Kommer nästa regering att göra något åt krisen i välfärden?
Blogginlägg
Pandemin avslöjade välfärdens brister och skapade en bred politisk insikt om behovet av förändring. Men trots viktiga reformer har verkligheten för välfärdens anställda fortsatt att bli sämre under den Tidö-regeringens mandatperiod. Frågan inför nästa val är därför enkel: kommer nästa regering att nöja sig med att se krisen eller också göra något åt den?
Kommunal gick in i år 2022 med hopp. Efter två år av pandemi hade det blivit tydligt för alla vilken roll välfärden spelade för ett fungerande samhälle. Coronakommissionen slog fast att de strukturella bristerna i äldreomsorgen var en avgörande faktor till den höga dödligheten bland äldre i Sverige. Liksom att vår möjlighet att hålla förskolorna öppna, var en avgörande faktor till att svensk ekonomi och arbetsmarknad drabbades i lägre utsträckning. Regeringen lade fram förslag om en ny äldreomsorgslag. Och äntligen kändes det inte längre som att det bara var Kommunal och pensionärsorganisationerna som stod på äldreomsorgens sida.
Men så hände något. Ett regeringsskifte.
Efter fyra år med Tidöregeringen kan vi konstatera att många av krisformuleringarna från pandemiåren har påverkat mandatperioden och de politiska förslagen. Många bra och viktiga reformer har trätt i kraft såsom fast omsorgskontakt på särskilt boende,språkkrav i äldreomsorgen och skyddad yrkestitel för undersköterskor. Regeringen har även tillsatt en uppsjö av utredningar för att stärka upp skolan och förskolan, där Kommunals krav på bemanningskrav i förskolan äntligen ligger på bordet som ett konkret förslag.
Men trots krisinsikt har utvecklingen på välfärdens arbetsplatser gått åt fel håll Kommunals medlemsundersökningar visar en negativ utveckling i stort sett alla områden. Fler är oroliga över att verksamheten de verkar i, fler är oroliga för att orka jobba till pension och många fler vill lämna sitt yrke. Det är dystra siffror för den politiker som är angelägen att värna välfärden och välfärdens kompetensförsörjning.
Dessa år kommer att gå till välfärdshistorien som mandatperioden då regeringen såg krisen – men inte klarade av att agera på den.
Av utvecklingen kan vi bara dra en slutsats: politiska ambitioner och träffsäkra problemformuleringar måste följas av ekonomiska resurser. Annars blir det ingen verklig förändring.
Dessa år kommer att gå till välfärdshistorien som mandatperioden då regeringen såg krisen – men inte klarade av att agera på den. När kommuner och regioner pressades av kostnadschocken kom varslen, uppsägningarna och nedskärningarna. Just när det fanns ett momentum att minska barngrupperna, höja personaltätheten och stärka välfärdens arbetsplatser valde regeringen att stå vid sidan av.
Välfärden behöver fler kollegor, inte färre. Ändå är 100 000 fler arbetslösa i dag än när Tidöregeringen tillträdde, samtidigt som många verksamheter har tvingats gå på knäna. I stället för att investera i välfärden har regeringen låtit krisen fördjupas – och dessutom försämrat tryggheten för många av dem som blivit av med jobbet genom nedtrappningen av a-kassa och aktivitetsstöd.
Så då står vi kvar här, fyra år senare. Med en bantad välfärd som samtidigt ska klara av att möta en åldrande befolkning, stora utvecklingsbehov i skolan, bränder, krig och klimathot.
Vi på Kommunal kräver att vi under nästa mandatperiod på riktigt kommer se höjda och indexerade statsbidrag till kommunerna, en säkerställd höjd bemanning och på riktigt ökade ambitioner för välfärden.
Vi kommer att fram till valet att publicera några texter här på vår blogg om vad som har hänt inom några av våra branscher och viktiga sakområden för Kommunal. Det som är viktiga frågor för Kommunals medlemmar är också viktiga frågor för välfärden.
Relaterat innehåll
Valet 2026
Vill du också se en stark välfärd som skapar trygghet och minskar klyftor i samhället? Nu har vi möjlighet att knuffa Sverige rätt riktning och se till att öka makten för partier som vill prioritera välfärden!
Blogginlägg av Torbjörn Dalin
Kommunsektorn har gått miste om 134 miljarder kronor
Förra veckan presenterades Ekonomirapporten från SKR. Rapporten publiceras två gånger per år och ger en lägesbild av kommunsektorns ekonomi. Föga överraskande så fastslår rapporten att kommuner och regioner befinner sig att i en ekonomiskt ansträngd situation, präglad av effekterna från flera år av lågkonjunktur, hög inflation och global osäkerhet.
