Budgetpropositionen – ännu en besvikelse för välfärden
Blogginlägg
I augusti dundrade regeringen ut nyheten om att budgeten inför nästa år skulle innehålla reformer för 80 miljarder kronor. Samtidigt som regeringen satsar stort på skattesänkningar lider många kommuner och regioner fortfarande stora sviter från inflationskrisen, något som inte återspeglas i årets höstbudget.
Årets budget är häpnadsväckande stor. Som jämförelse var förra årets reformutrymme 60 miljarder kronor. Ifjol gick knappt hälften av reformutrymmet till skattesänkningar, i år blir det ännu mer. Av regeringens 80 miljarder går 16 miljarder till sänkt matmoms, 6,5 miljarder till sänkt elskatt, 21,7 miljarder till jobbskatteavdrag, skattesänkning av pensionsinkomster samt sänkt skatt för utlandssvenskar, knappt 0,5 miljard till skattesänkning för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, 0,2 miljarder i slopad fordonsskatt för vissa släpvagnar och ca 7,3 miljarder går till skattelättnader för företag. Totalt sänks skatterna för drygt 52 miljarder kronor (65 procent av reformutrymmet).
Som jag skrivit förut uppstår reformutrymmet i statens budget bland annat för att vissa anslag inte justeras automatiskt från år till år - när skatteintäkterna förändras på grund av inflation och tillväxt medan anslagen ligger kvar på samma nivå kan pengarna omprioriteras till andra områden. Det största anslaget som inte justeras är anslaget för det kommunalekonomiska utjämningssystemet, som ofta kallas ”de generella statsbidragen”. Även bristen på indexreglering av de riktade statsbidragen utgör tillsammans en del av reformutrymmet.
Trots ett reformutrymme på 80 miljarder kronor lyckas regeringen inte skrapa ihop till några stora satsningar på välfärden, även om det kan se så ut.
I årets budgetproposition ser de generella statsbidragen ut att öka från 167 till 174 miljarder kronor och de riktade statsbidragen från 117 till 122 miljarder kronor, de totala statsbidragen ökar alltså från 284 till 296 miljarder kronor. Men vad innebär detta för kommunsektorn?
Låt oss göra som vi gjorde i förra årets budgetanalys, vi bryter ned ökningen i tre olika delar:
- Anslagsförändringar till följd av inflationsförändringar
- Anslagsförändringar till följd av finansieringsprincipen
- Anslagsförändringar till följd av politiska prioriteringar
Analysen visar då att:
- Statsbidragen år 2025 uppgår till 284 miljarder kronor, i 2024 års priser. År 2026 bedöms de uppgå till 296 miljarder kronor, i 2025 års priser. Detta innebär att statsbidragen ökar med 12 miljarder kronor.
- Inflationen (mätt som konsumentprisindex [KPI]) bedöms enligt Riksbanken bli 0,7 procent år 2025, vilket innebär att statsbidragen behöver öka med 2 miljarder kronor för att möta kostnadsökningarna.
- Förutom detta beror en del av anslaget på att regeringen även i år kompenserar kommunsektorn för olika reformer som påverkar kommunsektorns inkomster eller utgifter. Totalt kompenseras kommunsektorn via de generella statsbidragen med ca 7 miljarder kronor i enlighet med finansieringsprincipen.
- Ingen uttalad satsning eller nedskärning sker gällande de generella statsbidragen.
De totala statsbidragen ökar alltså från 284 till 296 miljarder kronor. För att täcka inflationen och finansieringsprincipen krävs ca 293 miljarder kronor, vilket innebär att regeringen prioriterat ca 3 miljarder till välfärden, varav sänkningen av maxtaxan i förskolan utgör 1 miljard. Det är dessutom de riktade statsbidrag som gör att totalen ökar, vilket innebär att regeringen väljer att styra kommunsektorn mer.
Sett över mandatperioden har snaran runt kommunsektorn stramats åt, framför allt motiverat av att inflationen behöver bekämpas.
Det längre perspektivet visar en annan bild. Om vi ser till statsbidragen under hela regeringens mandatperiod, från budgetpropositionen för år 2023 (som lades år 2022) till budgetpropositionen för år 2026, så har regleringarna enligt finansieringsprincipen utgjort ca 12 miljarder av de ökade generella statsbidragen. Under samma period har inflationen ökat med ca 11,8 procent.
I tabellen nedan presenteras hur statsbidragen faktiskt har utvecklats sedan 2023, hur de hade utvecklats om de hade indexerats med avseende endast på inflation och hur de hade utvecklats om man även hade tagit hänsyn till finansieringsprincipen (bara de generella statsbidragen).
Tabellen visar att om regeringen hade tagit hänsyn till inflationen och kompenserat kommunsektorn i enlighet med finansieringsprincipen med 2023 som basår så hade de totala statsbidragen ökat från 268 miljarder kronor år 2023 till 315 miljarder kronor år 2026. Detta är hela 19 miljarder kronor mer än i budgetpropositionen.
| 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | |
|---|---|---|---|---|
| Generella statsbidrag | ||||
| Faktiska statsbidrag | 152 | 168 | 167 | 174 |
| 2023 års statsbidrag justerade för inflation | 166 | 171 | 172 | |
| 2023 års statsbidrag justerade för inflation och finansieringsprincip | 172 | 176 | 184 | |
| Riktade statsbidrag | ||||
| Faktiska statsbidrag | 116 | 117 | 117 | 122 |
| 2023 års statsbidrag justerade för inflation | 126 | 130 | 131 | |
| Totala statsbidrag | ||||
| Faktiska statsbidrag | 268 | 285 | 284 | 296 |
| 2023 års statsbidrag justerade för inflation | 292 | 301 | 303 | |
| 2023 års statsbidrag justerade för inflation och finansieringsprincip | 298 | 306 | 315 |
Källa: Budgetpropositionerna för år 2023, 2024, 2025 och 2026 samt information om KPI från SCB och prognos för KPI från Riksbanken.
Not: Om vi i stället hade justerat med Sveriges Kommuner och Regioners mått för kostnadsökningar i kommunsektorn (PKV och LPIK) så hade skillnaderna varit större. Beräkningarna tar inte heller hänsyn till demografi eller konjunktur, vilka ingår i Kommunals krav på indexeringen av statsbidragen.
Trots ett reformutrymme på 80 miljarder kronor lyckas regeringen inte skrapa ihop till några stora satsningar på välfärden, även om det kan se så ut. Sett över mandatperioden har snaran runt kommunsektorn stramats åt, framför allt motiverat av att inflationen behöver bekämpas. När regeringen nu presenterar sin sista budget är den alltså mycket expansiv, men med magra tillskott till välfärden. Det är ingen slump, regeringen lägger hellre pengarna på skattesänkningar.
Relaterat innehåll
Blogginlägg av Douglas Knutsson
Knutssons budgetskola: Vad hände med välfärden i regeringens budget?
I våras skrev jag om regeringens ”stora satsningar på sjukvården” med anledning av vårbudgeten. Då skrev jag om de stora budgetunderskott som regionerna gjorde ifjol och väntas göra i år. Nu skriver jag för att regeringens höstbudget knappast innebär några goda nyheter för kommunerna och regionerna, där de senare väntas göra underskott även 2025. Följ med mig på ännu en rafflande resa in i budgetarnas förlovade land!Blogginlägg av Douglas Knutsson
Politikerna måste säkra välfärdens finansiering – eller erkänna att de skär ner
I den höga inflationens kölvatten har det talats mycket om effektiviseringar och nedskärningar för att få kommunernas och regionernas ekonomi att gå ihop. Även diskussioner om kommunsektorns finansiering har seglat upp som ämne, inte bara här på Kommunals blogg utan även på andra håll i samhället.
