Är finansieringen av välfärden ett demokratiproblem?
Blogginlägg
Konsten att upprätthålla en välfärd som möter invånarnas behov och förväntningar parallellt med minskande resurser är som en balans på slak lina. Det är också namnet på Kommunals senaste rapport om kommunernas ekonomiska utmaningar i en osäker tid som släpptes under ett rapportseminarium den 19 september.
Rapporten tar utgångspunkt i de förskole- och äldreomsorgsanställdas ohälsa och oron för att inte orka arbeta till pension för att belysa det pressade läget i de kommunala verksamheterna och ge förslag på hur vi kan säkerställa en transparent och hållbar finansiering av välfärden.
Det offentligas roll i samhället har förändrats – trots att skatteintäkterna till synes ökar hela tiden så har skattekvoten (summan av skatteintäkterna som andel av BNP) minskat. Detta innebär att utrymmet för bland annat investeringar och välfärd är mindre än vad det har varit historiskt.
De senaste åren har kommunernas ekonomi präglats av minskade intäkter, inte bara i förhållande till BNP utan även i förhållande till det generella kostnadsläget (inflationen). Med rådande regelverk måste kostnader anpassas efter intäkterna, vilket har resulterat i nedskärningar i verksamheter och, trots att kommunerna som helhet har gått med plus, underskott i var fjärde kommun år 2023 och var tredje kommun år 2024. Även i år väntas många kommuner ha problem.
Kommunernas bristande finansiering letar sig ned i verksamheterna, där medlemmarna i Kommunal jobbar
Samtidigt hävdar såväl riks- som lokalpolitiker att man satsar på välfärden. Statsbidragen till kommunerna och regionerna ökade till synes i budgetpropositionen för år 2025 från 284 till 288 miljarder kronor. Med hänsyn till inflationen, och det faktum att ett antal miljarder skulle kompensera kommunerna och regionerna för statliga reformer, innebar ”satsningen” dock en intäktsminskning på 8 miljarder jämfört med år 2024. På liknande sätt kan det se ut i kommunbudgetar där ute i landet, exempelvis var Varbergs kommuns ”satsning” på för- och grundskolenämnden i budgeten till 2024 egentligen en nedskärning som kom med ytterligare uppgifter.
Kommunernas bristande finansiering letar sig ned i verksamheterna, där medlemmarna i Kommunal jobbar. Om en nämnds budgetramar inte förändras i takt med inflationen, befolkningsutvecklingen och demografin behöver de som arbetar i verksamheten utföra samma uppgifter för pengar som är värda mindre och/eller till fler personer, detta innebär att kommunen har skurit ned i verksamheterna även om det kan se ut som att nämnden har fått mer pengar.
Kommunerna förtjänar goda planeringsförutsättningar, välfärdens anställda förtjänar medel som motsvarar förväntningarna och medborgarna förtjänar insyn vad vi kan förvänta oss av den gemensamma välfärden
För att välfärden ska kunna hålla en jämn och god kvalitet måste finansieringen av välfärdens verksamheter bli mer hållbar, långsiktig och transparent. Till syvende och sist är ambitionsnivån i välfärden en politisk fråga som påverkar finansieringens hållbarhet och långsiktighet men själva transparensen borde vara en självklar del av den ekonomiska styrningen. Kommunerna förtjänar goda planeringsförutsättningar, välfärdens anställda förtjänar medel som motsvarar förväntningarna och medborgarna förtjänar insyn vad vi kan förvänta oss av den gemensamma välfärden. Därför kräver Kommunal tydlighet i statens styrning av kommunerna och kommunernas egen ekonomistyrning:
- De generella och riktade statsbidragen behöver värdesäkras och höjas för att ge kommunerna goda planeringsförutsättningar och undvika att kostnader för statliga reformer på sikt vältras över på kommunerna.
- Generella statsbidrag ska vara huvudregeln och de riktade statsbidragen behöver förenklas. Riktade statsbidrag ska utformas för att vara lättanvända och kortvariga, dessutom behöver staten ha mer framförhållning och information om statsbidragen samlas hos lämplig myndighet.
- En ny styrning behövs för välfärden – för att uppnå långsiktiga förändringar hos kommunerna bör staten överväga att regelstyra mer inom vissa områden i stället för att ge riktade statsbidrag-
- Politiska prioriteringar behöver tydliggöras på lokal nivå. Det bör utredas hur kommunernas budgetar kan redovisas så harmoniserat och transparent som möjligt för att synliggöra satsningar och nedskärningar. För att kunna följa upp analysera politiska prioriteringar vill Kommunal även att kommunbudgetarna ska publiceras samlat och offentligt i likhet med räkenskapssammandragen som publiceras av SCB.
Läs rapporten: Balans på slak lina – ny rapport om välfärdens finansiering
Se seminariet på Youtube: Rapportsläpp: Balans på slak lina
Relaterat innehåll
Balans på slak lina – ny rapport om välfärdens finansiering
Sveriges kommuner har över tid fått allt svårare att klara sitt välfärdsuppdrag. Minskade intäkter har resulterat i nedskärningar och personal som vittnar om allt mer pressade verksamheter. I en ny rapport visar Kommunal hur den bristande transparensen i ekonomistyrningen gör det möjligt för politiken att presentera ”satsningar” på välfärden som i praktiken innebär minskade medel och nedskärningar.
Blogginlägg av Douglas Knutsson
Budgetpropositionen – ännu en besvikelse för välfärden
I augusti dundrade regeringen ut nyheten om att budgeten inför nästa år skulle innehålla reformer för 80 miljarder kronor. Samtidigt som regeringen satsar stort på skattesänkningar lider många kommuner och regioner fortfarande stora sviter från inflationskrisen, något som inte återspeglas i årets höstbudget.
