Språkkrav i äldreomsorgen – vad betyder det och vad händer nu?
Blogginlägg
Regeringen har skickat förslaget om ”ett språkkrav” i äldreomsorgen på lagrådsremiss. Trots det eventuellt vilseledande namnet handlar förslaget om ett arbetsgivaransvar – ett krav på arbetsgivare att stötta sina medarbetare. Lagändringen är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2026.
Regeringen vill införa ett språkkrav i socialtjänstlagen, en förändring som ska träda i kraft nästa sommar. Det presenterade regeringen i höstbudgeten i september. I mitten av november skickade regeringen förslaget på lagrådsremiss. Regeringen tillsate utredningen om ett språkkrav i äldreomsorgen som en del av Tidöavtalet 2023 och presenterade sina förslag i fjol. Med lagrådsremissen väljer regeringen alltså gå vidare med förslaget som språkkravsutredningen tog fram.
En lagrådsremiss är ett utkast till lag som regeringen lämnar till Lagrådet för granskning. Lagrådet kontrollerar att det nya lagförslaget inte strider mot grundlagen eller någon annan lag. Efter att Lagrådet har yttrat sig lämnar regeringen det sedan som en proposition till riksdagen. Sedan röstar riksdagen om förslaget. När en majoritet i riksdagen röstar för förslaget blir det en ny lagstiftning i Svensk författningssamling.
Vad föreslog språkkravsutredningen?
Kommunal har länge jobbat för att stärka språkkompetenser i äldreomsorgen. Redan 2019 tog vi fram en rapport om språkbrister. Kommunals expert ingick i språkkravsutredningen. Det som var viktigast för förbundet var att arbetsgivarens ansvar skulle bli tydligt. Helt grundläggande var att det eventuella språkkravet skulle gälla alla som arbetar i äldreomsorgen för att inte skapa A- och B-lag och bidra till underbudskonkurrens, samt att personalen skulle få stöd och realistiska förutsättningar att nå till en högre språknivå på arbetstid. Vi har även lyft kvalitetsbrister i SFI och komvux. Det har också varit viktigt för Kommunal att poängtera att det inte finns några enkla jobb i äldreomsorgen och att arbete i äldreomsorgen ställer höga krav på språk- och yrkeskompetens. Egentligen tycker Kommunal att alla som arbetar i äldreomsorgen ska ha en yrkesutbildning. Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog skriver om systemfelen som har lett till äldreomsorgens språkbrister i den här artikeln.
Språkkravsutredningen (SOU 2024:78) föreslog bland annat att det införs ett språkkrav i socialtjänstlagen som innebär att kommunen och privata utförare ska arbeta för att den personal som genomför insatser i socialtjänstens omsorg om äldre har en B2-nivå av kunskaper i svenska språket. Detta kan ske genom olika insatser: att man satsar på språkutvecklande arbetsplatser (exempelvis språkombud)1 eller erbjuder medarbetare språkundervisning på arbetstid. Utredningen bedömer att äldreomsorgens arbetsplatser behöver arbeta aktivt med, och avsätta tid för, språkutveckling för att den befintliga personalens språknivå ska kunna bibehållas och utvecklas. Detta kan innefatta att organisera arbetet och utforma arbetsmiljön på ett sätt som kan främja kommunikation och språkutveckling på arbetsplatsen och att erbjuda medarbetare som behöver det särskilda insatser.
Förslaget skickades ut på remiss i våras. Majoriteten av remissinstanserna var positiva till förslaget, bland annat Kommunal. Regeringens förslag som nu har skickats på lagrådsremiss stämmer med utredningens i sak men har en lite annan språklig formulering. Arbetsgivarna har varit kritiska till att reformen inte finansieras fullt ut.
Du som har en befintlig anställning i äldreomsorgen och behöver kompetensutveckling i svenska språket kan förvänta dig stöd från din arbetsgivare. Kommunal kommer fortsätta följa upp frågan och informera om förändringar löpande.
Vad betyder det här för mig som arbetstagare?
Det föreslagna språkkravet innebär en skyldighet för kommunen och privata utförare att arbeta för att personalen i äldreomsorgen har relevanta språkkunskaper i svenska språket när insatser genomförs. Detta medför att kommunen och den privata utföraren ska vidta de nödvändiga åtgärder som behövs för att komma till rätta med brister i personalens språkkunskaper och därigenom säkerställa verksamheternas kvalitet. Vi inväntar oss att en myndighet, exempelvis Socialstyrelsen, återkommer men en handbok eller annan vägledning för arbetsplatserna.
Det är synd om ordet “språkkrav” kan ha skapat oro hos medlemmar, då förslaget är i sig en positiv satsning, en stärkning och ett förtydligande av huvudmannens och arbetsgivarens ansvar. Du som har en befintlig anställning i äldreomsorgen och behöver kompetensutveckling i svenska språket kan förvänta dig stöd från din arbetsgivare. Kommunal kommer fortsätta följa upp frågan och informera om förändringar löpande.
