Välfärdsskatt – en statlig inkomstskatt för ett permanent välfärdslyft
För Kommunal är det självklart att vård, skola och omsorg ska vara tillgängliga för alla på samma villkor. Det är behovet som ska styra, inte individens ekonomiska förutsättningar. För medlemmarna i Kommunal är det viktigt att en generell välfärd av hög kvalitet som finansieras via skattsedeln behålls också i en framtida skattereform.
Därför menar Kommunal att tre principer ska vara vägledande:
- Skattesystemet ska säkerställa den långsiktiga finansieringen av den svenska välfärden
- Skattesystemet ska garantera ekonomiska förutsättningar för att leverera en jämlik välfärd över hela landet
- Skattesystemet ska bidra till att minska klassklyftorna och öka jämställdheten i samhället.
Med stöd i dessa principer kan vi skapa en skattereform som bidrar till ett samhälle som håller ihop. Som bygger på tillit och trygghet – och som skapar tillväxt.
Kommunal ser bland annat följande utmaningar:
Kronisk underbemanning. Dagens underbemanning uppgår till fler än 50 000 heltidsanställda. För att åtgärda det krävs ett tillskott på minst 30 miljarder kronor. Vi pratar inte om ett framtida behov, utan behovet är här och nu.
Skilda ekonomiska förutsättningar i landet. Skillnader i skattekraft, demografi, och geografi, tillsammans med andra strukturella faktorer, påverkar förutsättningar och därmed kostnaderna för att erbjuda invånarna likvärdig välfärd.
Slutsatsen är att staten behöver ta ett större ansvar för vårt gemensamma intresse – en god välfärd i hela landet.
Därför föreslår Kommunal:
Välfärdsskatt.Förslaget innebär en skatt på fem procent på alla förvärvsinkomster. Skatten fördelas till kommuner och regioner utifrån antalet invånare. Fördelningen till kommuner och regioner ger möjlighet till skatteväxling mot den totala kommunala skattesatsen. Det innebär att skattesatsen som invånarna möter inte behöver bli högre än den högsta idag. För att säkerställa det bör ett tak införas.
Ny fastighetsskatt. Kommunal föreslår att det görs ett omtag när det gäller fastighetsskatten. Dagens regressiva fastighetsavgift bör ersättas av en progressiv skatt, med en höjd skattesats på fastigheter över 6,5 miljoner kronor.
Kommunal föreslår också att arvs- och gåvoskatten återinförs. Intäkterna skjuts till det kommunala utjämningssystemet. Dessa uppskattas tillsammans inbringa cirka 25 miljarder kronor.
Hela förslaget innebär att ett fåtal kommuner behöver höja sin skattesats för att nå samma intäkt som förut, dock som mest med en procentenhet. De ligger alla under medelskattesatsen i riket i dag och skulle fortsätta göra det. Övriga primärkommuner och samtliga regioner får möjlighet till ökad intäkt utan höjd skattenivå för invånarna.
Sammanfattningsvis innebär förslagen att skattekvoten höjs. Kommunal menar dock att det är nödvändigt. Annars riskerar den långvariga urholkningen av resurser, klyftorna mellan stad och land och den demografiska utvecklingen att slå sönder tilltron till vår välfärdsmodell.
