Arbete pågår med hur räddningstjänsten ska söka dispens för dygnstjänstgöring
Före sommaren blev det nya regelverket kring dygnsvila klart för bilaga R – räddningstjänsten. Reglerna gäller från den 1 februari nästa år, och redan nu finns förstås många frågor om dispensansökan och hur det är tänkt att gå till. Avtalssekreterare Johan Ingelskog reder ut.
Förhandlingarna om dygnsviloregler på bilaga R och J avslutades i maj, och det nya regelverket ska träda i kraft den 1 februari 2024. Den nya lösningen innebär att man inom räddningstjänsten kommer kunna lägga pass på upp till 20 timmar, i de fall verksamheten kräver det. Det finns också en möjlighet att söka dispens för att få förlägga tjänstgöringstid på upp till 24 timmar.
Att avtalet blev klart i maj betyder dock inte att alla detaljer och rutiner kring dispensförfarande och arbetstidsnämnd blev klara då. Diskussioner om detta pågår mellan Kommunal och de andra facken och SKR, och under tiden har spekulationer och rykten uppstått. Det är kanske förståeligt men väldigt olyckligt, tycker Johan Ingelskog, och fortsätter:
– Jag har hört att det sägs att det inte går att söka förrän i januari, men det är inget vi har pratat om, det är bara ett rykte. Vår ingång är att man självklart ska kunna söka under hösten och få svar innan årsskiftet om huruvida man får dispens från 1 februari. Alla räddningstjänster måste få en rimlig chans att förbereda sig och planera bemanningen. Vi diskuterar de här frågorna just nu med SKR och de andra facken, säger Johan Ingelskog.
Från olika håll runt om i Sverige hör vi nu att räddningstjänstchefer menar att det är lönlöst att söka dispens. Är det din uppfattning också?
– Nej, då hade vi ju inte behövt den här regleringen. Däremot är det ju viktigt att det görs ett grundligt arbete lokalt i första steget. Det är verksamhetens behov som styr, och den ser ju så klart olika ut i olika delar av landet. Det är olika förutsättningar på olika platser. När det gäller exakt vilka behov som kan uppstå är det ju svårt att säga på förhand, men däremot avstånd, antalet utryckningar, möjlighet att rekrytera och så vidare. Detta ska alltid vägas emot skyddet för individen att få sin dygnsvila. Många har ju i dagsläget till exempel bara dygn under helg, med få utryckningar, lång efterföljande återhämtning och långa avstånd. Det anser jag skulle kunna vara ett behov, säger Johan Ingelskog.
Vad ska hända nu och när kommer det mer besked i frågan?
Min ingång i diskussionerna är att vi ska ha nämnden och rutinerna på plats väldigt snart, förhoppningsvis inom en månad. Till exempel vad som ska utredas innan och vilka handlingar som behöver skickas in. Under tiden är det förstås viktigt att man lokalt börjar se över läget, diskuterar möjliga nya lösningar och har konstruktiva dialoger lokalt mellan fackliga företrädare och arbetsgivaren. Så snart vi har detta på plats med SKR kommer vi meddela det, säger Johan Ingelskog.
Vanliga frågor och svar om dispens från regler om dygnsvila
Det är högsta ledningen hos arbetsgivaren som kan ansöka om dispens. Det arbetsgivaren som ansvarar för verksamheten och arbetsmiljön och därför de som kan skicka in en dispens. I räddningstjänstens fall är det oftast räddningstjänstförbundets förbundsledning/förbundsdirektion, eller kommunledningen, men det kan se olika ut på olika ställen.
Om räddningstjänstens ledning ser ett behov av att ansöka om dispens för att kunna förlägga pass på mellan 20 och 24 timmar så är det vissa saker som verksamheten behöver ha gjort innan dess. Det är viktigt att verksamhetens behov är utredda på lokal nivå, och att både fack och arbetsgivare deltagit i utredning så att riskbedömning enligt arbetsmiljölagstiftningen kan göras och att den MBL-förhandling sker.
Det innebär att dygnspass behövs för att säkerställa kompetens och bemanning och därigenom funktionaliteten att räddningstjänsten kan utföra sitt arbete på ett säkert sätt dygnets alla timmar, både utifrån ett samhällsperspektiv och för arbetstagarna.
Att uttömma alla möjligheter är att se över om det är möjligt att lösa på något annat sätt. Det behöver inte innebära att lösningarna är faktiskt, praktiskt prövade. Det är också viktigt att ta med att de lösningar som det förs en dialog omkring på arbetsplatsen ska riskbedömas utifrån arbetsmiljölagstiftningen.
Arbetstidsnämnden kommer vara sammansatt av lika många ledamöter från arbetsgivarorganisationen (SKR/Sobona) som från arbetstagarorganisationen (Kommunal) och en opartisk ordförande. Nämnden finns inte tillsatt i dagsläget, utan det kommer ske inom kort.
Arbetstidsnämndens uppgift kommer vara att bedöma de ansökningar om dispens som kommer in, enligt de kriterier som är uppställda i avtalet. Innan nämnden hanterar dispensen kommer parterna som berörs av dispensen bereda den inför beslut.
