Nya regler ger nya utmaningar för brandmän
Räddningstjänsten är en spännande och mångsidig bransch. Det och att jobba med kolleger i lag tycker Joakim Ekholm är de stora fördelarna med brandmannayrket. Idag är han brandbefäl på Östermalms brandstation och förtroendevald i Kommunal. Men branschen har också sina utmaningar – den senaste tiden har dygnsvilan varit den hetaste frågan.
Östermalms brandstation ligger i en röd tegelbyggnad från 1920-talet. Joakim Ekholm kommer direkt till intervjun från ett larm, förmiddagens tredje. Han är skyddsombud och arbetsplatsombud på sin arbetsplats och förhandlingsansvarig. Han har ungefär 35 procent facklig tid och det tycker han är lagom.
– Jag vill fortfarande arbeta i det yrke jag har valt, säger han.
Idag jobbar många brandmän på ett 24-timmars schema på helgerna. På Östermalms brandstation innebär det att de lever med varandra som om de bodde hemma, det är städning och matlagning tillsammans, fystimmar och aktivitetsplaner som ska följas fram till kl 21-22 på kvällen, men om det går ett larm får de avbryta allt och åka ut på det. Även raster, lunchvila/måltidsuppehåll och jour ingår.
Nya EU-krav
Men från och med 1 oktober införs nya regler i Sverige för att uppfylla EU:s minimikrav om 11 timmars vila per 24-timmarsperiod. Många inom räddningstjänsten blev oroade över att de ska få jobba fler helger, tre av fyra, i och med de nya reglerna. Kommunal har förhandlat fram en överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Sobona som innebär att arbetstid kan förläggas upp till 20 timmar utan krav på dispens och där längre arbetspass i vissa fall och utifrån verksamhetsbehov ges dispens.
– Det är inte någon som fått avslag på dispens och det är den här vägen vi får gå. Jag tänker att det finns andra länder i EU som jobbar dygn och vi får väl prova oss fram. Det går ju att påverka de här besluten, men man måste också titta på lagstiftningen och den tillåter ju inte dygn på det sättet som vi har jobbat.
Brett arbete
Joakim Ekholm ville egentligen bli sjökapten. Men han gjorde praktik på en brandstation under lumpen och tyckte att det var spännande.
Arbetet är brett, brandmän arbetar med allt från bränder till trafikolyckor till hjärtstopp till personer i svår belägenhet, till exempel vid suicidförsök. På stationen finns också en brandbåt. Den används framför allt på skogsbränder, husbränder och båtbränder i skärgården. Eller ett oljeutsläpp där räddningstjänsten har ett delat ansvar med Kustbevakningen.
Han valde att bli förtroendevald för att få möjlighet att påverka sin egen och sina kollegers situation.
– Drivet hos mig är att vara stöd och hjälp för kolleger, att inte sätta sig själv i första rummet.
– Och Kommunal är ett stort fackligt förbund som är tryggt och stabilt. Det är som en jättestor oljetanker som jag har möjlighet att hoppa på, ta mig uppåt på och kunna påverka den som styr skeppet och då kan vi börja vrida den stora tankern. Även om det är en stor organisation och vi är en liten del i den så har vi stora möjligheter, men det handlar också om att vi själva måste engagera oss.
I dag har kommunerna en tuffare ekonomisk situation än när han började i yrket för 20 år sedan. Liksom i många andra yrken påverkar det också brandmännens arbetssituation.
– Jag har känt att lönen kanske inte är så bra men att jag förr fått en massa annat som gjort att jag uppskattat jobbet. Men det har försvunnit mer och mer. Jag förstår det och jag accepterar det och jag trivs fortfarande väldigt bra med att gå till jobbet, i gruppen och med arbetsuppgifterna.
