Karlstad

Svar: 

Om arbetsgivaren anser att du har misskött dig, måste de göra det tydligt för dig att du riskerar att förlora din anställning om inte beteendet ändras. Om du får en varning som du anser vara felaktig har du rätt att skriftligen svara på "anklagelserna". Förslagsvis på baksidan eller i marginalen på din varning. 

Om du har fått en varning rekommenderar vi att du tar kontakt med din lokala sektion för vidare hjälp. Det finns ingen regel som säger att du blir uppsagd efter x antal varningar eller att en varning bara gäller i x antal månader och sen "försvinner". Om du, efter att fått en varning, inte bättrar dig eller följer arbetsgivarens anvisningar så finns det en risk att arbetsgivaren vill använda det för att säga upp din anställning på grund av personliga skäl.

Svar: 

Huvudregeln är att din semester ska förläggas i samråd mellan dig och din arbetsgivare. Men om ni inte kan komma överens så har din arbetsgivare dock det sista ordet i förläggningen. Det innebär att din arbetsgivare ensidigt kan förlägga din semester under förutsättning att:

• du har betalda semesterdagar och att dessa inte är sparade,
• arbetsgivaren meddelar dig senast två månader innan ledigheten ska börja,
• du ändå får ut din huvudsemester under året,
• du inte går under uppsägningstid,
• du inte är sjukskriven, föräldraledig eller tjänstledig.

Svar: 

Ett tillbud är när det händer någonting som hade kunnat leda till en arbetsskada, men det den här gången gick bra. För att undvika olycksfall är det viktigt att kunskapen om de inträffade tillbuden tas tillvara. Många arbetsgivare har ett särskilt rapporteringssystem för tillbud och det ska finnas rutiner på arbetsplatsen om hur och vem man ska anmäla ett tillbud till. Till exempel kan ett tillbud vara:

• Brister i planeringen som gör att du inte kan ta lunch.
• För få kollegor på jobbet gjorde att du fick en alldeles för tung arbetsbelastning.
• Ett blött golv som du hade kunnat halka på.

Om du är med om ett tillbud så bör du rapportera det till din arbetsgivare, även om du upplever det som klumpighet eller tycker dig ha gjort fel. Syftet med tillbudsrapportering är att upptäcka de risker som kan leda till skador.

En tillbudsanmälan bör innehålla information om:

• Var inträffade tillbudet? (plats för händelsen).
• När inträffade tillbudet? (datum och tid).
• Vad hände? Beskriv händelsen eller situationen så utförligt som möjligt.
• I vilket arbetsmoment? (Vid vilken arbetsuppgift, eller situation?)
• Varför uppstod händelsen eller situationen? 
  Till exempel: Ensamarbete, hög arbetsbelastning, tidspress, bristande planering, ingen vikarie vid frånvaro, otydliga instruktioner, bristande kommunikation, bristande rutiner, ingen introduktion, brist på utbildning, brist på arbetsutrustning, brist på arbetskläder och skor, värme, kyla, halka eller hot och våldssituationer. 

Övrig information: Fyll i eventuell övrig information som är bra att känna till om tillbudet.

Svar: 

Om det saknas personal kan arbetsgivaren beordra dig att arbeta även om din ordinarie arbetstid är slut. Du kan inte vägra beordrat arbete. 

Du ska alltid säkerställa att du blir inbeordrad för att vara säker på att du får rätt ersättning. Arbetsgivaren kan annars säga att du tackade ja frivilligt och att du därför endast har rätt till ordinarie lön. Arbetsgivaren får inte beordra in dig mot din vilja om du är timanställd, sjukskriven, tjänstledig, studieledig eller föräldraledig. Du som arbetar deltid får lika hög övertidsersättning som de som arbetar heltid.

Övertidsersättning utges i lön per timme enligt följande:

• Enkel övertid: 180 % av månadslönen dividerat med 165.
• Kvalificerad övertid: 240 % av månadslönen dividerat med 165.

Ersättning för övertidsarbete i form av ledighet kan sparas efter överenskommelse mellan dig och chefen (högst 200 timmar). 

Regleras i § 20 moment 4 Övertidskompensation.