Hoppa över menyn och gå direkt till innehållet

Kommunalrådet Elin på besök i verkligheten

Kommunalrådet Elin Gustafsson och sektionsordförande Annika Plym Olsson
Kommunalrådet Elin Gustavsson på praktik hos sektionsordförande Annika Plym Olsson
Foto: Monica Brundin Danielsson
Kommunalrådet Elin Gustafsson och sektionsordförande Annika Plym Olsson
Sektionsordförande Annika Plym Olsson och kommunalrådet Elin Gustafsson tar en svängom med en av de boende.
Foto: Monica Brundin Danielsson
2018-06-20
De har letat efter bortsprungna byxor. Fixat frukost och tagit sig en sväng om med en av de boende. Kommunalrådet Elin Gustafsson i Lund är på praktik tillsammans med Annika Plym Olsson, sektionsordförande i Lund kommun.

 

Halv sju träffas Elin och Annika utanför Höjeågården i Lund. Här har Annika sin arbetsplats, på avdelningen för växelboende.

- Det är perfekt, säger Elin och berättare att hon, morgonpigg som hon är, vanligtvis är först på jobbet i Rådhuset i Lund.

Elin Gustafsson är socialdemokratiskt kommunalråd i Lund. Hon har plats fyra på riksdagslistan inför valet den 9 september och hon är ordförande i S-kvinnor i Skåne. Djupt engagerad i den ideologiska tanken om generell välfärd och jämställdhet.

I dag diskar hon. Och plockar med frukosten. Till yrket är hon kock.

- Jag har länge velat följa med ut så här och göra något, vara en del av arbetsdagen. Inte bara komma på besök. Jag och Annika har pratat en del om det och nu passade det så bra eftersom hon går in och arbetar på sommaren.

Annika nickar instämmande. De har redan hunnit prata en del, om arbetstidsavtal, arbetsmiljö, arbetskläder inom förskolan och andra gemensamma frågor. Och så har de arbetat. Båda i kommunens arbetskläder. Blå byxor och röda tröjor.

Till växelboendet på Höjeågården kommer människor för att bo en vecka eller två för att den anhörige där hemma ska få avlastning. Det finns åtta platser och Annika tycker att det är som ett pensionat och hon går alltid in och jobbar på sommaren bara för att det är så roligt.

- Det är roligt att jobba fackligt och där tror jag att jag gör skillnad för många men resultatet kan ibland dröja flera år. Här gör jag skillnad direkt för enskilda människor, säger hon.

Kaffet står på bordet. De boende har ätit frukost. Någon sitter ute i trädgården, någon har dragit sig tillbaka till sitt rum och mannen vars byxor var på rymmen dröjer sig kvar tillsammans med Annikas kollega som då och då klappar honom över handryggen.

Vi pratar om det stundande valet. Om opinionsmätningar och om det politiska motståndet.

-Jag slutar inte att tro på det jag gör för att opinionssiffrorna går ner. Jag vet att när vi fokuserar på de frågor som är ideologiskt viktiga så får vi med oss människor, väljare, säger Elin.

- Vi behöver ta tillbaka utrymmet och återta problemformuleringen så att inte alliansen och SD får den möjligheten. Sanningen är att de vill försämra akassan, lagen om anställningsskydd och arbetsmiljön. Speciellt SD är det mest arbetarfientliga partiet.

- Jag blir glad när Löfvén säger att valet är som en folkomröstning om välfärden. För det är precis det det handlar om. Välfärden.

Elin brinner för politiken och har ett ideologiskt djup. Ända sen hon var liten har hon reagerat och agerat mot orättvisor. Hon såg sina egna föräldrar slita ut sig. Såg pappan lägga sig rakt ner på golvet för att sträcka ut efter en hård arbetsdag. Hon vill inte att det ska vara så och säger självkritiskt att socialdemokraterna måste bli tydliga och ta diskussionerna ute på arbetsplatserna. Med arbetarna, där SD har allt fler väljare.

- Någon måste våga ifrågasätta och sätta emot. Här har LO varit mycket tydligare än vad vi varit i partiet.

I Lund strider hon för att behålla det kommunala arbetstidsavtalet som säger att de som jobbar i vården har en veckoarbetstid på 36.20 timmar. För det blir hon kallad fackpamp och anklagad för att sitta i fackets knä. Det gör henne inget.

- Vi har avstått lön och andra förmåner för att få det avtalet. Vill arbetsgivaren ändra på det så måste vi få kompensation, säger Annika.

- Välfärden är ingen stel organisation. Den består av människor som möter andra människor, säger Elin, det behöver vi prata om. Och jag vill vara med och förändra och förbättra livet för människor. Det är en trygghet för människor med ett samhälle som finns där.

Från mediaspelaren kommer det sköna dansvänliga toner – leende guldbruna ögon, har jag förälskat mig i. Annika tar en svängom med mannen i rullstol som suttit i samvaron. Snart är det lunch och klockan två är arbetsdagen slut.

- Vi får inte låta oss slås ner och istället titta på vad vi har gjort och visa vad som är nästa steg, säger Elin Gustafsson.