Energiskt fackligt arbete gav 100 000 kronor
Ett hundra tusen kronor. Så mycket får undersköterskan Abdennour Tawssi i ersättning för övertid och förskjuten arbetstid. Pengar som arbetsgivaren, om den följt kollektivavtalet, skulle ha betalt för länge sen, men som krävde att fackliga företrädare gjorde ett gigantiskt detektivarbete och satt i oändliga överläggningar.
De var på väg att ge upp. Då hade de fackliga företrädarna på sektion Malmö vård och omsorg, Ewa Ljungberg och Åse Svensson haft sex överläggningar med representanter för arbetsgivaren Malmö stad och inte kommit en enda millimeter.
- Vi stod riktigt långt ifrån varandra. Arbetsgivaren tyckte att Abdennour arbetat 80 timmar övertid. Vi hade hittat någonstans mellan 200 och 250 timmar, berättar Ewa Ljungberg.
Det var av en händelse, i ett möte med medlemmen som Åse Svensson upptäckte att allt inte stod rätt till. Att arbetsgivaren gömde övertidstimmar och struntade i arbetstidslagen.
Abdennour hade däremot koll. Han skickade alla sina uppgifter, scheman och personliga anteckningar till sektionen där Åse och Ewa kunde bekräfta hans uppgifter genom att mata in både grundschemat och verkligheten i arbetsgivarens schemamall. Det visade sig, förutom mängden övertidstimmar, att sektionschefen varken följt arbetsmiljölagen eller arbetstidslagen.
- Jag gick kanske på mitt grundschema en vecka, sen var det bara en massa byten av turer och förskjuten arbetstid. Ibland skickade chefen hem mig klockan elva och sa att jag fick komma tillbaka klockan tre, berättar Abdennour Tawassi.
Efter alla överläggningar ville Åse Svensson och Ewa Ljungberg avsluta överläggningarna. Få en underskrift på protokollet och ta ärendet vidare till ombudsman på avdelning Skåne. Men så hörde enhetschefen på HR-avdelningen av sig och ville ta det en runda till. Så de gick till förhandlingsbordet en sista gång och plötsligt hade avståndet försvunnit och Kommunals företrädare kunde lämna rummet med den summan som de räknat ut för medlemmens skull.
- Vi fick också med att sektionschefen ska ha utbildning i lagar och avtal, både arbetsrätt och arbetsmiljölagen, berättar Ewa Ljungberg.
De fackliga företrädarna vet att det finns fler medlemmar på arbetsplatsen som inte heller fått den ersättning de har rätt till. Och det väntar på att de ska ta kontakt.
- Det är ingen hälsosam arbetsplats och många är rädda, berättar Ewa.
Men var inte du rädd Abdennour?
- Vad skulle jag vara rädd för. När jag bara var ett litet barn levde jag ensam på gatan i Spanien efter att jag lämnat Marocko och innan jag kom till Sverige.
- Det finns de som säger att facket inte gör någonting. Men det är inte sant. Jag hade aldrig kunnat klara det här själv, säger Abdennour.
- Nu kan jag hjälpa min mamma och mina syskon i Marocko. De lever mycket fattigt.
Ewa Ljungberg och Åse Svensson svävade efter den sista överläggningen med arbetsgivaren som på moln och de frågade sig vem som skulle kunna plocka ner dem på jorden igen.
- Vi var så enormt glada över att en medlem fått sina rättigheter. Det är sådana här framgångar som ger oss mod och ork att arbeta vidare, säger de.
