Kommunsektorn har gått miste om 134 miljarder kronor
Blogginlägg
Förra veckan presenterades Ekonomirapporten från SKR. Rapporten publiceras två gånger per år och ger en lägesbild av kommunsektorns ekonomi. Föga överraskande så fastslår rapporten att kommuner och regioner befinner sig att i en ekonomiskt ansträngd situation, präglad av effekterna från flera år av lågkonjunktur, hög inflation och global osäkerhet.
Det kanske mest intressanta går att läsa i Ekonomirapportens fördjupningskapitel om statens finansiering av välfärdens verksamheter de senaste 20 åren. Där visas bland annat att statsbidragen ”successivt urholkats i takt med pris- och löneökningar samt växande demografiska behov”. Ackumulerat, det vill säga samlat under hela perioden, har kommuner och regioner gått miste om 134 miljarder kronor på grund av att de generella statsbidragen inte är värdesäkrade. SKR påtalar också att när regeringar samtidigt kopplar nya satsningar, ofta via riktade statsbidrag, till ambitionshöjningar trots att de samlade resurserna inte ökar utan i vissa fall till och med minskar, så ökar förväntningarna på välfärden utan att det finns ekonomiska förutsättningar att befria dem.
SKR:s chefsekonom Emelie Värja säger i samband med att rapporten släpptes: ”Vi hör ofta om statliga satsningar på till exempel skola, vård och omsorg. Det går dock inte att se några verkliga ambitionshöjningar för välfärden genom att titta på de generella statsbidragens utveckling.”
En klar majoritet av medborgarna stödjer den svenska välfärdsmodellen och det är dags för politiker att visa sina rätta intentioner
Det här är helt i linje med vad Kommunal tidigare påtalat. I rapporten Balans på slak lina visar förbundet hur den bristande transparensen i ekonomistyrningen gör det möjligt för politiken att presentera ”satsningar” på välfärden även om de i praktiken innebär minskade resurser och nedskärningar. Det här är ett otyg och går tvärt emot kommuners och regioners behov av tydliga och långsiktiga förutsättningar för välfärdens finansiering.
Ytterst drabbar detta personalen, som tvingas göra samma arbete med färre kollegor, och medborgarna som får sämre tillgång till vård, skola och omsorg.
För att komma åt en del av problemet anser både Kommunal och SKR att statsbidragen måste värdesäkras. Här lyfter SKR behovet att statsbidragen behöver följa pris- och löneutvecklingen samt demografin. Kommunal menar att det även behöver finnas en konjunkturell del i statsbidragen för att motverka att kommuners och regioners ekonomiska förutsättningar förstärker konjunkturen.
En klar majoritet av medborgarna stödjer den svenska välfärdsmodellen och det är dags för politiker att visa sina rätta intentioner. Antingen står de upp för den svenska välfärden och visar med handling att de vill se en väl fungerande välfärdsstat, eller så får de helt enkelt vara tydliga med att de vill se en annan lösning. Den styvmoderliga behandlingen av välfärden måste få ett slut.
Relaterat innehåll
Balans på slak lina – ny rapport om välfärdens finansiering
Sveriges kommuner har över tid fått allt svårare att klara sitt välfärdsuppdrag. Minskade intäkter har resulterat i nedskärningar och personal som vittnar om allt mer pressade verksamheter. I en ny rapport visar Kommunal hur den bristande transparensen i ekonomistyrningen gör det möjligt för politiken att presentera ”satsningar” på välfärden som i praktiken innebär minskade medel och nedskärningar.
Blogginlägg av Torbjörn Dalin
Regeringens skattebroms hotar välfärden
Regeringen har tillsatt en utredning om skattebroms och skattesänkningspremie. Men i stället för att skapa rättvisa riskerar förslagen att straffa kommuner med sämre ekonomi – och försvaga välfärden.
