Rapport: Barnskötarnas roll, utbildning och yrkesutveckling - för en likvärdig förskola
Den här rapporten är en vägbeskrivning mot en mer likvärdig förskola. Svensk förskola sticker, sett till ambitioner, ut i ett internationellt perspektiv. Den är avgörande för en jämställd arbetsmarknad med högt deltagande och är tänkt att lägga grunden för en likvärdig grund- och gymnasieskola. Förskolan följer dock samma mönster som stora delar av svensk välfärd –ambitioner och krav höjs, men utan att motsvarande resurser tillförs.
En konsekvens av detta är att den svenska förskolan är långt ifrån likvärdig. Kvaliteten är mycket hög i många verksamheter, men den varierar kraftigt och som institution missar förskolan sitt uttalade kompensatoriska uppdrag. Svensk förskola har i stället i många fall en motsatt, segregerande effekt.
En förskola med hög kvalitet har stor inverkan på barns framtida möjligheter att klara skolan. När kvaliteten brister visar forskning att förskolan till och med kan ha negativ inverkan på barnens utveckling.
Bristen på likvärdighet beror bland annat på att en stor andel av personalen saknar formell kompetens, här definierat som examen från relevant utbildning. Situationen är som värst på förskolor som har de största kompensatoriska utmaningarna.
2022 saknade 43 procent av personalen i förskolan examen från en utbildning för att arbeta med barn. Gruppen som saknar relevant utbildning har ökat stadigt under mer än två decennier.
I privat förskola saknar en majoritet, 54 procent, examen från en utbildning för att arbeta med barn.
Det finns en mycket tydlig korrelation mellan personalens utbildningsnivå och andelen barn födda utomlands eller av utlandsfödda föräldrar. Förskolorna med störst andel barn med utländsk bakgrund har väsentligt lägre andel utbildad personal.
Det saknas inte utbildad personal, nästan 100 000 personer har i dag en examen från barn- och fritidsprogrammet, men förutsättningar och villkor är många gånger för dåliga för att få dem att vilja arbeta som barnskötare. Att det saknas formell kompetens innebär inte att det saknas kunskaper. En stor del av personalen i förskolan har gedigen erfarenhet och många har utbildning även om de saknar examen. Arbetsgivare måste arbeta med kompetensutveckling i betydligt större utsträckning än vad som sker i dag. Problemet är, på vissa håll, så omfattande att det är rimligt att staten tar ett större ansvar för kompetensförsörjningen.
