Pedagogiska måltider är extra viktiga när allting blir dyrare
Blogginlägg
Kommuner larmar om att elever äter mer mat i skolan sedan hushållens ekonomiska situation försämrats. Det svenska skollunchprogrammet har bevisat positiva effekter på elevers utbildning, hälsa och framtida inkomster. Trots det väljer många kommuner nu att spara in på den pedagogiska måltiden.
Dagens Nyheter gjorde nyligen en enkätundersökning bland 204 kommuner där 63 procent uppgav att de märkt av förändringar i elevernas matintag som kan relateras till hushållens försämrade ekonomiska läge. I frisvar uppgavs att det i synnerhet går åt mer mat på måndagar, fredagar och efter lov. Vissa kommuner uppgav även att matintaget ökar särskilt bland barn från mer ekonomiskt utsatta grupper.
Många medlemmar i Kommunal drabbas just nu hårt av de höga matpriserna. Utifrån våra medlemmars (och deras barns) perspektiv är det viktigt för oss som fackförbund att värna den högkvalitativa pedagogiska måltiden. Dessutom är måltiden i skolan och förskolan också en stund för lärande och utveckling, det är en pedagogisk måltid.
Gratis skollunch ger stora positiva effekter
Forskning visar att skolmåltiderna ger stor avkastning till samhället för en liten peng – samhället får fyra gånger pengarna tillbaka genom bättre folkhälsa och ökade livsinkomster jämfört med vad skolmatsprogrammet kostar i form av råvarukostnader, löner, lokaler och utrustning. Kostnadsfria pedagogiska måltider i förskolan och skolan både förbättrar barns livsvillkor och har viktiga långsiktiga effekter, särskilt när de är riktade mot de tidigaste levnadsåren (som i förskolan).
Av kommunerna som svarat på DN:s enkät svarar 22 procent att de låter skolmatsbudgeten vara oförändrad och 2 procent svarar att de gör nedskärningar.
Skollunchprogrammet har haft betydande positiva effekter på elevernas utbildningsnivå och hälsa, vilket också förbättrade deras framtida inkomster. Elever som fått gratis skollunch under hela grundskolan fick tre procent högre livstidsinkomst och skolmatsreformen har varit enormt viktig för skolans kompensatoriska (utjämnande) uppdrag. Effekten med högre livsinkomster var större för elever från hushåll med låga inkomster, det vill säga reformen med gratismåltider kompenserar för elevernas olika ekonomiska och sociala bakgrund (se källa). Det är särskilt viktigt att tänka på idag när vi återigen går mot tider där den ekonomiska ojämlikheten blir ännu tydligare.
Många kommuner låter skolmatsbudgeten vara oförändrad
I tider av inflation där många hushåll har det kärvt, särskilt de som från början hade minst marginaler, är det viktigt att satsa på reformer som har tydliga ekonomiskt utjämnande och positiva långsiktiga effekter - som kostnadsfria pedagogiska måltider inom förskolan och skolan. Kommunerna väljer dock att spara. Av kommunerna som svarat på DN:s enkät svarar 22 procent att de låter skolmatsbudgeten vara oförändrad och 2 procent svarar att de gör nedskärningar. Det är nästan var fjärde kommun som inte räknar upp skolmatsbudgeten och många av kommunerna som räknar upp gör det inte lika mycket som råvarupriserna har stigit, det vill säga inte så mycket som krävs för att kunna leverera lika varierad och näringsriktig mat som förut.
Skollunchprogrammet har haft betydande positiva effekter på elevernas utbildningsnivå och hälsa, vilket också förbättrade deras framtida inkomster.
Den pedagogiska måltiden inom förskola, skola och fritids handlar samtidigt om mycket mer än att bara stilla hungern. Precis som Skolverket och Livsmedelsverket skriver på sin hemsida är den pedagogiska måltiden ett tillfälle för undervisning, relationsskapande och tillsyn. Barnen lär sig om näring och hälsa (matvanor och attityder till mat skapas tidigt) men även om social gemenskap och trivsel. Måltiden blir ett naturligt inslag för att arbeta mot läroplanens mål och att tala om naturvetenskap, matematik, hälsa m.m.
Därutöver är det viktigt att måltiderna är näringsriktiga så att barnen och eleverna orkar med dagen på förskolan och skolan. Detta blir än mer viktigt i tider av inflation och risk för ökad ekonomisk ojämlikhet. Därför är det viktigt att kommunerna matchar resurserna och satsar på måltiderna inom förskola och skola som bevisligen har långsiktiga positiva effekter.
Relaterat innehåll
Blogginlägg av Anders Bucht
Det är inte bara du som tycker att ditt barn är värt sin vikt i guld
De stora friskolekoncernerna gör miljardvinster på pengar som är tänkta att finansiera välfärden och de gör det genom att skära ner på personal. Det är medlemmarna i Kommunal som får ta konsekvenserna – de bär förskolan på trötta axlar när nästan var femte kollega i privat regi förvandlas till aktieutdelning.
Blogginlägg av Sepideh Westerberg
Skolpengen ska gå till skolverksamheten – punkt slut!
I SVT:s Aktuellt 1/3 uppmärksammades vinstdrivande friskoleföretags komplicerade bolagsstrukturer. Samma ägare har ofta flera verksamheter med kopplingar till varandra och där uppstår en rad frågetecken om vad våra gemensamma skattemedel egentligen går till.
