LO:s samordning är ett styrkebesked inför avtalsrörelsen


2022-10-25

LO:s representantskap har beslutat att stå enade med gemensamma krav inför avtalsrörelsen 2023. Det är ett styrkebesked.

Bild på Malin Ragnegård på balkong.
Malin Ragnegård, förbundsordförande
Foto: Kommunal.

På tisdagen fattades ett beslut om en samordning i 2023 års avtalsrörelse mellan de 14 fackförbunden inom LO. Förbunden beslutade att gå fram gemensamt med en lönemodell med låglönesatsning. I och med samordningen stärks Kommunals långsiktiga arbete för att höja lägstlönerna och stärka ekonomin för dem med lägst inkomster.

– Vi vet att arbetsgivarna är extremt samkörda och överens om att hålla nere lönerna. Det hade varit förödande att ha ett splittrat LO. I stället möter vi nu arbetsgivarna med gemensam kraft. Nu blir det en jämn match i avtalsrörelsen, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande.

I år är det en exceptionell situation i avtalsrörelsen då inflationen på svensk arbetsmarknad gör att värdet på pengarna i lönekuvertet minskar. Att LO fattar beslut om en samordnad avtalsrörelse innebär att förbunden går fram med samordnade krav mot arbetsgivarna.

– Det här kommer inte bli en lätt avtalsrörelse och därför är en samordning inom LO det bästa för att få upp medlemmarnas löner. När arbetsgivarna säger att det inte finns något utrymme för höjda löner, då är det bra att vi har hela LO i ryggen, säger Malin Ragnegård.

Samordningen inom LO är det första steget inför avtalsrörelsen, där det nu kvarstår att alla förbunden formellt ska fatta beslut om att ansluta sig till samordningen. Senast den 31 mars ska det så kallade märket sättas inom industrin, som är den norm som alla andra förhandlande parter på arbetsmarknaden ska förhålla sig till.

Kommunal tecknar cirka 60 olika kollektivavtal, och de förhandlas utspritt över hela 2023. Det avtal som omfattar flest medlemmar, det Kommunal tecknar med SKR och Sobona, ska omförhandlas år 2024, men där ska 2023 års löneökningar sättas utifrån vad märket blir.

Frågor och svar om LO-samordningen

Syftet med LO-samordningen är att förbunden inom LO gemensamt driver flera skarpa avtalskrav gentemot arbetsgivarna. Ett LO-förbund som behöver ta till konfliktåtgärder i avtalsrörelsen kan då få stöd från andra LO-förbund.

Låglönesatsningar kan se olika ut. Den modell som LO valt att samordna sig kring den här gången består av två delar. Den första delen är en så kallad ”knämodell” som innebär att de som har lägre lön än ”knät” på 27 100 kronor per månad bidrar med ett fast krontal till potten istället för med procent. Det gör att avtalsområden där många tjänar under 27 100 kronor får en procentuellt högre löneökningDen andra delen är att det läggs på ett ytterligare procentuellt påslag på lägstalönernas bidrag till potten.

Exakt hur mycket pengar detta ger till varje enskild löntagare går inte att säga nu. Först ska det normerande industrimärket sättas, sedan ska varje avtal förhandlas centralt och lokalt. Det är viktigt att komma ihåg att i många avtal sätts lönen individuellt och differentierat och det LO nu enats om är en modell som i första hand påverkar de centrala avtalen.

Löneökningarna i det kollektivavtal som parterna inom industrin sluter sätter nivån, det vill säga blir ett märke för lönerna i övriga centrala kollektivavtal.

Vad bestämmer löneökningarna i kollektivavtalen?

Dela sidan