt så hjälper vi dig att besvara dina frågor. 

Övriga frågor

Hur fungerar krislägessavtalet i Stockholms stad?

Här har vi samlat frågor och svar.  

Var kan jag hitta uppdaterad information om viruset?

Folkhälsomyndigheten

I Sverige är det Folkhälsomyndigheten som samlar allmän information i frågan. På deras webbplats hittar du frågor och svar om nya .

Allmänna frågor

Den som vill ställa allmänna frågor om det nya coronaviruset kan ringa det nationella informationsnumret 113 13. Dit kan man ringa för att lämna eller få information om allvarliga olyckor och kriser. Tjänsten har öppet dygnet runt, årets alla dagar.

Sjukvårdsrådgivning

Misstänker du att du har blivit smittad, ring 1177.

1177 Vårdguiden

Regional information till privatpersoner om det nya coronaviruset finns också på 1177.se Vårdguiden

Söker du information på andra språk?

På krisfinformation.se finns teckenspråkstolkad information och hos folkhalsomyndigheten finns information för sig som vill läsa på engelska, kinesiska, persiska, arabiska, dari, somaliska, finska, tigrinja, pashto och urmanji. 

På Transkulturellt centrum finns en ny telefonlinje om corona. Hit kan man ringa för att svar på allmänna frågor om coronaviruset på sitt eget språk. Telefonlinjen bemannas av Transkulturellt Centrums hälsokommunikatörer som svarar på allmänna frågor om coronaviruset. De talar arabiska, somaliska, persiska/dahri, tigrinja/amarinja och ryska. Observera att detta inte är en sjukvårdsupplysning. Här hittar du mer information, telefonummer och öppettider.

Kommunal följer givetvis UD:s rekommendationer och avråder alla medlemmar från resor till aktuella regioner för att undvika ytterligare smittspridning.

Kommunals livechatt med anledning av coronaviruset

Se Kommunals livechatt i efterhand här. Kommunals avtalsjurist Malin och rådgivaren Pierre svarar på frågor som är kopplade till ditt arbete och coronaviruset covid-19. Följ oss på Instagram så missar du inte nästa livechatt.

Livechatt 23 april:

Livechatt med anledning av coronaviruset den 23 april

Livechatt 7 april:

Se hela livechatten här.

Livechatt 25 mars:

Se hela livechatten här.

Livechatt 17 mars:

Se hela livechatten här.