Vänsterpartiet tar viktiga beslut om arbetslivet - men hur är de som arbetsgivare i kommunerna?
Blogginlägg
Förra veckan samlades vänsterpartister från landets alla hörn i Jönköping i dagarna fem för att besluta om partiets riktning. Partiet ska, enligt partiprogrammet, arbeta för ett mer hållbart arbetsliv inom ramen för arbetsmiljö, arbetstidsförkortning och mer resurser till äldreomsorg. Bland årets motioner lyftes bland annat frågan om sex timmars arbetsdag och arbetsgivarpolicies, men hur är de kommuner där Vänsterpartiet är med och styr egentligen som arbetsgivare till medlemmarna i Kommunal?
Vänsterpartiet sitter med i styret för och är arbetsgivare i 58 (en femtedel) av Sveriges 290 kommuner. Inför Vänsterpartiets kongress har Kommunal därför analyserat nyckeltal från Kolada (en öppen databas med statistik om kommuner och regioner) för samtliga svenska kommuner och skickat ut en enkät till sektionsföreträdare i de 21 kommuner där Vänsterpartiet har och har haft möjlighet till påverkan (partiet satt med i ett majoritetsstyre under mandatperioden 2018–2022 och gör det även under innevarande mandatperiod). Undersökningen avser ett antal viktiga parametrar inom ramen för bemanning och schemaläggning, anställningstrygghet och arbetsvillkor.
Hur ser det ut då?
Bemanning
Sett till bemanningen i förskolan skiljer sig de 21 kommunerna något från genomsnittet, med en barntäthet på 4,7 i stället för 5 barn per anställd. För att möta Kommunals riktlinjer för barntätheten (3 barn per anställd i åldrarna 1–3 år och 5 barn per anställd i åldrarna 4–5 år) skulle detta genomsnitt behöva sjunka till ca 3,7 barn per anställd. Brukartätheten i särskilt boende var i genomsnitt 3,3 brukare per personal både i Sverige och i de 21 undersökta kommunerna.
Anställningstrygghet
För att höja bemanningen behöver attraktiva arbetsplatser byggas. Kommunerna behöver locka med säkra anställningar och goda arbetsvillkor. Analysen av den genomsnittliga andelen anställda inom kommunen med deltidskontrakt visar att 5 procent (14 procent) av de anställda var anställda med 1–74 procent (75–99 procent) deltid, både i Sverige och de 21 kommunerna. Detta innebär att cirka fyra av fem anställda hade heltidskontrakt, en andel som enligt den statistik som finns tillgänglig på Kolada är lägre inom vård och omsorg, förskola och skola. Sett till arbetad tid stod timanställda (visstidsanställda) för 7 procent (9 procent) av den arbetade tiden i båda de undersökta grupperna.
Välfärdens framtid ligger i politikernas händer och ett första steg för en hållbar välfärd ligger därför i att som politiker ta ansvar för arbetsvillkoren i sin hemkommun.
Sjukfrånvaro
Förutom otrygga anställningar finns ett problem med sjukfrånvaro. Sjukfrånvarotiden som andel av den tillgängliga ordinarie arbetstiden i den kommunala verksamheten uppgick i genomsnitt till 8 procent både i Sverige och i de 21 kommunerna. Detta mått underskattar andelen sjukfrånvaro bland medlemmarna i Kommunal (siffror från Försäkringskassan visar att flera av Kommunals stora yrkesgrupper finns representerade bland de yrken som har flest sjukfall per 1 000 förvärvsarbetande).
Övriga arbetsvillkor
För att få reda på mer om arbetsmiljön tillfrågades Kommunals sektioner i de 21 kommunerna om bland annat delade turer i hemtjänsten, minutstyrningen inom hemtjänsten, om anställda inom vård, omsorg, förskola och skola får arbetsskor och arbetskläder samt om ett aktivt arbete pågår mot hot, våld och kränkande särbehandling och sjukskrivning. Svar erhölls för 15 kommuner och resultatet från undersökningen visar att:
- Arbetet med att luckra upp delade turer är på gång. I 3 av 15 kommuner har dessa tagits bort och i ytterligare 4 finns de kvar på frivillig basis.
- Minutstyrningen är ett problem i nästan alla (13) kommuners hemtjänster.
- Arbetskläder erbjuds i vård och omsorg men bara i 5 kommuner erbjuds de även till personal i förskola och skola.
- Arbetsskor saknas helt i 5 kommuner men erbjuds till personal både i vård och omsorg och skola och förskola i 4 kommuner.
- Trots den tidigare nämnda sjukfrånvaron saknas ett aktivt arbete mot sjukfrånvaro i 4 av kommunerna.
- Ett aktivt arbete mot hot, våld och kränkande särbehandling saknas i 3 kommuner.
För Kommunal är det en självklarhet att medlemmarna ska ha en rimlig arbetsbelastning som ger tid för omsorg, att det erbjuds trygga anställningar och drägliga arbetsvillkor.
Vill du som politiker bli en bättre arbetsgivare?
Informationen från Kolada visar att kommuner där Vänsterpartiet är med och styr varken är bättre eller sämre än snittet sett till bemanning, anställningstrygghet och sjukfrånvaro. Kommunals enkätstudie belyser därtill ytterligare utvecklingsområden för att dessa kommuner ska uppnå Kommunals krav.
Att lyckas vara attraktiva arbetsgivare är en överlevnadsfråga för kommunerna. För Kommunal är det en självklarhet att medlemmarna ska ha en rimlig arbetsbelastning som ger tid för omsorg, att det erbjuds trygga anställningar och drägliga arbetsvillkor. På så vis skapas attraktiva arbetsplatser som lockar fler att arbeta i välfärden, vilket avlastar personal och bidrar till att de kan hålla ett helt arbetsliv.
Arbetsgivarpolitiken är en utmaning i hela Sverige, inte bara i kommuner styrda av Vänsterpartiet. I många fall är kommunpolitiker omedvetna om att de är arbetsgivare. Välfärdens framtid ligger i politikernas händer och ett första steg för en hållbar välfärd ligger därför i att som politiker ta ansvar för arbetsvillkoren i sin hemkommun.
Vill du som politiker bli en bättre arbetsgivare i din kommun? Börja med att läsa Kommunals tips till politiker som är arbetsgivare i Ta täten och ta gärna kontakt med din lokala Kommunal-avdelning eller -sektion!
Här kan du läsa Vänsterpartiets partiprogram och årets motioner.
Relaterat innehåll
Blogginlägg av Katarina Berggren
Ta täten: Kommunals guide för politiker som vill göra skillnad
Det är alla tusentals politiker i kommuner och regioner som är medlemmarna i Kommunals främsta arbetsgivare. I vårt arbete för bättre villkor är därför facklig politisk samverkan ett av de viktigaste verktygen. Handboken Ta täten är ett exempel på hur detta arbete kan se ut.
Blogginlägg av Douglas Knutsson
Varför krisar regionerna samtidigt som regeringen satsar på välfärden?
Den 4 mars meddelade de fyra Tidöpartierna ”stora satsningar på sjukvården”, med rekommendationen att utnyttja dem till att behålla personal i välfärdens verksamheter. Ulf Kristerssons tidigare mantra, att regeringen kommer att se till att människor inte behöver sägas upp i den svenska sjukvården, är därmed som bortblåst. De 6 miljarderna som regeringen lovat regionerna räcker bara till att täcka en fjärdedel av det 24 miljarder stora underskott som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) räknar med att regionerna kommer att redovisa i år. Därtill kom nyheten endast tre dagar efter att regionerna redovisat stora underskott för år 2023.
