Regeringens skattebroms hotar välfärden
Blogginlägg
Regeringen har tillsatt en utredning om skattebroms och skattesänkningspremie. Men i stället för att skapa rättvisa riskerar förslagen att straffa kommuner med sämre ekonomi – och försvaga välfärden.
Regeringens utredning ska lämna förslag på statliga åtgärder såsom skattebroms och skattesänkningspremie. De vill med detta motverka att kommuner och regioner höjer den kommunala skattesatsen och i stället stimulera fler kommuner och regioner till att sänka skattesatsen. Det regeringen gör med detta förslag är att straffa kommuner med sämre ekonomiska förutsättningar och belönar de som i utgångläget redan har goda förutsättningar.
Ingen kan tycka att det rimligt att en barnskötare i Dorotea idag betalar cirka 1 000 kronor mer i inkomstskatt i månaden än sin motsvarighet i Österåker
Att det är problem med dagens skattesystem och kommunala utjämningssystem är uppenbart för samtliga som är någorlunda initierade i frågan. Grundproblemet är att kommuner och regioner har olika ekonomiska förutsättningar att leverera en god samhällsservice till medborgarna, både vad gäller intäkter och kostnader. Det visar sig bland annat, vilket civilminister Erik Slottner också adresserar, genom stora skillnader på skattenivåer i landets kommuner och regioner. Ingen kan tycka att det rimligt att en barnskötare i Dorotea idag betalar cirka 1 000 kronor mer i inkomstskatt i månaden än sin motsvarighet i Österåker. Det är naturligtvis inget som regeringen löser genom sitt förslag, utan det riskerar snarare att öka spridningen av skattesatserna. Kommuner som höjer skatten gör det för att de måste och inte av illvilja, om de då dessutom måste höja skatten extra mycket på grund av regeringens bestraffning så ökar skillnaderna mellan kommunerna.
Med förslag om skattebroms och skattesänkningspremie vill regeringen hindra kommuner och regioner från att höja skatten för att säkerställa resurser till välfärden och i stället tvinga fram nedskärningar (eller effektiviseringar som de gärna vill kalla det). Effekterna är underordnade deras ideologiska kompass som säger - ju lägre skatter desto bättre. De bryr sig inte alls om att säkerställa en långsiktig, och tillräcklig, finansiering av välfärden, eller om att skapa förutsättningar för en god samhällsservice i hela landet.
Om regeringen verkligen vill göra något åt att kommuner höjer skatten så borde de i stället initiera förslag som ökar resurserna till välfärden och utjämnar de ekonomiska förutsättningarna i landet
Detta trots att vi vet att välfärden idag är i stort behov av mer resurser. Var tredje barnskötare anser att bemanningen på förskolan sällan eller aldrig är tillräcklig och var tredje undersköterska/vårdbiträde anser att bemanningen inom äldreomsorgen är så låg att den utgör en risk för de äldre. Medlemmarna inom Kommunal berättar återkommande om hur de går på knäna eftersom bemanningen inom verksamheterna är alldeles för låg.
Regeringen har med tillsättandet av utredningen inte bara gått stick i stäv med Utjämningskommitténs betänkande, som avfärdade idén om skattebroms, den har även markerat att Utjämningskommitténs förslag på hur de ekonomiska förutsättningarna kan utjämnas, genom ett omformat utjämningssystem, är ointressanta. Detta gör det ännu tydligare att målet med en eventuell skattebroms eller skattesänkningspremie inte är ökad likvärdighet mellan kommunerna.
Om regeringen verkligen vill göra något åt att kommuner höjer skatten så borde de i stället initiera förslag som ökar resurserna till välfärden och utjämnar de ekonomiska förutsättningarna i landet. En bra början vore att lyssna på Utjämningskommitténs förslag om utjämningssystemet och Kommunals och LO:s förslag om höjning och indexering av statsbidragen.
