Regering och kommuner ansvarar för nedskärningar i skolan

De riktade resurserna som regeringen skjuter till skolan kompenserar inte på långa vägar för de minskade resurser som skolan nu står inför. Dels för att resurserna som skjuts till från regeringen är för lite mot det som krävs, dels eftersom många kommuner inte räknar upp skolpengen i den takt som behövs för att täcka upp för ökade utgifter. Statsbidragen från statliga budgeten och skolpengen från den kommunala budgeten räcker till än mindre. Regeringens argument om att inte driva på inflationen är kortsiktigt. Satsningar på barn och unga har bevisat långsiktiga positiva effekter och uteblivna satsningar kan stå samhället dyrt på sikt. 

Skolpengen minskar men skolans utgifter ökar

Själva grundbeloppet, skolpengen som skolorna får för varje elev från kommunen, räcker till mindre eftersom skolpengen inte justeras upp i nivå med skolornas ökade kostnader. Exempelvis kan skolans hyreskostnader vara indexreglerade och öka, precis som mat- och energikostnader ökar, men inte skolpengen. Rektorerna får även hårda besparingskrav på sig från kommunerna. I det läget hade statsbidragen till skolan behövt öka ordentligt bara för att upprätthålla dagens redan extremt pressade läge. I realiteten kan det innebära än större klasser och elevgrupper på fritidshemmen. 

Nedskärningar från ett redan pressat läge

Kommunernas ekonomi försämras och staten skjuter inte till medel för att ens behålla nuvarande låga bemanningsnivå i förskola, skola och fritidshemmen. Många kommuner väljer i det läget göra nedskärningar. I veckan har det bl.a. rapporterats om hur elev- och lärarassistenter som skapar trygghet och studiero i skolan och på fritidshemmen blir uppsagda. 

Elev- och lärarassistenters betydelse för trygghet och studiero

Elev- och lärarassistenter är ofta bryggan mellan Elevhälsan och det pedagogiska arbetslaget, de överför ofta viktig information om eleven mellan lärare osv. Elevassistenter hjälper elever med särskilda behov vid övergångar (mellan tex. rast och lektion) och att hålla fokus på uppgiften. Många gånger är de också en viktig vuxen som gör att eleven inte avbryter sina studier och blir hemmasittare. Dessutom visar forskning att elev- och lärarassistenter ger ökad trygghet och studiero på gruppnivå och att de avlastar lärare och gör deras arbetsmiljö bättre. (Lindqvist Henrik, Östergren Rickard, Holme Lotta, ”Elevassistenter i skolan – en forskningsöversikt” i Pedagogisk forskning i Sverige, Vol 25 No 2-3, 2020)

Regeringen behöver visa handlingskraft och satsa nu, inte sen

Om regeringen menar allvar med att öka tillgången till särskilt stöd behöver insatserna som ger effekt här och nu, som elev- och lärarassistenter, stärkas. Givetvis är även satsningar på fler speciallärare viktiga, eftersom det är viktigt att det är skickliga lärare som undervisar elever med störst behov. Men det är en satsning som tar lång tid och som handlar om att nå andra mål med undervisningen. Inte om att skapa trygghet och studiero här och nu. 

Skolan behöver skickliga speciallärare som undervisar eleverna. De behöver också elev- och lärarassistenter som bidrar till lugn, trygghet och studiero i klassrummen och möjliggör inlärning genom att motverka och förebygga mobbning på rasterna. Det går inte att ställa de viktiga uppdragen mot varandra.