Så lyckades Kommunals team på Södermalm med heltid som norm


2012 beslutades det att heltid skulle vara en rättighet i Stockholm stad. Åtta år senare så finns ingen som är ofrivilligt deltidsanställd i Södermalms stadsdelsförvaltning.

"Det här visar att det är fullt möjligt att det går att få heltid och om det går på Södermalm varför skulle det inte gå i Kista eller i Farsta eller i Hägersten-Liljeholmen", säger Ulf Bjerregaard, förhandlingsansvarig i Kommunals team på Södermalm.

Ulf Bjerregaard
I dag finns ingen ofrivillig deltidsanställd inom Södermalms stadsdelsförvaltning, men vägen dit var krokig. "Vi i Kommunal har lagt ner väldigt mycket arbete på det här", säger Ulf Bjerregaard, förhandlingsansvarig i Team Innerstaden.
Foto: Lotta Ljungberg/Kommunal

Det dåvarande finansborgarrådet i Stockholm stad, Sten Nordin (M), gick ut 2012 och sa att anställda inom förskolan, LSS, socialpsykiatrin och äldreomsorgen skulle ha rätt till heltid. Men vägen dit blev krokig. Utifrån det politiska beslutet startade Kommunal tillsammans med personalavdelningen på förvaltningen en arbetsgrupp för att nå målet om att ingen skulle behöva vara deltidsanställd mot sin vilja. Arbetet gick trögt i början.

Tufft på vård- och omsorgsboendena

Först 2015, då väljarna valt en ny politisk majoritet i Stockholm stad började det hända saker. Kommunals team började arbeta ihop med politikerna i stadsdelsnämnden.

– Vi fick en socialdemokratisk nämndordförande, Anders Göransson, som låg på från nämndens håll, säger Ulf Bjerregaard.

Inom hemtjänsten och på servicehusen gick det relativt lätt att införa heltid som norm. Däremot var det tuffare på vård- och omsorgsboendena.

– Det vi märkte i de olika förvaltningarna i Stockholms stad var att arbetsgivaren sa att nä, det är ingen som vill gå upp i tid, vi har nästan ingen ofrivillig deltid.

Arbetsplatserna kartlades

Ulf Bjerregaard och de andra förtroendevalda i teamet bestämde sig tillsammans med personalavdelningen att kartlägga hur det egentligen låg till. En enkät gick ut till cheferna som i sin tur fick gå till den anställda och alla som hade deltid var tvungna att svara.

När enkätsvaren kom in kunde gruppen se att de inte stämde med vad arbetsgivarna sagt.

– Det var uppåt tio gånger fler som ville gå upp i tid än vad arbetsgivaren hade gissat inledningsvis.. Men arbetsgivaren hade kanske erbjudit den anställda om att få gå upp i tid men med ett jättedåligt schema eller att den anställda skulle jobba på flera ställen. På vård- och omsorgsboenden ska man vara beredd på att jobba på flera våningsplan men arbetsgivaren kan inte tvinga en att jobba på flera olika arbetsplatser. Då måste de ha ett kollektivavtal om det med oss. Det här gjorde ju att vi kunde mäta hur många som var ofrivilligt deltidsanställda.

Något som hjälpte till var att den dåvarande regeringen gav ut något som hette statliga bemanningspengar som skulle användas inom äldreomsorgen. De pengarna användes delvis på Södermalm att få upp sysselsättningsgraden.

Pandemin ett argument för heltid

Ett exempel som Ulf Bjerregaard nämner är Magdalenagården. Boendet gick tillbaka i kommunal regi 2019 efter att ha legat ute på entreprenad i tio år. Där arbetade väldigt många ofrivilligt deltid.

– Då kändes det som om vi måste börja om, så vi jobbade ganska intensivt med det och i höstas fick alla tillsvidareanställda som ville gå upp i tid.

Även pandemin har gjort att det funnits ett ytterligare argument till varför det ska erbjudas heltid, anser Ulf Bjerregaard.

– Inom äldreomsorgen har man inte har särskilt höga löner och det blir ju ännu mindre inkomst om man har till exempel en 75-procentig tjänst. Det är väldigt svårt att klara ekonomin om man har det. Man är tvungen att jobba på flera arbeten. Och jobbar man på flera arbetsplatser ökar ju risken att man sprider smittan emellan.

Det finns fortfarande ofrivillig deltid på natten på framför allt äldreboendena, men teamet har bestämt sig för att inte jobba med den frågan utan vänta in när arbetstidsmåttet på natten sänks om ett år, enligt det kollektivavtal som kom i höstas.

– Det innebär ju en sänkning av heltidsmåttet för nattarbete till 34,2 timmar i veckan från 36,2. Det betyder att i princip alla kommer att ha heltid efter det.

Varför har ni lyckats så bra här på Södermalm?

– Vi i Kommunal har lagt ner väldigt mycket arbete på det här, fokuserat väldigt mycket och legat på hela tiden. Och sen har det ju också hjälpt till att politikerna skrivit i budgeten att det ska vara heltid som norm och vi har kunnat visa hela tiden att vi inte når dit. Sen har olika HR-personer varit intresserade av frågan och även chefer inom äldreomsorgen som tyckt att den varit viktigt och att vi haft en engagerad politik också.

– Jag tror att många fastnar i diskussioner om vilka konsekvenser heltid som norm får. Man pratar om vilka problem heltid som norm kanske kommer skapa. På Södermalm gjorde vi tvärtom, vi höjde upp sysselsättningsgraderna först och sedan tog vi tag i konsekvenserna för organisationen. Ingen är tvungen att arbeta heltid men ingen är heller tvungen att arbeta deltid.

Ändå tycker Ulf Bjerregaard att det tog för lång tid.

– Beslutet kom runt 2012-2013 och det är 2021 nu och på många förvaltningar i Stockholm stad är det inte genomfört, fast vi har kollektivavtal, fast vi har politiska beslut och man kan fråga sig vad det beror på.

Dela sidan

Kontakta Kommunal

Har du frågor om medlemskap eller behöver du hjälp i något som rör ditt arbetsliv? Ring, så hjälper vi dig!

010-442 70 00Öppettider och andra kontaktvägar