Hoppa över menyn och gå direkt till innehåller
Anpassa

Den svenska modellen

I Sverige har vi ett unikt sätt att styra över löner och andra arbetsvillkor på arbetsmarknaden. Den svenska modellen innebär att det är arbetsgivarnas organisationer och fackföreningarna som gemensamt förhandlar om vad som gäller kring löner och villkor.

I Sverige har vi haft den här modellen sedan 1938, då det första kollektivavtalet tecknades av LO och SAF i Saltsjöbaden.

Det finns en lagstiftning kring arbetet, men den gäller anställningsskydd, arbetstid, semester och annan ledighet. Vi har alltså ingen lag om minimilön till exempel.

Därför fungerar den svenska modellen

Här, och i de andra nordiska länderna, är arbetsmarknadens parter starka, och många är medlemmar i facket. Om många färre väljer att bli medlemmar, kan inte fackförbunden sägas representera dem och den svenska modellen faller.

Den svenska modellen ifrågasatt

2010 klubbade den svenska riksdagen igenom den så kallade Lavallagen, som bestämmer hur utländsk arbetskraft ska behandlas i Sverige. Lagen kom till efter det att EG-domstolen slagit fast att fackförbundet Byggnads blockad av ett lettiskt skolbygge i Vaxholm stred mot EU-rätten. Byggnads hade menat att de lettiska byggarbetarna skulle ha lön enligt svenskt kollektivavtal när de jobbade i Sverige, annars var det fråga om lönedumpning.  Meningarna går isär om hur Lavallagen förhåller sig till den svenska modellen och till EU:s utstationeringsdirektiv. LO och Socialdemokraterna har förklarat att de vill riva upp lagen.