Hoppa över menyn och gå direkt till innehåller
Anpassa

Alla yrkesgrupper vann på usk-satsningen

Undersköterskor
Foto: Fredrik Sandin Carlson
2018-04-27
Vägen mot en mer lönemässigt jämställd arbetsmarknad tog ett stort kliv när undersköterskorna i avtalsrörelserna 2016 och 2017 fick en extra löneökning utöver industrins märke. Ny statistik kan nu hjälpa till att utvärdera satsningen.

Kommunals satsning på undersköterskorna är resultatet av fler års arbete med att höja yrkesgruppens löner och tydligöra deras funktion. 

- Till en början handlade det om att synliggöra undersköterskorna – deras kunskap och yrkesskicklighet. Det är inte många år sedan som folk inte visste vilka de var och vad de gjorde, berättar Lenita Granlund, Kommunals andra vice ordförande och avtalssekreterare. 

Kommunal har arbetat med att höja undersköterskornas status genom att kräva att de ska ha yrkeslegitimation, tydliggöra deras arbetsuppgifter och sätta deras viktiga arbete på kartan.

2016 fick vi en bred acceptans på arbetsmarknaden för undersköterskesatsningen, säger Lenita Granlund.

Högt över märket

Satsningen på undersköterskornas löner 2016 och 2017 var ett unikt avsteg från industrins norm. 2016 fick de en höjning rejält över märket och även 2017 blev det extra påslag utöver märket. 

Märket kallas det tak för hur stora löneförhöjningarna maximalt får bli. Det är parterna inom industrin som har till uppgift att förhandla fram märket. Alla som förhandlar löner måste sedan hålla sig till detta tak. 

- 2016 låg märket på 520 kronor (2,2 procent) för alla löntagare i vårt avtalsområde, medan det låg på 1 020 kronor (4,3 procent) för undersköterskorna inom vård och omsorg. 

- 2017 låg märket på 530 kronor (2,2 procent) för alla löntagare i vårt avtalsområde med ett extra tillägg på 180 kronor för undersköterskorna inom vård och omsorg.

För att få en riktig bild av löneutvecklingen för alla grupper granskar Kommunal alltid lönerna utifrån individnivå. Förra året fanns det drygt 180 000 undersköterskor varav nästan 29 000 var nyanställda. 

- Därför är det viktigt att inte räkna de kollektiva medellönerna i det här sammanhanget, det ger inte en sann bild av höjningen av undersköterskornas löner och löneökningar.

- Stora pensionsavgångar gör att de ersätts av unga undersköterskor med lägre löner vilket påverkar medellönen för kollektivet. Därför är det viktigt att inte räkna kollektivets löneökning, säger Lenita Granlund.

Påverkar övriga gruppers löner

Att det blev en så stor grupp som undersköterskorna har också påverkat övriga gruppers löner. 

- Genom att de är så många betyder det att den sammanlagda lönepotten blir mycket större. Det vinner alla yrkesgrupper på.

- Hade vi gjort satsningen på en liten grupp hade det inte påverkat de andras löner. 

Med andra ord medförde undersköterskelyftet att även andra yrkesgrupper fick större löneökningar än märket. Barnskötarna fick exempelvis sammanlagt 1 310 kr i höjning 2016 och 2017.

Lenita Granlund tycker det är viktigt att inte ställa medlemmarna mot varandra. 

- Inga medlemmar har fått avstå löneökningar på grund av undersköterskesatsningen eftersom undersköterskorna har fått mer än märket.

Det är svårt att göra jämförelser mellan olika yrkesgrupper inom Kommunals avtalsområde.

- Det är bra att alla får höjda löner. Men man måste också beakta att flera av de mansdominerade yrkesgrupperna, som exempelvis fastighetsskötare och anläggningsarbetare, har en alternativ privat arbetsmarknad där de kan få marknadslön. 

Kommunals medlemmar inom kommuner och landsting tillhör samma avtalsområde där över 80 procent är kvinnor. 

Nu  minskar löneskillnaderna mellan mans och kvinnodominerade inom vårt kollektiv liksom mellan mans-  och kvinnodominerade yrken på arbetsmarknaden, vilket är positivt och som vi har jobbat för i många år.

- Löneskillnaderna mellan exempelvis undersköterska och verkstadsarbetare krymper och vi går mot mer jämställda löner. Men än är vi inte nöjda, det här arbetet fortsätter. Inget annat duger.

Lenita Granlund säger att fler yrkesgrupper inom Kommunal kommer att lyftas.

- Den här resan som vi har gjort med undersköterskorna behöver vi göra med exempelvis 80 000 barnskötare. De måste också höjas och synliggöras. 

- De ska också ha höjd status, yrkesutveckling, deras arbetsuppgifter måste tydliggöras och de måste vara en del av arbetslaget. Idag finns de inte ens nämnda som en yrkesgrupp i arbetslaget i skolans läroplan. 

Hon anser också att utformningen av barn- och fritidsprogrammet måste ses över.

”Vi är inte nöjda ännu”

Lenita Granlund är själv undersköterska och blev fackligt aktiv på åttiotalet. 1995 blev hon ombudsman i Kommunal och att förhandla är något som hon brinner för. 

- Det handlar om att förbättra medlemmarnas anställningsvillkor och löner. Det är ett arbete som leder framåt, även om det ständigt finns saker att förbättra.

Lenita Granlund är nöjd med resultatet som undersköterskesatsningen har gett hittills. 

- Den blev väldigt bra. Bara det att SKL förstod varför satsningen behövdes var en viktig framgång. Sedan låg den rätt i tiden. Det råder stor brist på undersköterskor och det behövs fler på utbildningarna. Det var ett bra läge och nödvändigt att göra något.

Det betyder dock inte att undersköterskesatsningen är över.

- Vi är inte nöjda ännu utan den fortsätter. Vi kommer även att satsa på andra yrkesutbildade grupper, säger Lenita Granlund. 

Exempel på lönepåslag för några yrkesgrupper tillsvidareanställda i Kommunal 2016 och 2017
 

  • Barnsköterska 850 kr + 1100 kr=1 950 kr
  • Undersköterskor (med titeln undersköterska) 1 060 kr + 780 kr=1 840 kr
  • Anläggningsarbetare 790 kr + 770 kr=1 560 kr
  • Ambulanssjukvårdare 670 kr + 840 kr=1 510 kr
  • Fastighetsskötare 690 kr + 620 kr=1 310 kr
  • Barnskötare 630 kr + 680 kr=1 310 kr
  • Vaktmästare 630 kr + 650 kr=1 280 kr
  • Märket 2016 låg på 520 för alla löntagare och 1020 för undersköterskor.
  • 2017 var märket 530 kronor för alla löntagare och 180 kronor extra för undersköterskor vilket blir 710 kr.