Skådespelet om friskolornas vinster
Blogginlägg
Idag överlämnades slutbetänkandet för den så kallade vinstutredningen som är en del av Liberalernas omtalade helrenovering av friskolesystemet. Det blir allt tydligare att hela reformeringen varit ett skådespel och att det kommer krävas ett regeringsskifte om elever och personal ska prioriteras framför vinstutdelningar.
För det första är det viktigt att veta att utredningen som presenterades idag inte berör huruvida vinster i förskola och skola är bra för kvaliteten eller inte (det har dock Kommunal utrett i rapporten Bäst i test, med ett mycket tydligt resultat). Den tidigare S-ledda regeringen tillsatte utredningen 2022 som leddes av Johan Ernestam (då utredare på Lärarförbundet) med uppdrag att utreda och föreslå hur ett vinstförbud skulle kunna se ut, men 2023 vände den nya regeringen upp och ner på steken. Man avpolletterade Ernestam och ersatte honom med Joakim Stymne som tidigare, bland mycket annat, varit verkställande chef för stiftelsen Fritt Näringsliv – en lobbyorganisation för marknadsekonomi och fri företagsamhet.
Direktiven förändrades också kraftigt och det nya uppdraget blev att komma med förslag på vissa begränsningar i vinstuttag vid nyetableringar och omfattande kvalitetsbrister – förslag som knappast kan ses som revolutionerande, men däremot självklara.
Därefter har vi fått bevittna ett skådespel där regeringen pratat om historiska reformer, utredningen kommit med ytterst modesta förslag på förändringar och Almega utbildning låtsats som att undergången från friskolorna är nära. Academedias börskurs är ett tydligt bevis på att så inte är fallet.
När Infostat för ett par månader sedan frågade allmänheten hur man såg på möjligheterna att göra vinst i förskolan var det enbart kristdemokratiska väljare som var positiva
Utredningen föreslår bland annat att det inte ska gå att starta, expandera eller köpa nya skolor om man driver andra verksamheter med allvarliga kvalitetsbrister. Man föreslår också att det inte ska vara möjligt att plocka ut vinst om man samtidigt har stora påtalade brister i verksamheten eller om man tar emot riktade statsbidrag för kvalitetshöjande insatser. Som sagt inga revolutionerande, om än självklara, förändringar.
Tanken med det ibland höga tonläget mellan regering och skolföretagen har naturligtvis varit att få det att se ut som att det faktiskt är förändringar på gång vilket ju en överhängande majoritet av Sveriges befolkning efterfrågar. När Infostat för ett par månader sedan frågade allmänheten hur man såg på möjligheterna att göra vinst i förskolan var det enbart kristdemokratiska väljare som var positiva (54 procent). Av samtliga svarande är det endast 25 procent som anser att förskolor ska få drivas med vinst.
Det är symboliskt att Liberalerna, som ju har alla ministerposter på utbildningsområdet och ansvarar för utredningen, inte har tillräckligt många svaranden för att redovisas.
Att partiet under Mohamsson deklarerat att man vill stoppa vinster i skolan är svårt att betrakta som något annat än en strategisk positionering snarare än en ideologisk ståndpunkt. När Socialdemokraterna testade Liberalernas nya position röstade L nej till vinstförbud med motiveringen att man ville lösa frågan på sin sida av politiken – något som Mohamsson naturligtvis vet inte kommer hända.
Utredningens förslag kommer, om de ens genomförs, inte innebära några påtagliga förändringar. Det kommer därför krävas ett regeringsskifte för att komma till bukt med vinstjakten som skadar både barn, elever och personal.
