Effektivisera mera
En stark välfärd kräver ett rättvist löneavtal och hållbara arbetstider.
Det är effektivt.
Effektivitet enligt Kommunal
Ta längre steg i korridoren, bädda snabbare, duka slarvigare, trösta lite raskare, byt fler blöjor, ta ett extrapass, drick kaffet i bilen, ha fler delade turer, gå upp tidigare, skippa lönesamtalet, täck för kollegan, håll dig hela passet ...
7 av 10 medlemmar i Kommunal oroar sig för att inte orka jobba till pensionen.
Är det verkligen effektivt?
Just nu förhandlar vi Sveriges största kollektivavtal med Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Sobona. Avtalet går ut den 31 mars 2024 och omfattar fler än 350 000 medlemmar i Kommunal.
I förhandlingarna kräver vi ett nytt, rättvist löneavtal och hållbara arbetstider. För vi vet att människor som mår bra jobbar bra.
Det är effektivt.
Kommunals krav: förändra löneavtalet och arbetstiderna
I förhandlingarna om ett nytt avtal med SKR och Sobona handlar två av Kommunals krav om hur vi vill förändra på lång sikt. Här nedan motiverar vi varför just de kraven är viktiga för medlemmarna i Kommunal!
Ordning och reda kring löner
Kommunal kräver att ett nytt lönesystem arbetas fram under avtalsperioden. Det nya löneavtalet ska ha en tydlig koppling mellan lön, arbetsuppgifter, erfarenhet, utbildning och yrkesskicklighet.
Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog motiverar kravet med att dagens lönesystem är för otydligt.
– Ja, vad gäller lön så ser vi, förutom helt självklara saker som att den ska höjas, att det är mycket i nuvarande lönesystem som haltar. Kriterierna är oklara för många, och man tycker inte att chefen följer dem. Det blir ”high chaparral” i lönesättningen. Man vet inte varför man har den lön man har, och det finns inga sätt att höja lönen genom till exempel utbildning, som inte går ut över kollegorna i gruppen, säger Johan.
Ordförande Malin Ragnegård fyller i:
– Det här gör att lönesättningen upplevs som godtycklig. Och godtycklighet från chefen skapar rädsla. Kanske vågar jag inte vara kritisk, eller påtala viktiga brister i verksamheten? Kanske vågar jag inte utföra mitt fackliga uppdrag? Det behöver vara mycket tydligare för våra medlemmar vad arbetsgivaren baserar lönerna på, säger Malin.
Hållbara arbetstider
Kommunal kräver en rad förbättringar av arbetstiderna. Bland annat genom
- att arbetsgivarna blir skyldiga att genomföra en årlig bemanningskartläggning,
- att det görs en gemensam översyn av alla arbetstidsregler i avtalet för att de ska bli bättre anpassade efter branscherna,
- att delade turer begränsas till att ha max en timme mellan passen,
- att det införs arbetstidsförkortning, som ett led i Kommunals långsiktiga mål om 30 timmars arbetsvecka.
Kommunals ordförande Malin Ragnegård kopplar kraven till bemanningsbristen inom Kommunals yrken.
– Grundproblemet är en för låg bemanning. Vi ser i undersökning efter undersökning, och hör varje dag från medlemmarna, att man är för få kollegor. Man tror att man effektiviserar och sparar pengar, men faktum är man sliter ner verksamheterna och alla dem som är kvar på golvet och jobbar. Sjukskrivningarna ökar, kvaliteten brister, och ingen vill välja yrket i framtiden. Och alla de problem vi ser med schemaläggningen för våra medlemmar beror i grund och botten på det, säger Malin Ragnegård.
Avtalssekreterare Johan Ingelskog menar också att centralt styrda scheman måste upphöra, för att säkra de anställdas möjlighet till återhämtning :
– Här har vi sett en tydlig förskjutning, från att schemaläggningen alltid var en fråga för de anställda på arbetsplatsen till att scheman nu skapas av en central funktion, med hjälp av konsulter och schemarobotar. Det gör ju arbetsgivaren förstås för att kunna precisionsbemanna verksamheten och aldrig ha mer personal än nödvändigt vid varje given tidpunkt. Men resultatet blir att många går ner i tid för att en heltidstjänst blir för slitsam, eller blir sjukskrivna. Medlemmarna betalar alltså för sin återhämtning – något som egentligen är arbetsgivarens ansvar, säger Johan.
Om SKR-avtalet
Kollektivavtalet tecknas mellan Kommunal och Sveriges kommuner och regioner, SKR, samt Sobona. Det är Sveriges största kollektivavtal och omfattar över 1,2 miljoner löntagare – både arbetare och tjänstemän som jobbar inom kommuner, regioner och så kallade Sobonabolag, alltså kommunalt ägda bolag. En stor del av medlemmarna i Kommunal, mer än 350 000, ryms inom avtalet – allt från badvakter och barnskötare till undersköterskor och brandmän.
