Vem är det egentligen som driver konfliktstatistiken?
Blogginlägg
Den svenska arbetsmarknadsmodellen beskrivs ofta som en av Sveriges konkurrensfördelar. Men modellen måste vårdas. I dagens blogg skriver jag om förhandling och medling.
Under avtalsåret 2025 tecknade Kommunal 45 nya kollektivavtal. I fyra förhandlingar tvingades Kommunal att varsla, varav två på avtal med Almega Vårdföretagarna. I debatten har detta ibland använts som argument för att Kommunal skulle vara särskilt konfliktbenäget. En genomgång av varsel från 2015 visar dock ett annat mönster.
En genomgång av varsel- och konfliktstatistiken i Medlingsinstitutets årsrapporter visar att sedan 2015 har 83 varsel lagts. Oavsett fackförbund återkommer samma motpart: Almega. Kommunal har varit delaktig i 16 varsel, varav 10 mot Almega. Unionen har varslat 15 gånger, varav 9 mot Almega. Seko 11, varav 9 mot Almega. Fastighets 7, varav 6 mot Almega. Sveriges Ingenjörer 7, varav 4 mot Almega. Totalt står Almega för 36 av 83 varsel. Nästan hälften av alla varsel har alltså riktats mot någon av Almegas organisationer, trots stora skillnader mellan förbunden i storlek och avtalsområden.
Den arbetsgivarorganisation som kommer på andraplats är Svenska Flygbranschen med 8 varsel – 28 färre än Almega. Mönstret i statistiken visar att Almega betydligt oftare går till medling än andra arbetsgivarorganisationer. Frågan är varför?
Att ingången är villkor under lagens nivåer är sannolikt en bidragande orsak
En möjlig förklaring är att Almega har som målsättning att rekrytera medlemsföretag genom att erbjuda kollektivavtal som är sämre än lagen. På deras hemsida anges att “målsättningen är att företag med kollektivavtal ska kunna vara mer konkurrenskraftiga än företag utan kollektivavtal”. Konkurrenskraften kopplas till anställningsvillkor som avviker från lagens nivåer och ger arbetsgivaren större rättigheter än lagen. Detta framgår exempelvis av följande formulering på hemsidan:
“En annan fördel, värd att nämna och som vi märker är oerhört viktig, är att om företaget behöver anställa medarbetare på en begränsad tid, är anställningsformerna i våra kollektivavtal överlägsna de som finns i Anställningsskyddslagen (LAS).”
Att ingången är villkor under lagens nivåer är sannolikt en bidragande orsak till de återkommande varslen. Flera fackförbund beskriver hur förhandlingar tidigt låser sig genom orealistiska yrkanden, exempelvis krav på att avskaffa lägstalöner, vilket förskjuter fokus från möjliga avtalsförbättringar och leder till medling. Eftersom medlingen i regel landar inom industrins normering kan Almega visa handlingskraft inför sina medlemsföretag, samtidigt som de faktiska förändringarna i avtalen blir begränsade.
Almega kan å sin sida hävda att de många varslen förklaras av att de tecknar många kollektivavtal och därför naturligt förekommer oftare i statistiken. Samtidigt förklarar det inte varför varsel återkommer inom så många olika avtalsområden – från media, säkerhet och transport till vård och tjänstesektor. Mönstret tyder snarare på att det rör sig om en återkommande förhandlingsteknik än en effekt av organisationsstorlek.
Detta framstår som resultatet av en arbetsgivarpart som står i konflikt med den svenska modellen
Förhållningssättet ligger i linje med den ideologiska inriktning Almega drivit under lång tid. Almega har länge uttryckt skepsis mot centrala inslag i den svenska modellen. Medieföretagen har drivit krav på dispositiva avtal där lägstalöner och ersättningar kan förhandlas bort lokalt. Likaså har Almegas ledning återkommande argumenterat för att fredsplikt och ingångslöner bör kunna avtalas bort. I en debattartikel i DN 2023 lyfte organisationen att Sverige borde närma sig modeller som Tysklands eller Nederländernas och föreslog begränsningar i strejkrätten, trots att denna är en nödvändig förutsättning för jämbördiga parter.
Mot denna bakgrund framstår det återkommande mönstret av varsel mot Almega inte som uttryck för ovanligt konfliktbenägna fackförbund, utan som resultatet av en arbetsgivarpart som står i konflikt med den svenska modellen.
Samtidigt, ska tilläggas, leder få av dessa medlingar till konfliktåtgärder. Av Almegas 36 varsel sedan 2015 har enbart ett resulterat i strejk eller andra konfliktåtgärder. Det tyder ändå på att den svenska modellen står stark.
