Foto: Kommunal

Konflikt och strejk

Det här gäller vid konflikt och strejk

När en avtalsperiod tagit slut, och parterna ska komma överens om ett nytt kollektivavtal, kan ibland Kommunals och arbetsgivarsidans åsikter ligga långt ifrån varandra. Om man inte kan komma överens finns möjligheten att ta till konflikt, så kallade stridsåtgärder.

Strejkrätten är grundlagsskyddad

Strejkrätten för fackliga organisationer är grundlagsskyddad i regeringsformen. Det innebär att när fredsplikt inte råder, alltså när ett kollektivavtal löpt ut eller sagts upp, får den fackliga organisationen vidta stridsåtgärder, som till exempel strejk eller blockad. En enskild arbetstagare får inte strejka på eget bevåg, utan det är facket som tar ut sina medlemmar i strejk. 

För facket kan en konflikt bland annat handla om blockad mot nyanställningar, övertidsblockad eller strejk. Arbetsgivarna tar ibland till lockout som vapen. När det finns risk för stridsåtgärder, och parterna inte redan begärt hjälp av medlare, skickas en begäran om medling till Medlingsinstitutet.

Strejk, blockad och lockout

Konfliktens syfte är att sätta press på motparten, genom att exempelvis vägra utföra arbete eller övertidsarbete, det vill säga strejk eller övertidsblockad från arbetstagarnas sida, respektive lockout från arbetsgivarens sida.

Vid en strejk väljer facket ut ett antal strejkobjekt och tar ut sina medlemmar som jobbar där. Alla medlemmar som är uttagna i strejk får ersättning ur Kommunals strejkkassa under den tid som konflikten varar. Detsamma gäller vid lockout. En lockout - utelåsning -  betyder att en arbetsgivare stänger ute de anställda från arbetet. Om facket utlyser strejk för en del av arbetsstyrkan kan arbetsgivaren svara med en lockout av hela arbetsstyrkan. Då betalar Kommunal konfliktersättning till lockoutade medlemmar.

Det är bara medlemmar i Kommunal som får ekonomiskt stöd vid strejk eller lockout. Det betyder att den som inte är medlem i Kommunal kan drabbas hårt om arbetsgivaren utlyser lockout.

Är det möjligt för alla yrkesgrupper att strejka? 

Den enda begränsningen av yrkesgrupper gäller offentliganställda i myndighetsutövning, där bara vissa stridsåtgärder är tillåtna. I övrigt finns inga begränsningar om att vissa yrken inte skulle få strejka. 

Vidare gäller att en strejk inte får vara samhällsfarlig, men exakt vad som gör en strejk samhällsfarlig är inte på förhand definierat eller preciserat till att gälla en viss yrkesgrupp. Det finns en nämnd som från fall till fall kan få i uppdrag att avgöra om en konfliktåtgärd är samhällsfarlig eller inte, men det är ytterst sällsynt att det går så långt som till nämnden. Istället brukar en konflikts eventuella samhällsrisker hanteras mellan parterna i konflikten. 

Arbetsgivaren kan också hävda att ett arbete är skyddsarbete och därför ska undantas. Att avgöra detta kan också bli ett ärende för en nämnd, men även det är ytterst ovanligt. Det brukar det lösas genom att facket ger dispens för vissa arbeten.

Men det som gäller för dig är att blir du uttagen i strejk så ska du strejka. Kommunal är ansvarig för att strejken följer alla regler, inte du som arbetstagare. Om din arbetsgivare påstår att du måste utföra arbete trots att du är uttagen i strejk så ska du fortsätta strejka, men vänd dig till Kommunal så att vi kan diskutera detta med din arbetsgivare.

Konflikt på gång där du arbetar?

Kontakta din sektion om du vill veta mer om vad som gäller för just dig!

Konflikt på gång där du arbetar?

Kontakta din sektion om du vill veta mer om vad som gäller för just dig!

Hitta din sektion

Kategorier

Dela sidan

Kontakta Kommunal

Har du frågor om medlemskap eller behöver du hjälp i något som rör ditt arbetsliv? Ring, så hjälper vi dig!

010-442 70 00Öppettider och andra kontaktvägar