Vad räknas som storhelg?

Storhelger kallas de lite speciella helger, där du enligt kollektivavtalet kan ha rätt till ett högre belopp i ersättning för obekväm arbetstid -  storhelgstillägg.

Dessa dagar räknas som storhelg:

• Midsommarafton, midsommardag och söndag efter midsommar
• Julafton, juldag och annandag jul
• Nyårsafton och nyårsdag
• Långfredag, påskafton, påskdag och annandag påsk

För dig som är anställd inom Svenska kyrkan räknas från och med 2022 alla helgons dag som storhelg, det vill säga arbete på den dagen ger OB A. Övriga helgen ger normalt helg-OB.

Storhelg gäller oftast till närmaste vardag. Även klockslag kan variera mellan avtalen. På Mina sidor hittar du det kollektivavtal som gäller för dig.

Vad räknas INTE som storhelg?

Trettonhelgen, det vill säga trettondagsafton och trettondedag jul (även kallat trettondedagen eller trettondagen), är exempel på en helg som inte räknas som storhelg. 

Andra helger som inte räknas som storhelg är kristi himmelsfärdsdag. I många avtal har storhelgstillägget för pingstafton och pingstdagen bytts mot ett högre OB-tillägg för kväll, natt och helg istället.