Hoppa över menyn och gå direkt till innehållet
Anpassa

Facklig framgång: Äntligen skyddas alla Göteborgs spårvagnsförare fullt ut

Bildtext: Göteborgs spårvagnsförare vann striden! Porträttbild: skyddsombud Johan Kanmert
Johan Kanmert, skyddsombud Göteborgs Spårvägar
Foto: Privat
2020-05-25
Efter hot om skyddsstopp mot Göteborgs Spårvägar tisdagen den 19 maj, och därmed hot om totalt stopp i spårvagnstrafiken i Göteborg och Mölndal, enades parterna om en tidsfrist för arbetsgivaren på 24 timmar. Morgonen därpå hade Göteborgs Spårvägar åtgärdat arbetsmiljöproblemen, och skyddsstoppet kunde avblåsas.

Den 22 mars i år lade skyddsombud på Göteborgs Spårvägar en 6:6 a på sin arbetsgivare, då man inte ansåg att förarna skyddades ordentligt emot covid-19 under så kallade passresor, alltså förflyttningar i tjänsten när man går på och av pass, och byter förare.

Man ville helt enkelt säkerställa en trygg arbetsmiljö för förarna under hela arbetstiden, och inte bara under själva framförandet av vagnarna.

Problemet vi haft är att arbetsgivaren inte har velat spärra av framdörrarna och en bit bak i vagnarna, för säkra passresor i tjänsten. Vi har fått blankt nej till de här åtgärderna tidigare.

Det säger Johan Kanmert, skyddsombud på Göteborgs Spårvägar. Han tillägger att det också finns vagnar i trafik från 60- och 70-talen som inte har helt täta förarhytter. "Det är orimligt att man ska behöva åka oskyddad i tjänsten under pågående pandemi."

Resultatlöst riskanalysmöte

Johan berättar om hur det, efter att skyddsombuden lämnat in sin framställan, i princip inte hände någonting alls. Man genomförde visserligen ett riskanalysmöte den 24 mars, men då hävdade Göteborgs Spårvägar att det var för riskfyllt att stänga av framdörrarna, för att förarna då skulle få det svårare att ta sig ut vid en eventuell nödsituation. Det kallar Johan Kanmert för ett kvasiargument.

Man ska ha stor respekt för nödsituationer, men det är hur lätt som helst att ta sig ut även om dörren är låst. Det handlar om att slita bort ett band eller om att vrida om en nyckel. Det klarar man.

Sista vapnet

Det var först fredagen den 15 maj som skyddsombud och arbetsgivare äntligen satte sig ner och pratade igenom vad som behövde göras för att skydda personalen fullt ut.

"Då sa Göteborgs Spårvägar att de ändrat sig och ville tillåta någon form av åtgärd", berättar Johan, och fortsätter,  "Vi gjorde en väldigt detaljerad undersökning om hur det skulle genomföras i praktiken. Trots det hände ingenting på flera dagar, och på tisdagen den 19 maj kände vi oss tvingade att ta till vårt sista vapen, och lägga ett skyddsstopp."

Tidsaspekten avgjorde

Johan Kanmert säger att anledningen till att man valde att lägga stoppet var att man befarade att processen skulle "dras i långbänk". Man upplevde att det av arbetsgivaren framställdes som bekymmersamt hur skyltar skulle se ut, var de skulle tryckas, vem som skulle sätta upp dem och var de skulle sitta. "Det var också tveksamheter kring var avspärrningarna skulle sitta. Det hade förmodligen tagit tid att fatta alla de besluten", säger Johan. Tid man inte ansåg fanns.

Skyddstoppet var tänkt att träda i kraft den 19 maj, klockan 15.00, och skulle gälla all spårvagnstrafik i Göteborg och Mölndal. Hotet om skyddsstopp blev början till slutet på tvisten.

"Ge oss 24 timmar"

Göteborgs Spårvägar kallade nu snabbt till möte med skyddsombuden. Ett möte under vilket Johan och hans kollegor var tydliga med att bollen låg hos arbetsgivaren. Vd:n Hans Nilsson var angelägen om att lösa konflikten och sa: "Vi behöver 24 timmar på oss. Ge oss till i morgon klockan 15." 

Och så blev det. Skyddstoppet flyttades fram ett dygn, men redan på morgonen den 20 maj hade Göteborgs Spårvägar åtgärdat alla vagnar och skyddsstoppet kunde blåsas av. 

En halv seger

Numera skyddas alltså spårvagnsförarna bättre emot smitta av covid-19, både under resor i tjänsten och under framförande av vagnar i trafik. Så långt är Johan Kanmert och hans kollegor nöjda och glada. Dock kunde man, enligt Johan, ha önskat sig en mycket smidigare kommunikation och ett betydligt snabbare åtgärdsförfarande.

Historiebeskrivningen kring hur dialogen har fungerat mellan oss och arbetsgivaren ser helt olika ut. 

Johan är glad över att att arbetsgivaren lyssnade till slut, men han är forsatt kritisk till hur man hanterat ärendet.

"Vi har lite svårt att se det som en seger, eftersom vi tvingades ta till den absolut sista åtgärden som arbetsmiljölagen ger oss möjlighet att vidta. Dessutom borde det skett minst två månader tidigare. Vi är heller inte helt överens om historien i ärendet med GSAB, men väl om nutiden och förhoppningsvis om framtiden", avslutar Johan Kanmert, som nu får pusta ut efter det stora medieuppbåd som av förklarliga skäl inte lät vänta på sig när det blåste hårda vindar kring infrastrukturens hjärta i vårt kära Göteborg.

Har du också varit med och drivit igenom en förändring på din arbetsplats? Dela med dig och inspirera andra genom att skicka in din fackliga framgång till Kommunals Framgångslåda.

TILL FRAMGÅNGSLÅDAN