Hoppa över menyn och gå direkt till innehållet

Kommunal Västs Elizabeth Laursen utsedd till Årets skyddsombud i Västverige

Årets skyddsombud i Västsverige, Elizabeth Laursen.
Foto: Privat
2020-11-11
I september gick LO-distriktet i Västsverige ut med uppmaningen att nominera skyddsombud till utmärkelsen Årets skyddsombud i Västsverige. Sammanlagt kom det in 27 stycken nomineringar från GS Facket, Handels, Seko och Kommunal Väst. I dag kan vi med stolthet berätta att den som LO-distriktets verkställande utskott utsett till Årets skyddsombud, är en av Kommunal Västs hårt arbetande förtroendevalda, nämligen Elizabeth Laursen – undersköterska och skyddsombud på en demensavdelning på Åkerhus äldreboende.

Elizabeth nominerades till utmärkelsen av en kollega, och tilldelas priset med följande motivering från LO; 

"Årets skyddsombud är Elizabeth Laursen, som är skyddsombud på en demensavdelning på Åkerhus äldreboende i Göteborg. När coronapandemin bröt ut var Elizabeth tydlig och stark i sitt beslut om att isolera avdelningen från övriga avdelningar. Det fick hon mycket kritik för från chefsled, men hon stod upp för beslutet, och fick övrig personal att känna sig styrkta och trygga i att våga fortsätta arbeta under dessa isolerade former. I slutändan var det endast hennes avdelning som inte fick in någon smitta bland varken personal eller boende."

Elizabeth är fortfarande tagen av nyheten när vi når henne på telefon för att gratulera och kolla av känsloläget.

Stort grattis, Elizabeth! Det här är ju fantastiskt!

Tack så mycket! Ja, jag är helt chockad, och tror fortfarande inte att det är sant. Jag hade verkligen inte förväntat mig det här! När de ringde från LO så trodde jag först att någon skojade med mig. 

Vad betyder utmärkelsen för dig?

Det är ett kvitto på att allt det jag gjorde i våras var rätt. Jag tvivlade många gånger, och mådde ganska dåligt när allt det här pågick. Jag var till och med orolig för att jag skulle bli av med jobbet ett tag, eftersom jag fick så mycket mothugg, både från tillfälliga chefer och från kollegor i huset. De tyckte att jag bråkade och att jag drog ner Åkerhus rykte för att jag pratade om, och kämpade för, skyddsutrustning. Jag tog illa vid mig av det. Allt jag gjorde gjorde jag ju för oss alla i huset. För vår säkerhet.

Hur allvarlig var situationen på din arbetsplats i våras?

Vi hade ett läge med olika tillförordnade chefer som bara brydde sig om bemanningen. Vår ordinare chef var sjukskriven, och jag är övertygad om att vi aldrig hade hamnat där vi hamnade om hon hade varit i tjänst. De olika tillfälliga cheferna samarbetade inte alls med personalen. Det gjordes inga riskbedömningar, och vi hade först ingen som helst tillgång till skyddsutrustning, eftersom det inte fanns någon. När vi väl fick utrustning så var den undermålig. Det handlade om visir som skulle tvättas av efter varje användande, och om munskydd som var tunnare än det tunnaste papper.

Cheferna ville att vi skulle flytta runt från en så kallad ren avdelning till smittade avdelningar, vilket jag och mina kollegor vägrade att göra. Annan personal i huset sprang dock kors och tvärs, och de som hade köpt egna munskydd, i stället för att stå helt utan, blev utskällda för att de använde dessa.

Mina kollegor och jag säkrade vår avdelning i C-huset genom att vägra att flytta runt, och genom att inte ta emot vikarier som arbetat på avdelningar med smitta. Vi täckte våra egna luckor, och isolerade oss själva utanför arbetet. Därmed klarade vi oss helt och hållet från smittan. Vi var alla eniga kring hur vi skulle arbeta och höll stenhårt på den linjen.

Hur svårt var det att driva ditt arbete i och med de mothugg du fick?

Det var jättejobbigt! Jag kände mig ganska utsattt, och tog stora risker genom att prata med media. Jag blev anklagad för att fara med osanningar, och tappade faktiskt hoppet ett tag. Det var arbete dygnet runt i princip, och jag hade ingen tid avsatt för allt det jobb jag fick lägga ner. Jag blev även kontaktad av kollegor på andra avdelningar där jag inte är skyddsombud, och det var svårt att säga nej och begränsa mitt arbete, eftersom jag ville hjälpa. 

Som tur var fick jag jättefin hjälp och stöttning via telefon av regionala skyddsombudet Anna Morschheuser. Utan hennes och mina kollegors stöd hade jag aldrig orkat driva arbetet ända fram. Jag vill verkligen poängtera det - att jag hade mina kollegor med mig!

Hur ser det ut i dag på Åkerhus - hur stor är oron inför "den andra vågen"?

Oron är inte likadan i dag som i våras. Vår gamla chef är tillbaka, och vi samverkar på riktigt. Jag har stort förtoende för min chef, och är övertygad om att vi har en samsyn kring vilken strategi vi ska använda oss av ifall smittan kommer tillbaka. Vi känner oss mycket tryggare och lugnare nu, och det finns skyddsutrustning.

Du har verkligen bevisat att det lönar sig att kämpa, och du har säkerligen också inspirerat andra medlemmar i Kommunal till att fortsätta verka för en bättre arbetsmiljö. Vad tänker du om det?

Ja, jag hoppas att jag har inspirerat. Jag vill gärna se fler skyddsombud på min arbetsplats. Vi behöver bli fler, för det är ett tungt uppdrag när sådana här saker händer. Det krävs en hel del, och man måste vara duktig på att begränsa sig, annars blir man uppätten. Och jag vill verkligen uppmana alla skyddsombud där ute att ta hjälp av ombudsmännen på avdelningen när ni behöver det.

Du är väl förunnad det här priset, och vi på avdelningen är så glada för din skull! Hur vill du sammanfatta?

Nu när jag fått den här fina utmärkelsen, så vet jag att jag gjorde rätt. Jag var inte ute och cyklade. Även chefen har bekräftat att vi gjorde rätt. Det känns hur bra som helst!