Krisberedskap och det offentliga kökets roll
Blogginlägg
I händelse av kris är det avgörande att matförsörjningen i och genom de offentliga köken fungerar – annars riskerar vi hälsan för många utsatta grupper. Krisberedskap är inte en lyx utan en nödvändighet och matförsörjningen sätts allt oftare på prov, inte minst på grund av klimatförändringarna.
Sedan 1997 har vi tredje torsdagen i oktober firat ”Måltidens dag” efter initiativ av Måltidsakademien. För Kommunals vidkommande vill vi lyfta alla som lagar mat och arbetar i offentliga kök, men dagen berör såklart även alla de som äter, transporterar och forskar om mat.
Sedan kalla krigets dagar har världen förändrats på många sätt, och även om vi inte befinner oss i det värsta tänkbara scenariot, är det viktigt att reflektera över hur samhället, och särskilt det offentliga köket, skulle klara av att hantera störningar och kriser. I händelse av att regeringen beslutar om mobilisering eller om samhällsstörningar uppstår, är det avgörande att det offentliga köket har en välplanerad kontinuitetsplan för att säkerställa att matförsörjningen till skola, vård och omsorg inte avbryts.
Ett exempel som kan belysa vikten av sådana planer är det oväntade snöovädret som drabbade Gävle år 2022. Kraftig nederbörd och vind kombinerat med bristande snöröjning ledde till att vägar blev obrukbara och samhällsfunktioner stördes. I en situation som denna visade det sig vara kritiskt att det fanns alternativa rutiner och resurser på plats. Skolor höll sina lokaler öppna för att skydda eleverna från utomhusväntan och allmänheten uppmanades att undvika onödiga resor. Även om situationen löste sig relativt snabbt och inga kontinuitetsplaner behövde aktiveras, ger detta händelseförlopp insikter om behovet av förberedelser. En kontinuitetsplan innehåller information som hjälper personalen att veta vad den ska göra vid en störning i en samhällsviktig verksamhet. Syftet är att kunna upprätthålla verksamheten på en acceptabel nivå och att kunna återställa verksamheten så fort som möjligt.
Välkoordinerade insatser krävs
Livsmedelsverket betonar på sin hemsida vikten av offentliga måltider för sårbara grupper och poängterar att det krävs en välkoordinerad insats om störningar uppstår. Sådana störningar kan inkludera allt från brist på diskutrymme till strömavbrott eller vattenbrist. För att möta dessa utmaningar behöver det offentliga köket investera i alternativa lösningar, såsom engångsartiklar om diskkapaciteten begränsas, eller säkerställa tillgång till vatten genom reservlager. Dessutom måste personalen vara förberedd med reservbelysning för att kunna fortsätta matlagningen även om strömmen går.
Det offentliga köket har en viktig roll att spela när det gäller att se till att sårbara grupper fortfarande kan få tillgång till mat och dryck i tider av störningar och kriser.
Under pågående pandemi har vi sett hur efterfrågan på hygienartiklar har påverkat tillgängligheten av sådana produkter. Även under kriser måste det finnas tillräckligt med rengöringsmedel för att bibehålla livsmedelssäkerheten.
Det är inte bara materiella resurser som är viktiga i krisberedskapen, utan även samverkan och planering mellan olika aktörer. Det är tydligt att det behövs bättre samverkanskartor och rutiner mellan olika sektorer såsom fastighet och drift, leverantörer av livsmedel och slutmottagare som skola, äldreomsorg och sjukhus.
Tillagning av krismåltider
En annan aspekt är utvecklingen av "krismåltider" eller "kris-rätter". Vilka råvaror skulle användas i dessa måltider? Kan de tillagas med begränsad personalstyrka och utan strömförsörjning? Sådana frågor är avgörande för att säkerställa att våra mest utsatta grupper kan få tillgång till mat även i händelse av störningar. Därför är det viktigt att kockar och måltidspersonal inom förskolor och äldreomsorg har övat och testat sådana scenarier.
En viktig aspekt som förändrats sedan kalla kriget är vårt sätt att producera och leverera varor. Lagerhållning har blivit mer resurskrävande, och många verksamheter förlitar sig på färskvaror och just-in-time leveranser vilket gör dem sårbara vid samhällsstörningar. En del måltidsorganisationer har börjat bygga upp lager och diversifiera sina leverantörer för att öka flexibiliteten och motståndskraften.
Extremväder kan påverka tillgången till mat
I en tid då samhällen över hela världen står inför alltmer oförutsägbara och extrema väderhändelser är det ännu viktigare att reflektera över våra förmågor att hantera kriser. I skuggan av de pågående översvämningarna som har drabbat både Oslo och delar av Värmland, får vi en påminnelse om att vi inte kan förutse när och hur samhället kan drabbas av störningar. Dessa händelser visar på vikten av att vara förberedda på en bred skala av möjliga kriser, inklusive de som påverkar det offentliga köket.
Värmland har som sagt drabbats av kraftiga översvämningar och detta har påverkat både boende och verksamheter. I situationer som dessa kan tillgång till mat vara en utmaning, särskilt om transportvägar är blockerade eller infrastrukturen är nedsatt. För att hantera dessa utmaningar är det viktigt att det offentliga köket har utarbetade strategier för att hantera kriser. Dessa strategier kan inkludera att ha reservresurser såsom engångsartiklar och vattendunkar samt att kunna tillreda måltider med minimala resurser och i avsaknad av strömförsörjning.
Den nuvarande globala situationen med pandemier och andra potentiella hot påminner oss om att vi måste vara redo för en mängd olika scenarier.
Samtidigt som vi tittar på de pågående översvämningarna och deras påverkan på samhället, är det värt att notera att krisberedskap inte bara handlar om att hantera extrema väderhändelser. Den nuvarande globala situationen med pandemier och andra potentiella hot påminner oss om att vi måste vara redo för en mängd olika scenarier. Det inkluderar att kunna hantera störningar i leveranskedjor, säkerställa hygien och säkerhet samt att ha alternativa rutiner på plats för att bibehålla livsmedelsförsörjningen till vårdinstitutioner och skolor.
I slutändan är budskapet tydligt: krisberedskap är inte en lyx, det är en nödvändighet. Det offentliga köket har en viktig roll att spela när det gäller att se till att sårbara grupper fortfarande kan få tillgång till mat och dryck i tider av störningar och kriser. Genom att vara förberedda och planera för olika scenarier kan vi minimera de negativa konsekvenserna av dessa händelser och ge våra samhällen den stabilitet och stöd de behöver när det behövs som mest.
Det offentliga köket måste ha yrkesutbildad kökspersonal och välplanerade kontinuitetsplaner samt resurser på plats för att hantera olika typer av störningar och kriser. Genom samverkan, övning och förberedelser kan vi säkerställa att matförsörjningen till våra mest sårbara grupper upprätthålls även i oväntade och utmanande situationer.
Relaterat innehåll
Blogginlägg av Hans Kotzan
Sveriges civilförsvar måste stärkas
Sverige är beroende av ett starkt civilförsvar med en aktiv räddningstjänst för att hantera olika typer av kriser. Kommunal organiserar anställda inom räddningstjänsten – medlemmar som varje dag bidrar till ett tryggare Sverige. Vi välkomnar utredningen ”Stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap” som nu gått ut på remiss, men med ett par viktiga medskick.
Blogginlägg av Sofia Lindqvist
Investeringar i välfärden är avgörande för klimatomställningen
Välfärden är avgörande för att Sverige ska kunna nå de klimatpolitiska målen. Samtidigt har kommunerna och regionerna svårt att få ihop sin ekonomi. I stället för att investera i välfärden och andra nödvändiga sektorer i omställningen, gör regeringens politik idag att utsläppen riskerar att öka. Regeringen måste snabbt vända utvecklingen och investera i ett gott samhälle för oss och kommande generationer.
