LO enat om lönekrav


Idag fattade LO-styrelsen nästa beslut på vägen mot en samordning mellan förbunden. Det gällde hur stort lönekravet ska vara i 2023 års avtalsrörelse, där förbunden är överens om att driva en gemensam satsning på de lägsta lönerna.

Bild på Malin Ragnegård i en röd fåtölj.
Malin Ragnegård, förbundsordförande
Foto: Kommunal.

LO-förbunden kräver ett löneutrymme på 4,4 procent. Det beslutade LO:s styrelse idag med en klar majoritet.Nästa steg är att samtliga förbund nu ska besluta var för sig huruvida de ställer sig bakom kraven och vill ingå i LO-samordningen eller inte.

– Det är bra att LO:s styrelse har fattat beslut om en gemensam plattform. Nu ska vi ta hem till här till oss på Kommunal för analys och se vad det här skulle innebära för medlemmarna i kronor och ören. Innan dess kan vi inte ge något definitivt svar på om vi som förbund ställer oss bakom förslaget och samordningen, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande.

Det LO:s styrelse fattat beslut om är bland annat en fördelningsmodell med en tydlig låglöneprofil och ett krav om löneökningstakt. Det är också i linje med vad LO:s representantskap föreslog den 25 oktober.

– Kommunal har många medlemmar som får en klump i magen när de ska gå och handla mat och som inte har några marginaler att ta av. Därför har det varit viktigt för oss att samordningen har en tydlig låglöneprofil. Det finns med i dagens beslut vilket är viktigt och bra, men nu måste vi se hur det här anpassas för våra avtal.

Så här ser vägen framåt ut:

  • Senast den 9 december ska varje enskilt förbund ha fattat ett formellt beslut i sin respektive förbundsstyrelse om att ansluta eller inte ansluta till samordningen.
  • Senast den 31 mars ska det så kallade märket sättas inom industrin, som är den norm som alla andra förhandlande parter på arbetsmarknaden ska förhålla sig till.
  • I början på nästa år startar Kommunals avtalsförhandlingar, som sedan löper på under hela året.

Frågor och svar om LO-samordningen

Vad är LO-samordningen?

Syftet med LO-samordningen är att förbunden inom LO gemensamt driver flera skarpa avtalskrav gentemot arbetsgivarna. Ett LO-förbund som behöver ta till konfliktåtgärder i avtalsrörelsen kan då få stöd från andra LO-förbund.

Vad är märket som man pratar om?

Löneökningarna i det kollektivavtal som parterna inom industrin sluter sätter nivån, det vill säga blir ett märke för lönerna i övriga centrala kollektivavtal.

Vad bestämmer löneökningarna i kollektivavtalen?

Vad innebär låglönesatsningen?

Låglönesatsningar kan se olika ut. Den modell som LO valt att samordna sig kring den här gången består av två delar. Den första delen är en så kallad ”knämodell” som innebär att de som har lägre lön än ”knät” på 27 100 kronor per månad bidrar med ett fast krontal till potten istället för med procent. Det gör att avtalsområden där många tjänar under 27 100 kronor får en procentuellt högre löneökning. Den andra delen är att det läggs på ett ytterligare procentuellt påslag på lägstalönernas bidrag till potten.

Exakt hur mycket pengar detta ger till varje enskild löntagare går inte att säga nu. Först ska det normerande industrimärket sättas, sedan ska varje avtal förhandlas centralt och lokalt. Det är viktigt att komma ihåg att i många avtal sätts lönen individuellt och differentierat och det LO nu enats om är en modell som i första hand påverkar de centrala avtalen.

Hur påverkar låglönesatsningen mig?

Det LO är överens om är en satsning på de lägsta löner som regleras i respektive centralt avtal. Det betyder alltså inte att alla som har en låg lön kommer att få ett större påslag, utan det är ett försök att i en svår period och mycket tuff avtalsrörelse lägga krutet på de som har allra lägst löner och minst marginaler.

När går det att få veta vad lönerna kan bli?

Det som nu har fattats beslut om är ett samordnat LO. Facken och arbetsgivarna inom industrin kommer sedan att förhandla sig fram till den normerande nivån för övriga på svensk arbetsmarknad, det så kallade märket. Märket måste även vi på Kommunal förhålla oss till i våra förhandlingar. Så utifrån de förutsättningarna förhandlas sedan centrala lönenivåer på varje avtal. Efter det följer lokala förhandlingar innan lönerna slutligen sätts på din arbetsplats.

Varför blir det inte högre löner nu när allt är så dyrt?

Vi har ett kongressmål om att vi ska ha reallöneökningar, det är ett överordnat mål för oss. Men det är ett mål som vi ska klara över tid, inte enskilda år. De närmsta åren kommer vara tuffare när det gäller det målet.

Det är alltid de lägst avlönade som drabbas i en inflationsekonomi. Därför är det extra viktigt för Kommunal att vi ska göra allt vi kan för att få ned inflationen och då ska vi ha en löneökningstakt som inte driver på den. Men det bygger också på att det inte är Kommunalt ensamt som ska ta ansvar, det behöver även arbetsgivarna göra.

Hur fungerar en avtalsrörelse?

Dela sidan

Kontakta Kommunal

Har du frågor om medlemskap eller behöver du hjälp i något som rör ditt arbetsliv? Ring, så hjälper vi dig!

010-442 70 00Öppettider och andra kontaktvägar