Tjänstledighet – vad gäller och när har du rätt till ledighet?
Vill du ta tjänstledigt? Tjänstledighet innebär att du är ledig från ditt arbete utan lön, men behåller din anställning. Kommunal förklarar reglerna för tjänstledighet, vad lagen säger och hur du ansöker om att vara ledig från jobbet.
Tjänstledighet – vad innebär det?
Tjänstledighet är ledighet från ditt arbete utan lön från din arbetsgivare. När du är tjänstledig har du kvar din anställning. Det finns flera olika anledningar till att vilja ta tjänstledigt, till exempel för att studera, starta företag eller arbeta med fackligt uppdrag. Beroende på vad du söker tjänstledigt för finns det olika regler.
Regler för tjänstledighet
Det finns olika typer av tjänstledighet, i vissa fall har du rätt enligt lag att få tjänstledigt och i andra fall är det helt upp till arbetsgivaren att godkänna tjänstledigheten. Detta kallas för rättighetsbaserad ledighet eller arbetsgivarprövad ledighet.
Rätt enligt lag att vara tjänstledig:
Vid studier
Du behöver inte säga upp dig från arbetet om du ska börja studera. Studieledighetslagen ger goda möjligheter att vara tjänstledig för studier. Studierna behöver inte ha någon anknytning till ditt nuvarande arbete eller yrke. Läs mer om att vara tjänstledig för att studera här.
Starta eget företag
Du kan ta upp till sex månaders tjänstledighet för att starta eget företag. Du måste meddela din arbetsgivare minst tre månader innan ledigheten börjar. Arbetsgivaren ska ge besked inom en månad efter din anmälan. Företaget får inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet eller orsaka stora problem för arbetsgivaren.
Vård av närstående
Enligt lag har du rätt att vara tjänstledig för vård av närstående, dagarna är begränsade. Mer information finns på Försäkringskassans hemsida.
Prova annat arbete vid sjukdom
I samband med längre sjukskrivning har du rätt enligt lag att vara ledig från ditt arbete för att pröva ett annat arbete. Detta görs i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Militärtjänstgöring
En anställd har rätt att vara ledig från sitt arbete för att tjänstgöra inom det svenska totalförsvaret. Militärtjänst i totalförsvaret innefattar allmän tjänsteplikt, värnplikt och civilplikt. Läs mer på Försvarsmaktens hemsida.
Politiska uppdrag
Du har alltid rätt att få tjänstledighet från ditt arbete för politiska uppdrag. Som anställd är det är viktigt att du ansöker och får ansökan beviljad av din arbetsgivare. Beroende på vad det är för politiska uppdrag så har du rätt att få tjänstledigt enligt olika lagar.
Fackliga uppdrag
Du har du rätt att jobba fackligt på betald arbetstid enligt Förtroendemannalagen, så länge du hanterar frågor som rör den egna arbetsplatsen och ditt uppdrag.
Du har rätt till tjänstledighet för facklig verksamhet utan direkt anknytning till den egna arbetsplatsen, men då utan betalning från arbetsgivaren.
Läs mer om vad som gäller när du är förtroendevald.
Källa: Lagar om tjänstledighet på riksdagens hemsida:
Lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning | Sveriges riksdag, Lagen om ledighet för närståendevård
Lagen om ledighet för att p.g.a. sjukdom prova annat arbete , Lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag inom EES, i Schweiz och i Förenade kungariket | Svensk författningssamling, Förtroendemannalagen, Kommunallagen
Upp till arbetsgivaren att godkänna tjänstledighet:
Allmän tjänstledighet
Du har ingen rätt i lagen att vara tjänstledig från ditt arbete för att till exempel resa eller göra något helt annat. Det är helt upp till arbetsgivaren att godkänna eller neka en sådan extra ledighet.
Tjänstledigt för att prova annat jobb
Det finns inte någon rätt till tjänstledighet för att prova ett annat arbete reglerad i varken lag eller kollektivavtal. Du kan ändå söka tjänstledigt, men om du får tjänstledigt eller inte är helt upp till arbetsgivaren.
Tjänstledighet i kollektivavtalet
I ditt kollektivavtal kan det finnas förtydligande vad som gäller kring tjänstledighet på just ditt arbete. I kollektivavtalet kan det även stå när du måste ansöka om tjänstledighet.
Inte medlem i facket än?
Få svar på dina frågor om lön och ledighet! Bli medlem i Kommunal och få trygghet och rådgivning.
Hur ansöker man om tjänstledighet?
Skriv alltid din ansökan om tjänstledighet skriftligt till din arbetsgivare.
I din ledighetsansökan skriver du:
Vad du söker tjänstledigt för
Skriv varför du söker tjänstledigt, är det till exempel för studier, starta eget företag eller för att studera på SFI?
Datum
Från och med vilket datum du behöver vara ledig.
När du planerar att komma tillbaka
Skriv när du planerar att komma tillbaka till arbetet efter tjänstledigheten.
Omfattning
I vilken omfattning (heltid, deltid). Om du ska vara deltidsledig, så behöver du vara tydlig med vilka dagar och tider det gäller.
Tjänstledighet för studier – vad gäller?
Vill du utbilda dig eller studera vidare? Du behöver inte säga upp dig från ditt jobb om du ska studera. Studieledighetslagen ger goda möjligheter att vara tjänstledig för studier. Studierna behöver inte ha någon anknytning till ditt nuvarande arbete eller yrke. Läs mer om att studera på Universitets- och högskolerådets hemsida.
Vänta inte tills antagningsbeskedet
Om du vill söka tjänstledigt för studier ska du inte vänta tills du fått ett antagningsbesked från en utbildning som du har sökt. I ansökan om tjänstledighet till din arbetsgivare kan du skriva att ansökan bara gäller om du kommer in på den utbildning du söker.
Krav för tjänstledighet för studier:
- Anställningstid: Du ska ha varit anställd hos samma arbetsgivare de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.
- Skriftlig ansökan: Du måste lämna en ansökan om ledighet för studier till din arbetsgivare. Skriv en skriftlig ansökan så snart du vet att du vill studera.
- Ansök i god tid: Det är bra att ge arbetsgivaren god tid att förbereda din ledighet. Då ökar chanserna att arbetsgivaren säger ja till ledigheten och du slipper skjuta upp dina studier.
Tips från rådgivarna på Kommunal
När du skriver ansökan till din arbetsgivare om ledighet för att studera, skriv ”Jag begär tjänstledigt för studier under förutsättning att jag kommer in på sökt utbildning”.
Då faller ansökan automatiskt om du inte blir antagen och du behöver inte vänta med ansökan på grund av att du inte vet om du kommer in eller inte.
Arbetsgivaren kan skjuta upp ledighet för studier
Arbetsgivaren får inte neka dig att vara ledig för studier. Men arbetsgivaren har enligt lagen rätt att skjuta upp din ledighet för studier i max sex månader.
Om arbetsgivaren säger nej till ledighet för studier måste den även tala om det för Kommunal om du är medlem. Arbetsgivaren måste förklara för dig och Kommunal varför den vill skjuta upp din ledighet. Om du nekas ledighet har Kommunal en vecka på sig att begära förhandling om det med arbetsgivaren.
Tjänstledighet för SFI
Om du har kommit in på kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI), eller motsvarande utbildning vid folkhögskola, så har du rätt att vara ledig från din anställning för att delta i undervisningen. Du behöver meddela din arbetsgivare senast en månad innan ledigheten ska börja, gör det skriftligt. Du har rätt enligt lagen Lag (1986:163) om rätt till ledighet för utbildning i svenska för invandrare
Tjänstledigt för deltidsstudier
Om du är tjänstledig på deltid för studier så ska du informera din arbetsgivare tydligt vilka dagar du behöver vara ledig. Du är arbetsskyldig under den tid du inte studerar vid deltidsstudier.
Tjänstledigt för fackliga studier
Om utbildningen till största del gäller fackliga frågor har du rätt till ledighet även som du inte har varit anställd i minst 6 månader (eller 12 månader senaste 24 månaderna).
Läs mer om andra typer av ledighet
Föräldraledighet
Du har rätt att vara ledig från arbetet, med eller utan föräldrapenning från Försäkringskassan, i samband med barns födsel och en tid därefter. Rätten till föräldraledighet regleras i lag.
Ledighet
Behöver du vara ledig från din anställning? Vad som gäller då beror på vilken slags ledighet du vill få. För vissa former av ledighet kan du ha rätt till ledig med lön, för andra inte.
Semester
Hur fungerar semester egentligen enligt semesterlagen? Här får du svar på vanliga frågor om semesterdagar, semesterersättning och vad som gäller om du blir sjuk under semestern. Vi förklarar dina rättigheter steg för steg.
Vad gäller under tjänstledigheten?
- När du är tjänstledig är du fortfarande anställd, men utan lön.
- När du är tjänstledig tjänar du oftast inte in några semesterdagar och tjänar inte in någon semesterlön. Det kan finnas undantag som för ledighet för facklig verksamhet eller fackliga studier, dessa är semesterlönegrundande enligt semesterlagen.
- När du är tjänstledig får du oftast inga pengar inbetalda till avtalspension.
- När du är tjänstledig pausas vissa förmåner som eventuella friskvårdsbidrag, fråga din arbetsgivare vad som gäller.
- Kolla i ditt kollektivavtal vad som gäller under tjästledighet på din arbetsplats eller hör av dig till Kommunal.
Du får inte diskrimineras för att du är tjänstledig
Din arbetsgivare får inte avsluta din anställning eller försämra dina anställningsvillkor för att du nyttjar din rätt att ta tjänstledigt enligt lagen. Skulle det hända så behöver du som medlem i Kommunal vända dig till ditt arbetsplatsombud eller din sektion för att få hjälp.
Vanliga frågor om tjänstledighet (FAQ)
Vissa ledigheter har du rätt till enligt lagen, andra är det upp till arbetsgivaren att godkänna.
Nej, du har inte rätt till tjänstledighet för att prova ett annat arbete, varken i lag eller kollektivavtal. Du kan ändå söka tjänstledigt, men om du får tjänstledigt eller inte är helt upp till arbetsgivaren.
Om du är tjänstledig från ditt jobb för till exempel studier och vill jobba hos en annan arbetsgivare under tjänstledigheten måste du stämma av med din arbetsgivare att det är okej.
Arbetsgivaren har rätt att neka dig att arbeta på annan arbetsplats men bör då själva kunna erbjuda dig likvärdigt arbete.
När du är tjänstledig för studier har du inte rätt att få arbeta hos din arbetsgivare på lovdagar. Men om du och arbetsgivaren kommer överens om det så är det ok!
Arbetsgivaren får inte neka dig att vara ledig för att studera. Men arbetsgivaren har enligt lagen rätt att skjuta upp din ledighet för studier i max sex månader.
Om arbetsgivaren säger nej till ledighet för studier måste den även tala om det för Kommunal. Arbetsgivaren måste förklara för dig och Kommunal varför den vill skjuta upp din ledighet. Om du nekas ledighet har Kommunal en vecka på sig att begära en överläggning med arbetsgivaren.
Du får avbryta studieledigheten och börja arbeta igen. I så fall måste du meddela det till din arbetsgivare 14 dagar i förväg. Om du varit ledig längre än ett år måste du säga till en månad i förväg. Om du bara är ledig för studier under en vecka får du avbryta och börja arbeta direkt.
Vanliga frågor om tjänstledighet och medlemskap i Kommunal
Ska du studera eller av annan orsak vara tjänstledig från din tjänst?
Då behöver inte avsluta ditt medlemskap för att du ska vara tjänstledig från din tjänst.
Du har fortfarande rätt att ta del av de medlemsförmåner och försäkringar du har genom Kommunal. Om den ersättning du får, till exempel studiemedlet, är lägre än din nuvarande lön kan det göra att din medlemsavgift blir sänkt. Du kan alltid logga in på Mina Sidor och ändra din aktuella inkomst.
Kontakta medlemscenter så får vi in de uppgifter vi behöver. Vi kommer då att registrera din frånvaro och se över betalsätt under frånvaron.
- Betalar du vanligtvis din medlemsavgift via löneavdrag kommer du att få hem avier under tiden du är borta från arbetet.
- Om din inkomst sänks kan det göra att din medlemsavgift också sänks. Du kan alltid ändra din aktuella inkomst på Mina Sidor.
Fler frågor om ledighet?
Välkommen att kontakta Kommunal om du har frågor eller funderingar. Kontakta din sektion eller fackliga rådgivarna på Kommunal Direkt på telefon 010-442 70 00
