Trygghetsskaparna - en rapport om yrkesgrupperna med pedagogiskt uppdrag


Yrkesgrupperna med ett pedagogiskt och socialt uppdrag bidrar redan idag till elevers förutsättning för lärande och utveckling i skola och i de läroplansstyrda fritidshemmen. Deras förutsättningar att göra det de är proffs på behöver dock stärkas. Kommunal ser att det krävs förändringsarbete på många olika nivåer.

Elev och personal som poserar framför kameran.
Foto: Kommunal

Yrkesstatus och lön

Det finns en mängd olika yrkestitlar i skolan och fritidshemmet. Det leder till att yrkesrollerna blir otydliga, och det skapas osäkerhet kring hur ansvaret ska fördelas. Med tydliga yrkesroller och hög yrkesstatus kommer arbetsmiljön och lönen utvecklas i samma riktning. Idag är medellönen för elevassistenter m.fl. 24 900 kronor i månaden. Den kan variera 3 600 kronor beroende på utbildningsnivå. Kontinuerlig utbildning och yrkesutveckling måste löna sig.

Kommunal har startat ett utvecklingsarbete för att förtydliga yrkesrollerna och höja yrkesstatusen genom att stärka kopplingen mellan uppdrag, yrkestitel och utbildning.

Utbildning

En utbildning som förbereder arbetstagarna för arbete i läroplansstyrda verksamheter är avgörande för deras möjlighet att på bästa sätt kunna möta eleverna utifrån deras olika förutsättningar och behov. Utbildning är också viktigt för att ta rätt ansvar och känna till gränserna för skolans uppdrag. Idag saknar majoriteten av de som arbetar med ett pedagogiskt och socialt uppdrag en utbildning för att arbeta med barn och unga.

Arbetstid

Yrkesgruppernas arbete är avgörande för kontinuiteten i verksamheterna och för att eleverna ska få stöd när det behövs. Om arbetstagarna får en trygga anställningar, blir också eleverna tryggare.

Rapporten visar dock att otrygga anställningar är ett utbrett problem i skolan. Nära hälften av de som arbetar med ett pedagogiskt och socialt uppdrag i skolan har en tidsbegränsad anställning och ännu fler arbetar deltid. Över 70 procent vill ha en tillsvidareanställning. Hela 31 procent vet inte om de kommer få arbeta kvar hos sin arbetsgivare nästa år.

Över hälften – och allt fler – av dem som arbetar i grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet byter mellan verksamheter och yrkesroller under en och samma dag, ofta utan tid för planering eller ställtid - en situation som bidrar till otydliga yrkesrollerna och till en otrygg arbetsmiljö.

Arbetsmiljö

En god arbetsmiljö är en förutsättning för friska arbetsplatser av hög kvalitet. Många skolor och fritidshem möter tyvärr inte utmaningarna i arbetsmiljön, vilket leder till att yrkesgrupperna är överrepresenterade i sjukfrånvarostatistiken. 
Stora klasser, höga ljudnivåer och dålig bemanning är några av problemen. När anställningarna är otrygga finns det risk att få vågar påtala arbetsmiljöproblem på grund av rädsla att förlora sin anställning. 

Många förväntas idag utföra många olika arbetsuppgifter inom olika verksamheter under samma arbetsdag, ofta utan planeringstid och tid för samverkan med arbetslaget. Utöver det egentliga uppdraget får många hoppa in som lärarvikarier. I Kommunals medlemsenkät uppgav 65 procent av dem som hoppade in som lärarvikarier att de varken fick stöd från rektorn, vikarie för sin ursprungliga tjänst, planeringstid eller lönepåslag när de arbetade som lärarvikarie.

Samtidigt är hot och våld ett växande problem i skolan. Mellan 2015 och 2020 gjordes 654 anmälningar om arbetsolyckor med sjukfrånvaro. Gruppen elevassistenter m.fl. är mest utsatt. 

Rapportens resultat i korthet

  • Mångfalden av titlar bidrar till de otydliga yrkesrollerna. Mångfalden gör det även svårt att få en heltäckande bild över hur många som arbetar med ett pedagogiskt och socialt uppdrag i skolan.
  • Nära 77 procent av de som är anställda som elevassistenter m.fl. saknar utbildning att arbeta med barn och unga. Elevassistenter m.fl. är SCBs klassificering och innefattar lärarassistenter, klassmorfar, resurspersonal m.fl.
  • 43 procent av personalen inklusive lärarna i fritidshemmen, saknar en utbildning för att arbeta med barn och unga. Andelen som saknar utbildning har ökat de senaste tio åren.
  • I dag har 46,5 procent av samtliga elevassistenter m.fl. en visstidsanställning.
  • 31 procent av medlemmarna vet inte om de kommer få arbeta kvar hos sin arbetsgivare nästa år.
  • 57 procent av samtliga elevassistenter m.fl. arbetar deltid.
  • Bland de medlemmar som är anställda som lärarassistenter arbetar 33 procent som lärarvikarie varje vecka. Bland elevassistenterna arbetade 18 procent som lärarvikarie varje vecka.
  • 65 procent av samtliga som arbetade som lärarvikarier, uppgav att de inte fick stöd från rektorn, vikarie för sin ursprungliga tjänst, planeringstid eller lönepåslag.
  • Elevassistenter m.fl. är de yrkesgrupper som i högst utsträckning utsätts för hot och våld i skolan.
  • Elevassistenter m.fl. är tydligt överrepresenterade i statistiken över sjukfrånvaro. Antal startade sjukdomsfall per 1 000 sysselsatta elevassistenter m.fl. var 122 (jämfört med arbetsmarknaden totalt, 94,5 per 1 000).

Kommunals krav som presenteras genom rapporten, syftar till att stärka yrkesgruppernas roller i skolan och fritidshemmet samt öka kvaliteten i verksamheterna. Framtidens skola och fritidshem klarar sig inte utan personal med pedagogisk och social kompetens. Därför krävs omfattande satsningar på yrkesgrupperna och utökade resurser samt långsiktig finansiering av skolan och fritidshemmen för att fler ska kunna anställas och anställningsvillkoren samt arbetsmiljön ska kunna förbättras. 

Dela sidan

Kontakta Kommunal

Har du frågor om medlemskap eller behöver du hjälp i något som rör ditt arbetsliv? Ring, så hjälper vi dig!

010-442 70 00Öppettider och andra kontaktvägar