Sektion region Örebro län

Svar:

Löner regleras i kollektivavtal som är framförhandlade mellan arbetsgivarpart och fackförbund. I vårt fall har detta skett mellan arbetsgivarparten Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och fackförbundet Kommunal. Avtalet gäller under perioden 1 april 2025 till och med 31 mars 2027. 

Lägstalönerna i avtalet höjs den 1 januari, medan den årliga löneökningen sker från den 1 april. 

Från den 1 januari 2026:

• Lägstalön för arbetstagare som fyllt 19 år - 23 638 kr (143,26 kr/h)
• Lägstalön för arbetstagare som har yrkesförberedande gymnasieutbildning - 25 798 kr (156,35 kr/h)

Från den 1 januari 2027:

• Lägstalön för arbetstagare som fyllt 19 år - 24 676 kr (149,55 kr/h)
• Lägstalön för arbetstagare som har yrkesförberedande gymnasieutbildning - 26 572 kr (161,04 kr/h)

Löneöversyn från den 1 april

I avtalet har Kommunal förhandlat fram en individgaranti. Det betyder att Kommunals medlemmar ska få minst individgarantin i löneökning. Tidigare har det inte funnits någon individgaranti och därmed inte heller någon lägsta nivå i den årliga löneökningen. 

Finns det en upprättad handlingsplan gällande lön kan man vara undantagen från individgarantin. Kontakta din sektion vid frågor om detta. 

• 2025 - utrymmet utgörs av 1000 kr per heltidsanställd, varav 600 kr är individgaranti.
• 2026 - utrymmet utgörs av 915 kr per heltidsanställd, varav 600 kr är individgaranti.

Utrymmet som inte är individgaranti ska fördelas individuellt och differentierat utifrån kända lönekriterier på respektive arbetsplats. Hur denna fördelning sker kan se olika ut beroende på vilken arbetsgivare man har och vilka lokala överenskommelser som finns. Kontakta din sektion vid frågor.

Svar:

Rätten till anställning regleras i lagen om anställningsskydd (LAS). Det finns också bestämmelser om detta i kollektivavtal, med lagen om anställningsskydd som utgångspunkt. Utgångspunkten i LAS är att en anställning ska vara på heltid och tillsvidare, men det finns exempel på andra anställningsformer. De vanligaste är vikariat, som är en tidsbegränsad anställning där en person anställs för att ersätta en annan medarbetare som tillfälligt är borta från sin tjänst och särskild visstidsanställning, som är en tidsbegränsad anställning som en arbetsgivare kan använda för tillfälliga personalbehov, som till exempel vid arbetstoppar. Timanställning är exempel på en särskild visstidsanställning.

Företrädesrätt samt konvertering till tillsvidareanställning

Nedanstående gäller enligt det kollektivavtal som är tecknat mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Kommunal.

Om du har ett vikariat så räknas samtliga kalenderdagar mellan det att anställningen startar tills den slutar.

Om du har en särskild visstidsanställning och har haft minst tre anställningstillfällen under en kalendermånad så räknas även tiden mellan arbetspassen. Har du arbetat till exempel 1, 3 och 25 september räknas det som 25 anställningsdagar.

Om du är medlem och behöver hjälp att räkna ut hur många anställningsdagar du har kan du alltid kontakta din sektion. 

• Vikariat – Företrädesrätt till fortsatt arbete när du arbetat i sammanlagt 12 månader (365 dagar) under de tre senaste åren, konvertering till tillsvidareanställning när du arbetat i sammanlagt 18 månader (548 dagar) inom en femårsperiod.
• Särskild visstidsanställning – Företrädesrätt till ny särskild visstidsanställning när du arbetat i sammanlagt 9 månader under de tre senaste åren, konvertering till tillsvidareanställning när du arbetat i sammanlagt 12 månader (365 dagar) inom en femårsperiod.

Svar:

Enligt semesterlagen så har du rätt att få ut minst 20 semesterdagar under året. Under semesterperioden 1 juni-31 augusti har du rätt till minst 4 veckors sammanhängande ledighet och du ska enligt kollektivavtalet få besked om din sommarsemester minst 2 månader innan semestern börjar. Det finns i kollektivavtalet med SKR inga reglerade rättigheter till semester förutom det som finns under semesterperioden, så vid dessa tillfällen gäller dialog och överenskommelse mellan chef och medarbetare. 

Svar:

Din arbetsmiljö handlar om hur du har det på jobbet. Det kan vara hur den fysiska arbetsmiljön är, t.ex. inomhustemperatur, luftkvalitet och ergonomiska hjälpmedel. Men det är också hur du mår på jobbet, t.ex. stress, möjlighet till pauser i arbetet, konflikter i arbetsgruppen. 

Alla på jobbet har ett eget ansvar att bidra till en god arbetsmiljö och att rapportera om det är något i arbetsmiljön som inte är bra, t.ex. genom att skriva tillbud och arbetsskada. Men det är alltid arbetsgivaren, oftast genom den närmaste chefen, som har huvudansvaret för arbetsmiljön och som ska vidta de åtgärder som krävs för att arbetsmiljön ska vara tillfredsställande! Om det inte hjälper att skriva tillbud eller arbetsskada, eller att prata med chefen, så kan du ta kontakt med ditt lokala skyddsombud som har ytterligare verktyg och mandat som det kan använda för att påtala brister i arbetsmiljön. Om det inte finns något lokalt skyddsombud på din arbetsplats så kan du istället kontakta din sektion.