2015 släppte Kommunal rapporten ”Trygga famnar är inte utbytbara.” som pekade på några stora problem i förskolan.
Bland problemen var dessa utmärkande:
• Barnskötare har ofta otrygga anställningar.
• Andelen outbildade i förskolan ökar.
Den som arbetar i förskolan blev verkligen inte förvånad över rapportens slutsatser. Andra problem än de ovan är alltför stora barngrupper, personalbrist och hårda arbetsvillkor. Barnskötarna är en grupp som ofta upplever sig bortglömda, underbetalda och utarbetade.
I samband med rapportsläppet föreslog Kommunal konkreta förslag som skulle förbättra situationen för alla som arbetar i förskolan:
• Inför rekommendation om barngruppstorlek. 12 barn i småbarnsgrupp (1–3 år) och 15 barn i storbarnsgrupp (4–5 år).
• Anställ tre pedagoger per barngrupp, i normalfallet en förskollärare och två barnskötare.
• Ge barnen kontinuitet genom att anställa barnskötare på fasta heltidstjänster.
De två första punkterna har Regeringen tagit till sig, grupperna ska minska och andelen utbildade i förskolan ska öka. Den tredje punkten händer det tyvärr inte så mycket med.
Barnskötarens roll på förskolan är oerhört viktig. För att säkra kompetensen hos de som är barnskötare idag och samtidigt kunna rekrytera inför framtidens ökade behov måste arbetsgivarna se till att yrket blir mer attraktivt. Barnskötarnas yrkesskicklighet ska belönas med fasta anställningar och bättre villkor. Det är en bit kvar tills barnskötare blir ett drömjobb, men lösningarna finns där. Det är bara att sätta igång.